Abstract
Enligt revisionistiska historiker och indianaktivister förtjänar Christopher Columbus att fördömas för att ha fört med sig slaveri, sjukdom och död till Amerikas ursprungsbefolkningar. Vi frågar oss om allmänhetens föreställningar om Columbus visar tecken på att återspegla dessa kritiska redogörelser, som ökade markant när 1992 års femhundraårsjubileum närmade sig. Våra nationella undersökningar, där vi använder flera olika frågeformuleringar, visar att de flesta amerikaner fortsätter att beundra Columbus för att han, som traditionen säger, ”upptäckte Amerika”, även om endast ett litet antal, främst äldre respondenter, talar om honom i de heroiska termer som var vanliga under tidigare år. Samtidigt är andelen amerikaner som förkastar traditionella föreställningar om Columbus också liten och är uppdelad mellan dem som helt enkelt erkänner att indianerna prioriteras som de ”första amerikanerna” och dem som går längre och ser Columbus som en skurk. Den sistnämnda gruppen av respondenter, finner vi, visar en kritisk inställning till modala amerikanska föreställningar i mycket större utsträckning. Vi analyserar också läroböcker för amerikansk historia i skolorna för att se om de är påverkade av revisionistiska skrifter, och vi tar även hänsyn till framställningar av Columbus i massmedia. Revisionistisk historia kan ses som en konsekvens av den ”revolution för minoriteters rättigheter” som inleddes efter andra världskriget och som har nått avsevärda framgångar, men det faktum att Columbus rykte håller i sig – i avsevärd utsträckning även bland de minoriteter som har minst anledning att respektera honom – väcker viktiga frågor om traditionens tröghet, det kollektiva minnets politik och skillnaden mellan elitens och folkets föreställningar.
Sedan 1937 har The Public Opinion Quarterly varit den ledande tvärvetenskapliga tidskriften för praktiker och akademiker som studerar kommunikationsforskningens utveckling och roll, den aktuella allmänna opinionen samt de teorier och metoder som ligger till grund för opinionsforskningen. Sådana metoder omfattar undersökningsvaliditet, frågekonstruktion, intervjuer och intervjuare, urvalsstrategi, administrationssätt och analytiska metoder. I varje nummer presenteras teoretiska framsteg tillsammans med beprövade tillämpningar inom social- och beteendevetenskap.
Oxford University Press är en avdelning vid University of Oxford. Den främjar universitetets mål om excellens inom forskning, stipendium och utbildning genom att ge ut publikationer över hela världen. OUP är världens största universitetspress med den bredaste globala närvaron. Det ger för närvarande ut mer än 6 000 nya publikationer per år, har kontor i ett femtiotal länder och sysselsätter mer än 5 500 personer över hela världen. OUP har blivit bekant för miljontals människor genom ett mångsidigt publiceringsprogram som omfattar vetenskapliga verk inom alla akademiska discipliner, biblar, musik, läroböcker för skolor och högskolor, affärsböcker, ordböcker och uppslagsverk samt akademiska tidskrifter.