Bokhylla

Den huvudsakliga strukturen i placenta är de blodkärl som bildar ”träd”. Baserat på utvecklingsstadium, villostruktur, kärlgrenar, histologiska egenskaper och komponenter av kärlcellstyp har minst fem typer av villi beskrivits . En illustration av arkitekturen hos olika villaträd visas i figur 3.1A.

(1) Stamvilli. Stamvilli ansluter till den chorioniska plattan och kännetecknas av ett kondenserat fibröst stroma som innehåller stora kärl och mikrokärl. Stamvilli utvecklar kärl med en glattmuskelinvestering och central stromal fibros. Trophoblastskiktet i stamvilli ersätts delvis av fibrinliknande fibrinoid när dräktigheten fortskrider. Stamvilli har till uppgift att stödja strukturerna i villaträden. På grund av den låga graden av fetala kapillär- och degenerationsförändringar hos trophoblasterna är det fetalt-maternella utbytet och den endokrina aktiviteten hos stamvilli vanligen försumbar .

(2) Omogna intermediära villi. Omogna intermediära villi är bulliga, perifera och omogna fortsättningar av stamvilli. Denna typ av villi har ett löst eller retikulärt stroma och Hofbauer-celler, mer framträdande kärl och ett diskontinuerligt cytotrophoblastlager. Det yttre syncytiotrophoblastskiktet förblir kontinuerligt under hela utvecklingen. Omogna intermediära villi anses vara tillväxtcentra för villaträden. Omogna intermediära villi är troligen de viktigaste platserna för utbyte under första och andra trimestern, så länge de terminala villien ännu inte är differentierade .

(3) Mogna intermediära villi. Mogna intermediära villi är långa, slanka, perifera förgreningar som saknar fosterkärl i stroma. Mogna intermediära villi producerar de terminala villi. Den höga graden av fetal vaskularisering och den stora andelen i utbytesytan gör dem viktiga för utbytet mellan foster och moder.

(4) Terminal villi. Terminal villi är förbundna med stamvilli genom intermediära strukturer. Dessa villi är druvliknande strukturer som kännetecknas av en hög grad av kapillarisering och starkt dilaterade sinusoider. I terminala placenta är terminala villi mindre med mindre stroma och ett diskontinuerligt cytotrophoblastlager och innehåller 4-6 fetala kapillärer per tvärsnitt. De fetala kapillärerna i den villösa kärnan opponerar mot tunna försvagade syncytiotrophoblaster som bildar vaskulosyncytiella membran. I de terminala villorna är de fetala kapillärkärlen och syncytiotrophoblasterna separerade av endast ett tunt basalmembran med ett minimalt genomsnittligt spridningsavstånd mellan moder och foster på ~3,7 µm, vilket gör de terminala villorna till den lämpligaste platsen för diffusionsutbyte. I den normala mogna placentan utgör de terminala villorna nästan 40 % av placentans villovolym. På grund av deras små diametrar utgör summan av deras ytor ungefär 50 % av den totala villatomten och 60 % av villatomtens tvärsnitt . Terminalvilli, som är placentans funktionella enhet, överför elektrolyter, O2, CO2 och näringsämnen mellan modern och fostret.

(5) Mesenkymala villi. Mesenkymala villi är den mest primitiva typen av villi under tidiga stadier av graviditeten. Mesenkymala villi har löst stroma, oansenliga kapillärer och två kompletta omgivande trophoblastskikt, ett cytotrophoblastskikt som omger den villösa kärnan och ett yttre syncytiotrophoblastskikt på den villösa ytan. De fetala kapillärerna är dåligt utvecklade och uppvisar aldrig sinusoidal dilatation. De icke vaskulariserade spetsarna av mesenkymala villi kallas för villasprötningar (figur 3.2). Funktionen hos mesenkymala villi är mycket viktig under de första veckorna av graviditeten. Mesenkymala villi är platsen för villasproliferation och de utför nästan all endokrin verksamhet. När graviditeten fortskrider är deras primära funktion att upprätthålla villatomställningen. Vid terminen är deras andel av den totala villovolymen mindre än 1 % .

Placenta villous development starts with mesenchymal villi. Fram till 5 veckor postkonception (p.c.) är alla placentavillor av den ”mesenkymala” typen (innehållande trophoblast och villusutskott) . Mesenkymala celler invaderar senare dessa villi och bildar sekundära villi (omogna/intermediära villi) och ger också upphov till placentablodkärl. Syncytiolisering av trofoblasterna leder till att det bildas villusutskott. Mesenkymala villi bildas kontinuerligt under hela graviditeten, men dominerar under den första och andra trimestern . Villösa spiror omvandlas vidare till omogna/mogna intermediära villi och sedan till terminala villi . Trophoblastspridning, proliferation och bildande av fingerliknande trophoblastutsprång leder till mesenkymal invasion och lokal angiogenes hos fostret . Villous core fetal vessel formation and fetal-placental blood flow begins approximately around 6-8 weeks p.c.

Vikten av placenta är cirka 20 gram vid 10 veckors graviditet och 150-170 gram vid 20 veckors graviditet. En mogen moderkaka väger cirka 500-600 gram och består av 15-28 ”kotyledoner”. Stamvillus är den viktigaste strukturella enheten i fostrets kotyledon. Varje kotyledon börjar med en stamvillus som delar sig i 3-5 omogna/mogna intermediära villi, som vidare förgrenar sig i 10-12 terminala villi (figur 3.1B). Vissa terminala villi flyter fritt i det intervillösa utrymmet, medan andra är fästa vid decidua och ger placenta strukturell stabilitet.