Amyloplaster tros spela en viktig roll i gravitropism. Statoliter, en specialiserad stärkelseackumulerande amyloplast, är tätare än cytoplasma och kan sätta sig på botten av den gravitationssänkande cellen, som kallas statocyt. Detta sättande är en viktig mekanism i växtens uppfattning av gravitation och utlöser den asymmetriska distributionen av auxin som orsakar krökning och tillväxt av stjälkar mot gravitationsvektorn samt tillväxt av rötter längs gravitationsvektorn. En växt som saknar fosfoglukomutas (pgm) är t.ex. en muterad stärkelselös växt, vilket förhindrar statoliternas sättning. Denna mutant visar en betydligt svagare gravitropisk respons jämfört med en icke-muterad växt. En normal gravitropisk reaktion kan räddas med hypergravitation. i rötter känner man av gravitationen i rotskålen, en vävnadsdel längst ut på roten. När rotlocket avlägsnas förlorar roten sin förmåga att känna gravitationen. Men om rotkåpan återbildas kommer rotens gravitationsrespons att återhämta sig. I stjälkar uppfattas gravitationen i de endodermala cellerna i skotten.