Cream Ale, som en gång var en populär stil i Nordamerika, kan sammanfattas som en ”större” inkarnation av den vanliga amerikanska lagerölen. Under tiden före förbudet bryggdes cream ales i stor utsträckning i de nordöstra och mellanatlantiska staterna, där de ofta producerades för att konkurrera med gyllene lageröl. På detta sätt påminner stilen om den tyska kölsch. Se kölsch. Jämfört med modern amerikansk massmarknadslager har cream ales något mer bitterhet, ibland mer alkohol och är ofta lätt fruktig. De ska vara klara och klara och inte ha några smöriga diacetyltoner, men doften av dimetylsulfid (DMS) är vanlig. Se dimetylsulfid (dms). Traditionellt används tillsatser som ris och majs, även om vissa hantverksbryggare föredrar att använda enbart malt. Historiska redogörelser beskriver bryggare som använder lagerjäst, men det finns också rapporter om att de har använt öl- och lagerjäst samtidigt för den primära jäsningen, eller öljäst för den primära jäsningen och lagerjäst för konditionering. Andra var blandningar av separat jästa lager- och alejäst. Det verkar som om bryggarna antagligen använde den teknik som var lämplig för var och en av dem och skapade öl som kunde möta populära lageröl på marknaden. Bitterhumle var bland annat Cluster och Brewer’s Gold eller dess avkommor och aromhumle var bland annat amerikanska sorter som Northern Brewer eller tyska sorter. De cream ales som var särskilt populära i Mellanvästern under perioden före förbudet beskrivs ofta som att de hade anmärkningsvärda humlearomer och en bitterhet på över 30 IBU. Efter förbudet användes många olika humlesorter i cream ales, även om humlearomen vid den här tiden var mycket låg. I januari 1935 blev Krueger cream ale den första amerikanska ölen som erbjöds på burk. Nuvarande kommersiella exempel är Genesee och Little Kings, och de flesta innehåller cirka 10-22 IBU och en alkoholhalt på 4,2-5,6 % ABV och en mycket livlig kolsyra. Även om stilen ibland har verkat som om den skulle försvinna ur historien verkar en lätt ironisk känsla av nostalgi hålla den flytande, och enstaka hantverksbryggare producerar en sådan som en ”respektabel gräsklipparöl”. Det bör noteras att cream ales inte innehåller några mejeriprodukter eller laktos och skiljer sig från den brittiska termen ”cream ale”, som data hänvisar till den krämighet som härrör från kvävereningen och det resulterande täta skummet. Se kvävehaltigt öl.
