Effekterna av alkoholkonsumtion på cancerrisken har behandlats flitigt i onkologilitteraturen. Att dricka alkohol kan försämra risken för och resultatet av flera maligniteter, inklusive esofaguscancer, hepatocellulärt karcinom, bröstcancer, kolorektalcancer samt orofarynx- och larynxcancer. Det är inte överraskande att de amerikanska dödsfallen i cancer till följd av alkoholkonsumtion uppskattas till 3,5 %.1 Vissa personer som dricker måttliga mängder alkohol har dock faktiskt en lägre risk att dö i flera typer av cancer, jämfört med personer som inte dricker alkohol. En sådan cancer är prostatacancer, en sjukdom som drabbar mer än 3 miljoner män i USA.2
En grupp från Harvard Medical School, Harvard TH Chan School of Public Health, Brigham and Women’s Hospital i Boston, Massachusetts, och University of California, San Francisco rapporterade nyligen om prostatacancer och alkoholkonsumtion. Deras forskning, som också presenterades vid flera konferenser, använde data från Health Professionals Follow-Up Study (HPFS; 1986-2012). HPFS är en prospektiv kohortstudie där man analyserade alkoholintaget bland 47 568 män som var cancerfria men riskerade att utveckla prostatacancer. Därefter undersöktes alkoholkonsumtionen hos en annan grupp av 5182 män som fick en diagnos av icke-metastaserad prostatacancer vid uppföljningen.
Om studien
Hpfs studerade en stor amerikansk kohort av 51 529 manliga hälso- och sjukvårdspersonal i åldrarna 40 till 75 år. Med början 1986 och därefter vartannat år ombads deltagarna att fylla i ett frågeformulär om sin sjukdomshistoria, mediciner och livsstil. Ett frågeformulär om matfrekvens som även innehöll frågor om alkoholanvändning skickades vart fjärde år. Den genomsnittliga uppföljningsgraden var mer än 90 %.
Fortsätt läsa
Frågorna om alkoholhaltiga drycker omfattade portioner av vitt och rött vin var för sig (4 ounces, ökande till 5 ounces 2006), ett glas, en burk eller en flaska öl samt en drink eller en shot av sprit. Portionsstorleken baserades på USDA:s tabeller över näringssammansättning. Korrelationskoefficienterna mellan kostjournaler och frågeformulär om matfrekvens var 0,78 för vitt vin, 0,83 för rött vin, 0,85 för spritdrycker och 0,88 för öl. I en delmängd frågor ställdes frågor om hur många dagar i veckan de drack alkoholhaltiga drycker.2
Forskarna skickade ut frågeformulär vartannat år till deltagarna för att de skulle rapportera incidenter med prostatacancerdiagnoser, vilket bekräftades genom granskning av patientjournaler. Den primära slutpunkten var dödlig prostatacancer som metastaserat till ben eller avlägsna organ, eller som ansågs vara en dödsorsak. För deltagarna i analysen av alkoholintag som inte hade metastaserad prostatacancer var en ytterligare slutpunkt den totala dödligheten, eftersom de flesta patienter med prostatacancer dör av andra orsaker.2
Forskarna genomförde ett antal känslighetsanalyser, bland annat:
- Restriker sina analyser till deltagare som rapporterade att de genomgått screening av prostataspecifikt antigen (PSA) 1994 (första screening) och 1996 (start av uppföljning), eftersom en mer frekvent screening minskar risken för dödlig prostatacancer.
- Endast rökare som aldrig har rökt ingick.
- Män som rapporterade att de hade minskat sin alkoholkonsumtion under de senaste 10 åren ingick inte heller.
- Evaluerar endast alkoholintaget på den senaste exponeringen, snarare än det kumulativa genomsnittet.