Både Linux och de olika BSD:erna (Berkeley Software Distributions) är fria och med öppen källkod och har fler saker gemensamt än skillnader. Med detta i åtanke kanske du frågar dig själv: ”Om de är så lika, varför finns de då överhuvudtaget? Skulle det inte vara bättre att ha ett enda operativsystem att välja mellan?”
Jag kan besvara denna fråga genom att också nämna att skillnaderna mellan dem också är stora. Så mycket att det skulle göra denna artikel till en bok och inte bara till en enkel artikel att ta upp dem alla. Istället kommer jag att fokusera på grunderna för båda systemen med öppen källkod så att du själv kan välja vilket som är det bättre valet.
Linux vs BSD
Linux räknas tekniskt sett inte som ett operativsystem. Istället är det i verkligheten bara en kärna. En kärna är den centrala aspekten i alla operativsystem som finns och den ligger någonstans mellan programvaran och hårdvaran.
Detta gör det möjligt för kärnan att hjälpa användaren att dra nytta av de resurser som finns tillgängliga i ett system. Själva operativsystemet bygger på kärnan.
Kärnan vs operativsystemet
Både Linux och BSD är Unix-liknande operativsystem. När du installerar Linux installerar du en distribution som är byggd med hjälp av Linuxkärnan. Det finns ganska många distributioner att välja mellan, till exempel Ubuntu och Debian, som alla använder Linuxkärnan. Olika program bäddas in i kärnan innan distributionen görs tillgänglig för marknaden.
BSD är till skillnad från Linux ett komplett operativsystem. BSD är också en kärna som används som kärnan i operativsystemet. BSD-utvecklare använder denna kärna för att lägga till olika typer av program och göra dem tillgängliga för användarna som en komplett distribution. Detta innebär att ett BSD-operativsystem, som FreeBSD eller NetBSD, är kärnan plus alla program som läggs till ovanpå den och distribueras som ett enda paket som kan laddas ner.
BSD:er använder något som kallas portsystem. Det är detta system som gör det möjligt att installera programvarupaket. Programvaran förvaras i källkod, vilket innebär att din dator måste kompilera uppgifterna varje gång innan programvaran kan köras.
En silverlinje i detta är att paket kan installeras i ett förinstallerat binärt tillstånd, vilket gör att ditt system kan avstå från steget med datakompilering före körning.
Den grundläggande skillnaden mellan de båda är att Linuxdistributionerna kommer med olika uppsättningar av program och repositories, vilket gör det möjligt för användaren att ladda ner ytterligare olika program som hör till kraven i distributionen.
När du installerar ett BSD-operativsystem får du bara de program som BSD erbjuder. Detta gäller inte för programvarupaket eftersom de är tillgängliga för båda som du kommer att upptäcka.
Skillnader i licensiering
De flesta kanske inte bryr sig, men skillnaden i licensiering är faktiskt betydande. Linux använder GNU General Public License, eller GPL. Detta innebär att utvecklare kan ändra eller lägga till nya funktioner i Linuxkärnan som de vill. Den enda haken är att all nyutvecklad källkod måste släppas till allmänheten, vare sig de vill eller inte.
BSD använder sin egen unika BSD-licens som gör det möjligt för utvecklare att ändra och lägga till nya funktioner i antingen BSD-kärnan eller BSD-distributionen, utan att källkoden behöver släppas. Detta innebär att en BSD med öppen källkod kan förklaras som en sluten källkod om utvecklaren så önskar. De har ingen skyldighet att släppa källkoden till någon.
Mjukvarutillgänglighet &Kompatibilitet
Detta är den typ av saker som har ett direkt inflytande på ett operativsystems popularitet och anpassningsförmåga hos allmänheten. Möjligheten att ett operativsystem är kompatibelt med modern programvara kan vara avgörande för de flesta människor.
När det gäller Linux är det lättare för utvecklare att skriva kod som kan göras tillgänglig för användare i förkompilerade binära paket för installation. Paketen kan installeras med hjälp av apt, yum och andra liknande pakethanterare. Det är Linux öppna källkodsnatur som gör denna möjlighet lättare.
För BSD-användare är uppgiften inte lika enkel. Användarna måste hämta källkoderna till programmen från de tusentals portar som finns tillgängliga för dem. När källkoderna sedan har laddats ner måste de sedan kompilera dem på sitt system.
Detta skapar huvudvärk för både BSD-användare och utvecklare, eftersom bristen på popularitet bland vanliga användare kan tillskrivas det extra besväret med att kompilera källkoderna. De förkompilerade binärpaketen kan ses som den enda räddningen för att eliminera besväret, men de är fortfarande otillräckliga när det gäller tillgången till tillämpningsprogram.
Med ett val
Linux är utan tvekan det mer populära valet bland de Unix-baserade operativsystemen med öppen källkod. Det tenderar att få hårdvarustöd mycket snabbare än vad BSD skulle få och för de flesta allmänna ändamål är båda systemen för lika för att spela roll.
Båda systemen har sina egna fördelar. Om vi tittar på FreeBSD så underhåller utvecklingsteamet sin egen version av ett stort antal vanliga verktyg. Detta gör det möjligt för utvecklarna att skapa egna verktygsvarianter för användning med sitt system. Linuxsystemens verktyg tillhandahålls främst av GNU-sviten så variationer är mindre sannolika.
BBSD har en allvarlig brist på tillämpningar. Detta har lett till att utvecklare har försökt kontrollera situationen genom att skapa ett Linuxkompatibilitetspaket som gör det möjligt för Linuxprogram att köras på BSD. Linuxdistributioner har inga egentliga problem med tillämpningar eftersom det finns gott om sådana tillgängliga för allmänheten.
Den verkliga komplikationen är argumentet om fri källkod.
Utvecklare &Användare vs. begränsningar
Linux GPL-licens tenderar att vara strängare mot utvecklarna, och tvingar fram ett släpp av all modifierad källkod. BSD-utvecklare har å andra sidan inga sådana restriktioner. Det man måste tänka på är vad allmänheten som inte är utvecklare får ut av allt detta.
Företagen kan välja BSD som operativsystem när de skapar nya enheter i stället för Linux. Detta skulle göra det möjligt för dem att behålla kodändringarna för sig själva eftersom användningen av Linux skulle ha kommit med villkoret att släppa källkoden till allmänheten.
De begränsningar som Linux har genom sin licens ger dem som söker tillämpningar för systemet en försäkran om att om en sådan görs kommer de att ha tillgång till den. BSD-licensen ger dess utvecklare möjlighet att förbli giriga och hålla tyst om ändringar av kärnan och systemet, vilket innebär att även om något görs kanske allmänheten inte ens har en aning om dess existens.
BSD-system har fått ett bättre rykte om tillförlitlighet än sin motsvarighet till Linux. Detta ger BSD en poäng på resultattavlan. Det kan också exekvera Linux binärer och kräver ett centralt arkiv. Båda sakerna är Linux inte känt för.