Crohns sjukdom orsakar inflammation djupt inne i tarmväggens lager och i hela mag-tarmkanalen. De drabbade kan drabbas av kronisk diarré, rektal blödning, feber, viktminskning, avföringsinkontinens och buksmärta. Många Crohns-patienter får också problem på områden utanför tarmkanalen, bland annat artrit, njursjukdomar och sjukdomar i ögon och hud. SSA tar hänsyn till alla dina Crohn-relaterade symtom när de fastställer din rätt till handikapp.
Den exakta orsaken till Crohns sjukdom är okänd även om forskarna tror att genetik, miljön och patientens eget immunförsvar spelar en stor roll.
Kan jag få handikapp för Crohns sjukdom?
Du kan vara berättigad till handikappförmåner från Social Security på grund av din Crohns sjukdom. Social Security Administration (SSA) har en utvärderingsprocess i flera steg. Först avgör SSA om du arbetar på SGA-nivå (Substantial Gainful Activity); år 2021 är SGA-nivån om 1 310 dollar per månad. Om du tjänar 1 310 dollar eller mer per månad kommer SSA att avslå din ansökan. SSA måste också avgöra om din Crohns sjukdom förväntas pågå i minst ett år; eftersom Crohns sjukdom är en livslång sjukdom är detta krav lätt att uppfylla. SSA ska därefter avgöra om din Crohns sjukdom är ”allvarlig”. För att din Crohns sjukdom ska vara ”allvarlig” måste den väsentligt påverka din förmåga att utföra grundläggande arbetsuppgifter.
I nästa steg kommer SSA att undersöka om din Crohns sjukdom uppfyller eller är likvärdig med något av de villkor som anges i SSA:s förteckning över funktionsnedsättningar (Listing of Impairments). SSA inkluderar Crohns sjukdom som ett kvalificerande tillstånd under lista 5.06, Inflammatory Bowel Disease (inflammatorisk tarmsjukdom). Om SSA finner objektiva medicinska bevis i din journal som visar att din Crohns sjukdom uppfyller kriterierna i förteckning 5.06, godkänner SSA automatiskt din ansökan om funktionsnedsättning.
Hur kan jag kvalificera mig enligt förteckningen över inflammatoriska tarmsjukdomar?
För att uppfylla förteckning 5.06 måste du ha fått diagnosen inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och ha dokumentation av något av följande:
Darmobstruktion. Du måste ha en obstruktion, annan än bara adhesioner, av förträngda områden i tunntarmen eller tjocktarmen, med dilatation och svullnad. Obstruktionen måste bekräftas genom medicinskt godtagbar bildbehandling eller genom kirurgi och ha krävt sjukhusvistelse eller kirurgi för att komprimera tarmen. Obstruktionen måste ha inträffat minst två gånger, med 60 dagars mellanrum, inom samma sexmånadersperiod.
OR
Andra kvalificerande komplikationer. Du måste ha två av följande symtom, trots att du följer din föreskrivna behandling. De två komplikationerna måste inträffa inom samma sexmånadersperiod.
- Anemi med hemoglobin mindre än 10 g/dL i två blodprov med minst 60 dagars mellanrum
- Serumalbumin på 3.0 g/dL eller mindre, efter minst två blodprov med minst 60 dagars mellanrum
- Skänslig bukmassa som känns vid fysisk undersökning med buksmärta eller kramper som du inte kan kontrollera med receptbelagda smärtstillande läkemedel, dokumenterad vid två läkarbesök med minst 60 dagars mellanrum
- Perineal sjukdom med en dränerande abscess eller fistel, med smärta som du inte kan kontrollera med receptbelagda smärtstillande läkemedel, dokumenterad vid minst två läkarbesök med minst 60 dagars mellanrum
- Oavsiktlig viktminskning på minst 10 procent från din startvikt, dokumenterad vid två läkarbedömningar med minst 60 dagars mellanrum, eller
- Behov av kompletterande daglig näring genom en sond i magen, näsan eller tunntarmen, eller genom en bröstkateter.
Även om din Crohns sjukdom inte uppfyller kraven i förteckning 5.06 kan du ändå anses vara arbetsoförmögen enligt förteckning 5.08, viktminskning på grund av matsmältningsstörning.
Hur kan jag kvalificera mig för arbetsoförmögenhet enligt förteckningen över viktminskning?
Om du har förlorat överdrivet mycket vikt på grund av din Crohns sjukdom kan du anses vara arbetsoförmögen enligt förteckning 5.08. För att kvalificera dig enligt förteckning 5.08 måste du visa alla följande.
- Du har gått ner i vikt trots fortsatt behandling enligt läkarens ordination.
- Viktförlusten resulterade i ett kroppsmasseindex (BMI) på mindre än 17,50.
- Din läkare har mätt din vikt vid minst två tillfällen med minst 60 dagars mellanrum, inom en sammanhängande sexmånadersperiod.
Hur blir det om jag inte uppfyller en SSA-lista?
Ibland är personer med Crohns sjukdom för sjuka för att arbeta, men uppfyller inte SSA-listningskriterierna för IBD eller viktminskning. I det här fallet kan du fortfarande bli godkänd för invaliditet, men det kan vara svårare. SSA tittar på dina dokumenterade symtom för att avgöra på vilken nivå du kan arbeta: tungt arbete, medeltungt arbete, lätt arbete eller stillasittande arbete. Detta kallas din restfunktionsförmåga (RFC). SSA bedömer sedan om du kan utföra ditt tidigare arbete med din RFC-klassificering. Om SSA anser att du kan utföra ditt tidigare arbete kommer din ansökan att avslås.
Om SSA anser att du inte kan utföra ditt tidigare arbete kommer de därefter att ta hänsyn till din förmåga att lära dig och utföra andra arbeten med tanke på din RFC samt din ålder, utbildning och arbetsbakgrund. Äldre, lågutbildade personer som haft mer stillasittande arbeten har större sannolikhet att bli godkända i detta skede.
För att hjälpa SSA att bedöma din RFC korrekt är det bra att förse SSA med en analys från dina behandlande läkare om hur Crohns sjukdom påverkar din arbetsförmåga. Din läkare kan fylla i ett RFC-formulär för att beskriva dina begränsningar: hur länge du kan sitta, stå, gå, lyfta, bära, skjuta och dra, och om du måste vila under hela dagen och om du behöver täta och oplanerade raster. Ju fler begränsningar ditt RFC-formulär återspeglar, desto större är sannolikheten att du blir godkänd (men kom ihåg att din läkares åsikt alltid måste stödjas av objektiva medicinska bevis).
Chroniska sjukdomar som Crohns sjukdom kan också orsaka ångest och depression. Det är viktigt att meddela SSA om du är under läkarvård för känslomässiga eller mentala problem. Om du träffar en psykiater eller psykolog bör du begära att SSA också gör en mental RFC. En mental RFC återspeglar dina mentala begränsningar, t.ex. din förmåga att fokusera, följa anvisningar, komma överens med andra och slutföra en uppgift på godtagbar tid. En minskad mental RFC i kombination med din fysiska RFC kommer att begränsa antalet arbeten som du kan förväntas utföra.
Vilka medicinska bevis behöver jag?
Desto mer objektiva medicinska bevis du tillhandahåller, desto större är sannolikheten att SSA kommer att anse att du är funktionshindrad. Du måste tillhandahålla kopior av alla utförda tester som rör din Crohns sjukdom, t.ex. blod- och fekal ockultprov, koloskopi- och endoskopirapporter, magnetröntgenbilder och datortomografier. Du bör också tillhandahålla kopior av de anteckningar som din läkare gör under dina möten och eventuella rapporter från operationer eller sjukhusvistelser.
SSA tar endast hänsyn till medicinska bevis från godtagbara medicinska källor. Detta inkluderar licensierade läkare (inklusive osteopater) och psykologer. De medicinska bevis som du tillhandahåller bör komma från den läkare som behandlar din Crohns sjukdom. Och även om SSA tar hänsyn till bevis från en licensierad allmänläkare eller din familjeläkare, lägger man större vikt vid yttranden och diagnoser som kommer från läkare som specialiserat sig på Crohns sjukdom, t.ex. gastroenterologer.
Om du inte lämnar in tillräckligt med medicinska bevis för att SSA ska kunna fatta ett beslut, kan man skicka dig till en konsultativ undersökning (CE). Ibland utförs CE av den läkare som vanligtvis behandlar dig, men en CE kan också utföras av en annan kvalificerad läkare.