Asthma Nursing Diagnosis Care Plan NCLEX Review
Nursing Study Guide for Asthma
Asthma är ett kroniskt tillstånd som innebär att luftvägarna förträngs och/eller svullnar, vilket orsakar andningssvårigheter och utlöser hosta. Detta kan också innefatta överdriven produktion av slem.
Astma kallas ibland för reaktiv luftvägssjukdom eller bronkialastma. Det finns inget botemedel mot astma, men symtomen kan hanteras och kontrolleras effektivt.
Astma kan störa patientens aktiviteter i det dagliga livet och även innebära en risk för astmaattacker.
Signaler och symtom på astma
- Svårt att andas
- Kista eller smärta i bröstet
- Väslande vid utandning, särskilt hos barn
- Hosta
- Slem ibland (de flesta astmafall är icke-produktiva)
- Sömnproblem på grund av hosta eller andfåddhet
- Trötthet
Tecken och symtom på astmaattacker
- Non-sluta hosta
- Svår väsande andning (både in och utandning)
- Snabb andning
- Smärta eller tryck i bröstet
- Sammandragningar – spända nack- och bröstmuskler
- Svårt att prata
- Känslor av ångest eller panik
- Blå, svettigt ansikte
- Cyanos – blå läppar eller fingernaglar
Astma kan förvärras om patienten upplever tecken och symtom eller har astmaattacker oftare.
Han/hon kan ha mer andfåddhet baserat på avläsningar från toppflödesmätare och kan behöva lindra symtomen med hjälp av en inhalator med snabb lindring oftare än vanligt.
Causer till astma
Den exakta orsaken till astma är okänd. Experter tror att astma orsakas av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer.
Astmaattacker eller uppblossningar kan utlösas av olika miljöfaktorer. Träningsinducerad astma kan uppstå om patientens träning och fysiska aktivitet resulterar i ett astmaanfall.
Detta blir värre om patienten tränar i en kall miljö där luften är torr. Allergiframkallad astma inträffar när luftburna ämnen som mögelsporer, pollen, insektsspillning, djurskinn eller hudpartiklar utlöser astman.
Arbetsrelaterad astma uppstår på arbetsplatsen där gaser, damm, kemiska ångor eller andra irriterande ämnen på arbetsplatsen kan förekomma.
Andra utlösande faktorer för astma är bland annat luftvägsinfektioner, luftföroreningar som cigarettrök, fordonsrök, känslomässig stress, vissa mediciner som t.ex. aspirin och icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som ibuprofen och naproxen, vissa sulfiter och konserveringsmedel.
Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) kan också ge upphov till astmasymtom.
Komplikationer av astma
- Sömnbrist och störningar i det dagliga livet
- Permanent förträngda luftvägar som ger upphov till andnöd
- Frekventa sjukhusvistelser på grund av astmaattacker
- Medelsrelaterade biverkningar. Inhalationssteroider kan orsaka dålig tillväxt hos barn och minskad bentäthet.
Diagnos av astma
- Fysisk undersökning – auskultation av väsande ljud, inspektion av öron, näsa, hals och luftvägar, leta efter eventuella bröstkorgsinskränkningar eller tecken på cyanos, kontrollera andningsfrekvens och syrgasmättnadsnivåer
- Lungfunktionsundersökningar – spirometri och toppflödesmätare; görs före och efter att man tagit en bronkdilaterande medicin
- Bildtagning – röntgen av bröstkorgen
- Allergitestning
- Sputumtest – för att kontrollera om det finns några eosinofiler i sputumet
- Nitric oxide test – för att kontrollera om det finns förhöjda nitric oxide nivåer, vilket tyder på förträngda luftvägar
Behandling av astma
- Långsiktiga astmamediciner. Dessa används dagligen för att kontrollera astmasymtomen och förhindra en astmaattack. Dessa inkluderar:
- Inhalerade kortikosteroider, t.ex. budesonid, flutikason och beklometason
- Leukotrienmodifierare, t.ex. orala montelukast och zileuton
- Kombinationsinhalatorer – kombinerad kortikosteroid och långtidsverkande beta-agonist, t.ex. flutikason-salmeterol (t.ex. Advair HFA), budesonid-formoterol (Symbicort), formoterol-mometason (Dulera) och flutikasonfuroat-vilanterol (Breo Ellipta).
- Theofyllin – slappnar av luftvägsmusklerna, vilket gör att luftvägarna kan förbli öppna; kräver blodprover för att bestämma toxicitetsnivåerna
- Snabbt lindrande eller räddningsmedicin. Dessa läkemedel används under astmaattacker för kortvarig lindring. De kan användas före träning.
- Kortverkande beta-agonister – bronkdilatatorer som albuterol och levalbuterol.
- Anticholinergiska medel – används även vid kronisk bronkit och emfysem. Dessa inkluderar ipratropium (Atrovent) och tiotropium (Spiriva)
- Orala och intravenösa kortikosteroider – lindrar inflammation i luftvägarna. Dessa inkluderar prednison och metylprednisolon.
- Allergimediciner för allergiinducerad astma
- Biologiska läkemedel för svår astma inkluderar omalizumab (Xolair) och mepolizumab (Nucala)
- Bronchial termoplastik. Detta förfarande innefattar uppvärmning av lungans luftvägar med hjälp av en elektrod. Detta görs under tre klinikbesök.
Sjukvårdsplaner för astma
- Ineffektiv luftvägsröjning relaterad till astma, vilket framgår av andnöd, väsande andning, SpO2-nivå på 85 %, andningsfrekvens på 25 och produktiv hosta
Önskat resultat: Patienten kommer att kunna bibehålla luftvägspatentet och förbättrad luftvägsröjning, vilket framgår av att han/hon kan expektorera slem på ett effektivt sätt, andningsfrekvenser mellan 12 och 20 andetag per minut, syrgasmättnad inom målintervallet och att han/hon verbaliserar att han/hon har lätt att andas.
| Interventioner | Relaterade skäl |
| Bedöm patientens vitala tecken och andningsegenskaper minst var fjärde timme. Bedöm andningsljud via auskultation. | För att bidra till att skapa en korrekt diagnos och övervaka effektiviteten av den medicinska behandlingen. Wheeze är ett av de viktiga tecknen på astma. |
| Uppmuntra till hosta. Sug sekret vid behov. | För att hjälpa till att rensa tjockt slem som patienten inte kan expektorera. |
| Administrera kompletterande syrgas, enligt ordination. Avbryt om SpO2-värdet ligger över målintervallet, eller enligt läkarens ordination. | För att öka syrenivån och uppnå ett SpO2-värde inom målintervallet. |
| Administrera de ordinerade astmamedicinerna (t.ex. bronkdilatatorer, steroider eller kombinationsinhalatorer/nebulisatorer). | Bronkdilatatorer: För att vidga eller slappna av musklerna på luftvägarna. Steroider: För att minska inflammationen i lungorna. |
| Höj sänggaveln och hjälp patienten att inta semi-Fowler-position. | Huvudhöjning och rätt positionering bidrar till att förbättra expansionen av lungorna, vilket gör att patienten kan andas effektivare. |
- Omvårdnadsdiagnos: Aktivitetsintolerans relaterad till obalans mellan syretillgång och syrebehov sekundärt till astma, vilket framgår av trötthet, överväldigande brist på energi, verbalisering av trötthet, generaliserad svaghet och andfåddhet vid ansträngning
Önskat resultat: Patienten kommer att demonstrera aktivt deltagande i nödvändiga och önskade aktiviteter och visa ökning av aktivitetsnivåerna.
| Interventioner | Rationaliteter |
| Bedöm patientens aktiviteter i det dagliga livet, samt faktiska och upplevda begränsningar för fysisk aktivitet. Fråga efter någon form av träning som han/hon brukade göra eller vill prova. | För att skapa ett utgångsläge för aktivitetsnivåer och mental status i samband med trötthet och aktivitetsintolerans. |
| Uppmuntra till progressiv aktivitet genom egenvård och träning som tolereras. Förklara behovet av att minska stillasittande aktiviteter som att titta på tv och använda sociala medier i långa perioder. Variera perioder av fysisk aktivitet med 60-90 minuters ostörd vila. | För att gradvis öka patientens tolerans för fysisk aktivitet. För att förebygga astmaattacker genom att låta patienten dosera aktiviteten och ha viloperioder. |
| Lär ut djupa andningsövningar och avslappningstekniker. Se till att det finns tillräcklig ventilation i rummet. | För att patienten ska kunna slappna av i vila och för att underlätta effektiv stresshantering. För att möjliggöra tillräcklig syresättning i rummet. |
| Skick patienten vidare till sjukgymnastik/arbetsterapiteam vid behov. | För att ge patienten en mer specialiserad vård när det gäller att hjälpa honom/henne att bygga upp ett självförtroende för att öka den dagliga fysiska aktiviteten. |
Övriga omvårdnadsdiagnoser:
- Angslan relaterad till astmaattack
- Otillräcklig kunskap
- Ineffektivt andningsmönster
Ackley, B. J., Ladwig, G. B., Makic, M. B., Martinez-Kratz, M. R., & Zanotti, M. (2020). Handbok i omvårdnadsdiagnoser: En evidensbaserad guide för att planera vård. St. Louis, MO: Elsevier.
Gulanick, M., & Myers, J. L. (2017). Vårdplaner för omvårdnad: Diagnoser, interventioner, & resultat. St. Louis, MO: Elsevier.
Ignatavicius, D. D., Workman, M. L., Rebar, C. R., & Heimgartner, N. M. (2018). Medicinsk-kirurgisk omvårdnad: Koncept för interprofessionell samarbetsvård. St. Louis, MO: Elsevier.
Silvestri, L. A. (2020). Saunders comprehensive review for the NCLEX-RN examination. St. Louis, MO: Elsevier.
.