Om du någonsin har gått igenom en depression vet du att den kan påverka många olika delar av våra kroppar, från våra energinivåer till hur väl våra hjärnor fungerar. Det har så långtgående effekter att depression till och med kan påverka våra drömmar. Forskning har visat att för många människor har REM-sömnen (rapid eye movement), den period då vi drömmer, stämningsreglerande effekter; människor mår ofta bättre morgonen efter en traumatisk eller upprörande händelse om vi har haft tillräckligt med REM-sömn för att bearbeta den. För människor med depression saknas dock detta helande element – och studier har visat att det finns ett samband mellan depression och mardrömmar.
Sambandet mellan depression och mardrömmar verkar vara komplext. Om du har en depression är det mer sannolikt att du har mardrömmar, och att ha mardrömmar är också en stark prediktor för depressiva symtom. En studie av mardrömmar hos den finska befolkningen som publicerades i Sleep 2015 (och leddes av den passande nog namngivne dr Nils Sandman) visade att personer med depression, sömnlöshet eller utmattning hade störst sannolikhet att drabbas av mardrömmar. Forskning av Dr Rosalind Cartwright, Ph.D., en expert på drömmar och depression, visade att människor som upplever smärtsamma skilsmässor tenderade att ha mardrömmar som föreställde deras före detta makar i bestraffande eller negativa roller, medan de som klarade sig bättre med skilsmässan tenderade att drömma om sina före detta makar på ett mer distanserat och känslolöst sätt.
Vetenskapsmännen håller dock fortfarande på att ta reda på hur kopplingen mellan depression och drömmar fungerar. Studier av hjärnan hos personer med depression har visat att de mörka drömmar som följer med depression kan vara hjärnans försök att bearbeta negativa känslor och utlösande faktorer från deras upplevelser under dagen. En studie på brandmän som publicerades i Journal of Clinical Sleep Medicine 2016 visade att mardrömmar och störd sömn kan öka depressionen eftersom de kan påverka vår vakna förmåga att reglera våra känslor och lösa känslomässiga problem.
Depressionens påverkan på drömmar påverkas också av antidepressiva läkemedel. Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRIS) skrivs ofta ut till personer med depressiva symtom, men dr Michael Breus Ph.D., sömnexpert, säger till Bustle att de också kan påverka drömmarnas innehåll. SSRI kan göra oss mindre kapabla att minnas drömmar och möjligen öka det positiva känslomässiga innehållet i drömmarna, men avvänjning från SSRI kan öka mardrömmarna.
För personer som har depression relaterad till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) visar studier att de sannolikt kommer att uppleva återkommande mardrömmar – men de kommer att vara av ett annat slag än depressiva mardrömmar. Sömnforskaren Matthew Walker, Ph.D., skriver i Why We Sleep att REM-sömnen tenderar att vara en säker plats för känslomässig uppspelning för många människor eftersom den sammanfaller med en avstängning av noradrenalin, en neurotransmittor som är relaterad till rädsla och som reglerar kamp- eller flyktreaktionen. Avsaknaden av noradrenalin i hjärnan innebär att minnen inte har så mycket känslomässig ”punch” under drömmarna, så vi kan begrunda dem utan att bli alltför upprörda.
Hos personer med PTSD noterar Walker dock att noradrenalinnivåerna under REM-sömnen fortsätter att vara höga – vilket innebär att deras minnen behåller sin skrämmande kvalitet och inte kan bearbetas. Människor med PTSD får nu ofta ett läkemedel utskrivet som sänker hjärnans noradrenalinnivåer för att minska deras mardrömmar.
Depression och mardrömmar är intimt sammankopplade – men Cartwrights forskning visar att ökad REM-sömn tycks hjälpa människor med odiagnostiserad depression att få minskade symtom. Om du söker behandling för depression kan det vara en bra idé att notera dina drömmar och hur de påverkar dig; de kan vara mer sammankopplade än du tror.
Citerade studier:
Beauchemin, K. (1996). Att drömma bort depression: REM-sömnens och drömmarnas roll vid affektiva störningar. Journal of Affective Disorders, 41(2), 125-133. doi: 10.1016/s0165-0327(96)00080-8
Berardis, D., Marini, S., Serroni, N., Iasevoli, F., Tomasetti, C., Bartolomeis, A., … Giannantonio, M. (2015). Att rikta in sig på det noradrenerga systemet vid posttraumatiskt stressyndrom: A Systematic Review and Meta-Analysis of Prazosin Trials. Current Drug Targets, 16(10), 1094-1106. doi: 10.2174/138945011666615050506114108
Cartwright, R., Baehr, E., Kirkby, J., Pandi-Perumal, S., & Kabat, J. (2003). REM-sömnminskning, humörreglering och remission vid obehandlad depression. Psychiatry Research, 121(2), 159-167. doi: 10.1016/s0165-1781(03)00236-1
Germain A. (2013). Sömnstörningar som kännetecken för PTSD: var är vi nu? The American journal of psychiatry, 170(4), 372-382. doi:10.1176/appi.ajp.2012.12040432
Hom, M. A., Stanley, I. H., Rogers, M. L., Tzoneva, M., Bernert, R. A., & Joiner, T. E. (2016). Sambandet mellan sömnstörningar och depression bland brandmän: Emotion Dysregulation as an Explanatory Factor. Journal of clinical sleep medicine : JCSM : official publication of the American Academy of Sleep Medicine, 12(2), 235-245. doi:10.5664/jcsm.5492
Kung, S., Espinel, Z., & Lapid, M. I. (2012). Behandling av mardrömmar med prazosin: en systematisk översikt. Mayo Clinic proceedings, 87(9), 890-900. doi:10.1016/j.mayocp.2012.05.015
Marinova, P., Koychev, I., Laleva, L., Kancheva, L…. (2014). Mardrömmar och självmord: förutsägelse av risk vid depression. Psychiatr Danub, 6(2), 59-64. PubMed PMID: 24909253.
Richardson, J. D., King, L., Cyr, K. S., Shnaider, P., Roth, M. L., Ketcheson, F., … Elhai, J. D. (2018). Depression och förhållandet mellan sömnstörningar, mardrömmar och självmordstankar hos behandlingssökande medlemmar av de kanadensiska väpnade styrkorna och veteraner. BMC Psychiatry, 18(1). doi: 10.1186/s12888-018-1782-z
Sandman, N., Valli, K., Kronholm, E., Revonsuo, A., Laatikainen, T., & Paunio, T. (2015). Mardrömmar: riskfaktorer bland den allmänna vuxna befolkningen i Finland. Sleep, 38(4), 507-514. doi:10.5665/sleep.4560
Scarpelli, S., Bartolacci, C., D’Atri, A., Gorgoni, M., & De Gennaro, L. (2019). Drömmarnas funktionella roll i känslomässiga processer. Frontiers in psychology, 10, 459. doi:10.3389/fpsyg.2019.00459
Expert:
Dr Michael Breus, Ph.D., klinisk psykolog, diplomerad av American Board of Sleep Medicine och medlem av The American Academy of Sleep Medicine.