En metakommentar är en term som används för att beskriva en berättelse som riktar läsarens uppmärksamhet mot textens syfte och positionering. Enligt Graf och Birkenstein (2010) liknar metakommentarens funktion en grekisk kör – den står vid sidan av handlingen och förklarar vad som händer för publiken så att de inte tappar bort var de har varit och vart de är på väg.
Inledningen till ett kapitel eller en tidskriftsartikel kräver ofta en längre metakommentar. Metakommentaren gör det möjligt för författaren att berätta för läsaren vad de gör, varför och hur. Den placerar arbetet i det vetenskapliga fältet, men också ofta i det bredare politiska och praktiska fältet. Författaren använder metakommentaren för att noggrant beskriva vad han eller hon kommer att göra och vad han eller hon inte kommer att göra, för att definiera nyckeltermer och för att på så sätt mycket tydligt ange det bidrag som han eller hon avser att ge.
Det är bra att läsa introduktioner enbart för deras metakommentarer, för att se hur språket fungerar och för att se de drag som görs. Här är ett exempel från en redigerad samling som jag nyligen läste. Det är inledningen till ett kapitel som heter ”Exploring the use of social network sites in the workplace” (Watson-Manheim, 2011)
Jag har satt de viktigaste avsnitten av metakommentaren i fetstil.
Det finns ett stort intresse för användningen av sociala medier i organisationer i dag. I det här kapitlet undersöker jag potentialen för användning av sociala nätverkssajter (SNN) för att utföra organisatoriska arbetsaktiviteter. Jag fokuserar på användningen av SNNs på arbetsplatsen för kommunikation och samarbete mellan anställda (antingen i samma eller olika organisationer), vilket är riktat mot det utbud av företagsaktiviteter som stöder produktion och distribution av produkter och tjänster. Med andra ord är det här kapitlet inte inriktat på kundinteraktioner som i första hand är inriktade på marknadsföring av produkter och tjänster eller förvaltning av företagets varumärke.
Frågan jag utforskar är vilket värde en ny uppsättning kommunikationsmedieverktyg kan tillföra en organisation där de anställda redan har en uppsjö av medier att välja mellan för att utföra arbetsaktiviteter, och under vilka förutsättningar det är troligt att dessa verktyg kommer att antas. Jag diskuterar särskilt användningen av SNN för att utföra samarbetsaktiviteter. Det finns ett stort antal SNN som är tillgängliga för användarna och som har haft varierande framgång (boyd och Ellison, 2008). Jag fokuserar dock inte på en viss webbplats, t.ex. LinkedIn eller MySpace, utan på programvarutillämpningar som möjliggör liknande funktioner. I det här kapitlet baserar jag min diskussion om SNNs på den allmänna definition som boyd och Ellison (2008) ger:
webbaserade tjänster som gör det möjligt för individer att (1) konstruera en publik eller halvpublik inom ett avgränsat system, (2) formulera en lista över andra användare som de delar en anslutning med, och (3) visa och gå igenom sin lista över anslutningar och de anslutningar som gjorts av andra inom systemet … ( P 121)
I linje med Grudin (2006) hävdar jag att en betydande fördel med sociala medier i organisationer sannolikt kommer att vara för kunskapshantering…
Inledningen fortsätter sedan med att utforska den senare punkten med hjälp av litteratur.
Jag vill nu gå igenom denna inledning igen, mening för mening, och ge en förklaring till vad författaren faktiskt gör i metakommentaren.
(1)Det finns idag ett stort intresse för användningen av sociala medier i organisationer. Denna inledande mening placerar arbetet i ett brett område av intresse, både vetenskapligt och praktiskt. Med tanke på karaktären av den bok som kapitlet ingår i var det inte nödvändigt att utveckla denna punkt, vilket det skulle kunna vara i andra sammanhang.
(2)I det här kapitlet utforskar jag potentialen för användning av sociala nätverkssajter (SNN) för att utföra organisatoriska arbetsaktiviteter. Detta är det allmänna syftet med uppsatsen.
(3)Jag fokuserar på användningen av SNNs på arbetsplatsen för kommunikation och samarbete mellan anställda (antingen i samma eller olika organisationer), vilket är riktat mot det utbud av företagsaktiviteter som stöder produktion och distribution av produkter och tjänster. Här avgränsar skribenten den aspekt av det bredare ämnet som hon ägnar sig åt.
(4)Med andra ord är det här kapitlet inte inriktat på kundinteraktioner som i första hand är inriktade på marknadsföring av produkter och tjänster, eller på förvaltningen av företagets varumärke. Nu förtydligar hon ännu mer vad hon inte kommer att göra, ifall någon läsare trodde att de skulle se detta.
(5)Den fråga jag undersöker är vilket värde en ny uppsättning kommunikationsmedieverktyg kan tillföra en organisation där de anställda redan har en uppsjö av medier att välja mellan för att utföra arbetsaktiviteter, och under vilka förutsättningar det är troligt att dessa verktyg kommer att antas. Ett ytterligare förtydligande ges för vad som kommer att tas upp.Dessa olika förtydliganden drar en gräns kring vad som kommer att omfattas och vad som inte kommer att omfattas.
(6)Jag diskuterar särskilt användningen av SNN för att utföra kollaborativa arbetsaktiviteter. Skribenten cirkulerar allt närmare det mycket speciella fokus som artikeln har.
(7)Det finns ett stort antal SNNs tillgängliga för användarna som har haft varierande grad av framgång (boyd och Ellison, 2008). Men återigen är detta fortfarande alltför öppet för en läsares missuppfattning – hon måste stanna upp och klargöra vad hon vill göra, så återigen säger skribenten vad hon inte tänker göra… Jag fokuserar dock inte på en viss webbplats, t.ex. LinkedIn eller MySpace, utan på programvarutillämpningar som möjliggör liknande funktioner.
(8)I det här kapitlet baserar jag min diskussion om SNNs på den allmänna definition som boyd och Ellison (2008) ger: Webbaserade tjänster som gör det möjligt för individer att (1) konstruera en publik eller halvpublik inom ett avgränsat system, (2) formulera en lista över andra användare som de delar en anslutning med, och (3) visa och gå igenom sin lista över anslutningar och de anslutningar som gjorts av andra inom systemet… ( P 121) Skribenten erbjuder nu en definition av vad hon kommer att fokusera på, samtidigt som hon förankrar sitt tillvägagångssätt i litteraturen.
(9)I linje med Grudin (2006) hävdar jag att en betydande fördel med sociala medier i organisationer sannolikt kommer att vara för kunskapshantering… Hon avslutar metakommentaren med att ange vad artikeln kommer att visa och att detta ligger i linje med annat arbete på området.
Det är alltså en metakommentar. Det är en mycket noggrann uppsättning manövrer som förhindrar att läsaren har falska förväntningar, drar felaktiga slutsatser och/eller kritiserar författaren för att hon inte har gjort något som hon aldrig hade för avsikt att göra. Det är ett slags styrning av läsaren in på det spår som du har slagit in på.