Aegina

Aegina, modern grekiska Aíyina, ö, en av de största i Saroniska gruppen i Grekland, cirka 26 km sydsydväst om Pireus. Med en yta på cirka 83 kvadratkilometer är den en eparkhía (eparchia) i nomós (departement) Pireus. De norra slätterna och kullarna är odlade med vinrankor och oliv-, fikon-, mandel- och pistageträd, medan det längs östkusten sträcker sig en ås av lätt vulkanisk sten som kallas trachyte. Den högsta punkten är det koniska berget Áyios Ilías (det antika berget Pan Hellenion) på 532 meter. På västkusten ligger huvudorten och hamnen, Aegina, över en del av den antika staden med samma namn.

Britannica Quiz

Öar och skärgårdar

Vad består öarna i Maldiverna av? Vilken är världens största skärgård? Sortera fakta om öar över hela världen.

Insatt sedan neolitisk tid (ca 3000 f.v.t.) blev ön en ledande sjömakt efter 700-talet f.v.t. på grund av sitt strategiska läge, och dess silvermynt blev betalningsmedel i de flesta av de doriska staterna. Eginas ekonomiska rivalitet med Aten ledde till krig och till ett nära samarbete med Persien, men i slaget vid Salamis (480 f.Kr.) ställde sig ön på Atens sida och segrade. Den iögonfallande tapperheten hos den lilla eginska kontingenten (endast cirka 40 fartyg) erkändes med ett pris för tapperhet. Fientligheten med Aten återupptogs senare, och i början av det peloponnesiska kriget deporterade atenarna hela Aeginas befolkning och ersatte dem med atenska bosättare (431 f.Kr.). Spartanerna bosatte flyktingarna i regionen Thyreatis i norra Lakonien. Resterna tilläts återvända från exil 404 f.Kr. efter Atens nederlag, men Aegina återhämtade sig aldrig från slaget. Det föll tillsammans med resten av Grekland till Makedonien och sedan till romarna 133 f.Kr. Den återfick ett visst välstånd under Venedig (1451), men överskuggades av ett piratangrepp 1537. Från och med den tiden förblev ön, med undantag för ett nytt venetianskt intermezzo, i turkisk ägo fram till 1826, då den återigen var ett blygsamt framgångsrikt handelscentrum. Den valdes till det oberoende Greklands tillfälliga huvudstad (1826-28), men därefter tvingade den ökande koncentrationen av affärsverksamheten till Aten fram en gradvis nedgång. I dag är det en semester- och weekendort för atenarna, och den antika keramikhandeln bedrivs fortfarande.

Aeginas glansperiod var 500-talet f.Kr., vilket avspeglas i arvet av skulpturer och Pindars poesi. Ett välbevarat tempel från 500-talet f.Kr. till Aphaea, den antika eginska gudomen som är besläktad med den kretensiska Britomartis (Artemis), ligger på en skogsklädd krön på öns östra sida. Dess doriska perifera konstruktion (med pelare som omger byggnaden) av lokal grå kalksten har delvis restaurerats.