Ken Wiedemann / Getty Images
Barn i familjer med en historia av hjärnsjukdomar har ökade odds för att bli autistiska, visar en stor studie i Sverige1. Ju mer närbesläktade familjemedlemmarna med dessa tillstånd är, desto större är barnets risk att få autism.
Andra studier har rapporterat liknande tendenser: Ett barns chanser att få autism ökar om det har ett syskon med autism, ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) eller intellektuell funktionsnedsättning, eller en förälder med schizofreni, depression, bipolär sjukdom eller ångest2,3,4.
Den nya studien tittade på familjehistoria av dessa tillstånd, liksom epilepsi och mer än ett dussintal andra tillstånd, och inkluderade mor- och farföräldrar, mostrar, farbröder och kusiner.
I autismstudier tenderar forskare att fokusera på äldre syskon, ”men många personer med autism har inte ett äldre syskon med autism”, säger huvudforskaren Brian Lee, docent i epidemiologi och biostatistik vid Drexel University i Philadelphia. ”Familjehistoria är i nästan alla aspekter av medicin en otroligt stark faktor som bestämmer resultatet.”
Lee och hans kollegor undersökte journaler från 10 920 barn med autism och 556 516 typiska barn som ingick i Stockholm Youth Cohort, en pågående studie av barn födda i den staden. Forskarna använde nationella register för att identifiera barnens mer än 8 miljoner släktingar och dessa släktingars diagnoser.
Barn som har en släkting av första graden – ett syskon eller en förälder – med en annan hjärnsjukdom än autism har upp till 4,7 gånger högre odds än vanligt att få autism, enligt studien. Och de har upp till 7,6 gånger högre odds för att ha både autism och intellektuell funktionsnedsättning.
Resultaten stämmer överens med bevis som kopplar samman riskfaktorer för autism med riskfaktorer för andra tillstånd, säger James Crowley, docent i genetik och psykiatri vid University of North Carolina i Chapel Hill, som inte var inblandad i studien. ”Gener som ger förutsättningar för en psykiatrisk eller neurologisk sjukdom ger ofta förutsättningar för en annan”, säger han.
Relativ risk:
Risken för autism – med eller utan intellektuell funktionsnedsättning – minskar i takt med att det genetiska avståndet mellan barnet och den drabbade familjemedlemmen ökar.
”Det här säger oss verkligen att det verkar finnas en allmän riskfaktor, som är genetiskt överförd, för att drabbas av en rad olika psykiatriska och neurologiska störningar”, säger Alan Brown, professor i psykiatri och epidemiologi vid Columbia University, som inte deltog i studien. Resultaten publicerades i mars i JAMA Network Open.
Studien visade också att de 8 354 barn som enbart har autism har större sannolikhet att ha en släkting med något av dessa tillstånd än de 2 566 barn som har både autism och intellektuell funktionsnedsättning.
Barn som har en autistisk förälder eller ett autistiskt syskon har nio gånger högre odds för autism än vanligt och 4,1 gånger högre odds för att ha autism med intellektuell funktionsnedsättning. Men barn som har en förälder eller ett syskon med både autism och intellektuell funktionsnedsättning har 14,2 gånger de vanliga oddsen att också ha båda tillstånden och 3,8 gånger oddsen att enbart ha autism.
Dessa resultat stöder idén att genetiken för autism med intellektuell funktionsnedsättning skiljer sig från genetiken för enbart autism, säger Jakob Grove, docent i biomedicin vid Århus universitet i Danmark, som inte var involverad i studien.
Lee och hans kollegor analyserar registeruppgifter i nationella register i Danmark för att undersöka autismens relation till familjehistoria av hjärn- och andra hälsoproblem.