Benmärgstransplantation är en typ av behandling som kan användas vid allvarliga sjukdomar som drabbar benmärgen, vilket gör att den inte kan fylla sin funktion att producera blodets och immunsystemets celler, till exempel röda blodkroppar, blodplättar, lymfocyter och leukocyter.
Det finns två huvudtyper av benmärgstransplantation:
- Autolog benmärgstransplantation eller ”autolog transplantation”: Detta används främst för personer som behöver strål- eller kemoterapi. Den går ut på att ta friska celler från märgen innan behandlingen påbörjas och sedan injicera dem tillbaka i kroppen efter behandlingarna för att möjliggöra att mer frisk märg bildas.
- Allogen märgtransplantation: cellerna som ska transplanteras tas från en frisk donator, som måste genomgå särskilda blodtester för att säkerställa att cellerna är kompatibla, och som sedan transplanteras till en kompatibel patient.
Inom dessa typer av transplantationer finns det en ny teknik som gör det möjligt att lagra stamceller från barnets navelsträng och som kan användas för att behandla cancer och andra hälsoproblem som uppstår under hela livet.
När transplantation är indicerad
Benenmärgstransplantation är vanligtvis indicerad för behandling:
- Cancer i benmärgen, t.ex. leukemi, lymfom eller multipelt myelom;
- Vissa typer av anemi, t.ex. aplastisk anemi, sicklecellanemi eller thalassemi;
- Skada på benmärgen på grund av aggressiva behandlingar, t.ex. kemoterapi;
- Medfödd neutropeni.
Benmärgen består av hematopoetiska stamceller (HSC), som ansvarar för att producera blodceller och immunförsvaret. Benmärgstransplantation görs alltså i syfte att ersätta bristfällig benmärg med frisk benmärg med friska och funktionella HSCs.
Hur transplantationen görs
Benmärgstransplantation är ett ingrepp som varar cirka två timmar och görs genom kirurgi under allmän- eller epiduralbedövning. Vid operationen avlägsnas benmärg från höftbenet eller bröstbenet hos en frisk och kompatibel donator.
Därefter fryses de avlägsnade cellerna ner och förvaras tills mottagaren har avslutat den kemo- och strålbehandling som syftar till att förstöra de elakartade cellerna. Slutligen injiceras de friska benmärgscellerna i patientens blod så att de kan föröka sig, ge upphov till frisk benmärg och producera blodceller.
Hur man vet om transplantatet är kompatibelt
Kompatibiliteten för en benmärgstransplantation måste bedömas för att undvika risken för avstötning och allvarliga komplikationer som inre blödningar eller infektioner. Den potentiella benmärgsdonatorn bör därför låta ett blodprov samlas in på ett specialiserat center, till exempel INCA, för att utvärderas. Om donatorn inte är matchad kan han eller hon sättas upp på en lista för att kallas till en annan patient som är matchad. Ta reda på vem som kan donera benmärg.
Normalt börjar bedömningen av benmärgskompatibiliteten med patientens syskon, eftersom det är mer troligt att de har liknande benmärg, och utvidgas sedan till nationella datalistor om syskonen inte är kompatibla.
Möjliga risker med transplantation
De viktigaste riskerna eller komplikationerna med benmärgstransplantation är:
- Anemi;
- Katarakt;
- Blödningar i lungor, tarmar eller hjärna;
- Skador på njurar, lever, lungor eller hjärta;
- Seriösa infektioner;
- Avstötning;
- Graft versus host disease;
- Reaktion på anestesi;
- Rekidiv av sjukdom.
Komplikationer vid benmärgstransplantationer är vanligare när donatorn inte passar helt och hållet, men de kan också vara relaterade till svaret från patientens kropp, varför det är viktigt att utföra laboratorietester på både donator och mottagare för att kontrollera kompatibilitet och eventuella reaktioner. Lär dig också vad märkesbiopsin är till för och hur den utförs.