Teori om multipel intelligens
1983 presenterades teorin om multipel intelligens för första gången av professor Howard Gardner i hans banbrytande bok Frames of Mind. Under de senaste fyra decennierna har Gardners MI-teori blivit populär bland både lärare och föräldrar som ett verktyg för att förklara och differentiera barns talanger och gåvor.
”När du planerar och levererar pedagogiska aktiviteter och lektioner är det viktigt att kombinera flera inlärningsstilar i din undervisning för att uppfylla elevernas inlärningsbehov och optimera inlärningsprocessen.”
Men medan professor Gardner inledningsvis beskrev sju aspekter av mänsklig intelligens som verbal/språklig, matematisk/logisk, spatial, musikalisk, kinestetisk, interpersonell och intrapersonell, tillkännagav han 1994 upptäckten av en åttonde typ av intelligens, ”naturalistisk intelligens” (eller ”nature smarts”). Naturalistisk intelligens beskrevs sedan mer utförligt och lades officiellt till hans ursprungliga teori om sju intelligenser 1999 i boken Intelligence Reframed.
”Naturalistisk intelligens tros vara den typ som hjälpte våra forntida jägar- och samlarförfäder att identifiera vilken flora och fauna som var ätbar och vilken som inte var det.”
Professor Gardner teoretiserade att alla barn föds med en eller flera ”intelligenser”, till exempel logisk-matematisk, spatial, kroppslig-kinestetisk och till och med musikalisk intelligens. Och han betonade att det bästa sättet att testa och utveckla dessa intelligenser är att öva på färdigheter inom dessa områden, och inte genom tester på papper och penna/online. När du planerar och genomför utbildningsaktiviteter och lektioner är det viktigt att kombinera flera olika inlärningsstilar i din undervisning för att uppfylla elevernas inlärningsbehov och optimera inlärningsprocessen.
Hur man främjar ”naturintelligens”
Naturintelligens tros vara den typ som hjälpte våra forntida jägar- och samlarföräldrar att identifiera vilka växter och djur som var ätbara och vilka som inte var det. Dessutom kan ”naturintelligens” ha hjälpt de tidiga människorna att lägga märke till mönster och förändringar i sin omgivande miljö, vilket ökade deras chanser att överleva. Denna typ av intelligens finns i de delar av hjärnan som är ansvariga för att känna igen mönster, för att göra subtila kopplingar och är specifik för de delar av hjärnan som är ansvariga för akuta sensoriska uppfattningar, liksom för diskriminering och klassificering av objekt.
Lärande utomhus är väl lämpat för att utveckla naturalistisk intelligens hos barn. Elever med naturintelligens är vanligtvis intresserade av bevarande och återvinning, gillar djur, tycker om trädgårdsarbete, gillar att vara utomhus, är intresserade av vädret och känner en stark koppling till jorden.
”Många av historiens mest vördade vetenskapsmän och naturforskare hade hög naturalistisk intelligens, vilket skulle ha varit viktigt för att kunna urskilja den levande världens mönster och komplexitet i sitt arbete.”
Som föräldrar och pedagoger kan vi förbättra och stärka den naturalistiska intelligensen hos unga elever genom att få dem att:
-
Förvara lektioner utomhus
-
Föra en naturdagbok för att anteckna förändringar eller upptäckter i naturen
-
Illustrera upptäckter i naturen
-
Läsa böcker och artiklar om natur och miljö
-
Skriva artiklar om naturen (dikter, noveller, nyhetsartiklar)
-
Gör lektioner om väder och natur
-
Föreställningar om naturen och kretslopp
-
Företags forskning om det lokala djurlivet och vegetation
Kända personer med hög naturalistisk intelligens
Många av historiens mest vördade vetenskapsmän och naturvetare hade hög naturalistisk intelligens, vilket skulle ha varit viktigt för att urskilja mönster och komplexitet i den levande världen i deras arbete.
E.O. Wilson, världens största naturforskare och sociobiologins fader, vann Pulitzerpriset för sitt omfattande arbete om myrornas komplexa sociala liv.
Historiens mest kända evolutionsforskare, Charles Darwin, föreslog till exempel teorin om evolution genom naturligt urval. Darwins berömda resa på HMS Beagle gav honom möjlighet att studera och samla in naturliga exemplar från hela världen. Alexander von Humboldt var en naturforskare och upptäcktsresande från 1800-talet och den förste som föreslog att människan påverkade naturen och orsakade klimatförändringar. På senare tid har E.O. Wilson (se bild till vänster), världens kanske främsta naturforskare och sociobiologins fader, skrivit en bok från 1990, ”Ants” (myror) – en av två böcker som han fick Pulitzerpriset för – som förklarar hur dessa insekter skapar komplexa sociala strukturer, organisationer och hierarkier.
För att bli av med ”Nature Deficit Disorder”
Att bygga upp naturalistisk intelligens hos barn är viktigt för att utveckla en djupare förståelse för och en sund respekt för den levande världen. Det ger också barn chansen att vara nyfikna, att utforska världen omkring dem och att ställa in sig på naturens cykler. Det är nu viktigare än någonsin att vi kopplar barnen till den levande världen för att undvika det som författaren till ”Last Child in the Woods”, Richard Louv, kallar ”Nature Deficit Disorder” (naturbristtillstånd). Vem vet, kanske några av dessa ”naturkunniga” ungdomar en dag kommer att ansluta sig till den långa listan över historiens mest kända naturforskare och förändra vetenskapens värld för alltid!
Prenumerera på Outdoortopia för att få fler uppdateringar och blogginlägg om utomhus- och upplevelsebaserad utbildning för en hållbar framtid.
Gå med i vår online-gemenskap för att få kontakt med föräldrar, lärare och ungdomsledare som brinner för utbildning för en bättre framtid.
#outdoortopia #outdoorclassroom #outdoorprogram #projectbasedlearning #collaboration #youth #leadership #learning #outdoors #education #outdooreducation. #future #pedagogy #teacher #teach #teaching #teaching #action #technology #changemaker #socialchange #sustainability #sustainabledevelopment #ecoliteracy #environmentaleducation #educationreform #school