Vad är depression?
Depression beskrivs vanligen som en känsla av extrem sorg. Det beskriver både ett humör och ett syndrom.
Ett deprimerat humör kan vara:
- En normal reaktion på en händelse som t.ex. en närståendes död
- Ett symtom på en annan sjukdom som t.ex. hypotyreos
- En del av ett syndrom av en depressiv sjukdom, t.ex. en allvarlig depression.
Ett syndrom är en samling av flera symptom. Ett depressivt syndrom, kommer vanligtvis att bestå av deprimerat humör eller förlust av intresse för tidigare trevliga aktiviteter tillsammans med andra symtom, såsom:
- Missnöje med energi
- Dålig sömn
- Förlust av aptit
- Känslor av skuldkänslor
Depression är inte en normal del av åldrandet.
Depression och demens
Depression är mycket vanligt bland personer med demens. Depressiva symtom har uppskattats förekomma hos cirka 20-30 procent av personer med demenssjukdom. Personer i långtidsboende verkar vara särskilt utsatta för depression.
Andra faktorer som kan bidra till en persons depression kan vara:
- Medicineringens biverkningar
- Fysisk sjukdom
- Reaktion på diagnosen och upplevd påverkan på livsstilen
- Social isolering
- Trötthet
- Miljöfaktorer, t.ex. oförmåga att avskärma sig från oönskad stimulans av höga ljud och folksamlingar.
Tecken på depression
Det kan vara mycket svårt att veta om en person med demenssjukdom är deprimerad. Några typiska tecken är:
- Förlust av intresse och glädje i tidigare uppskattade aktiviteter
- Mangel på energi
- Dålig sömn
- Förlust av aptit och vikt
- Uttrycker känslor av värdelöshet och sorg
- Är ovanligt känslosam, gråtande, arg eller upprörd
- Ökad förvirring
Många av symtomen på demens och depression är dock likadana och det kan vara svårt att skilja dem åt.
Hur man ska börja
Om du misstänker att depression kan drabba en person med demenssjukdom ska du prata med läkaren som kan göra en grundlig undersökning för att utesluta andra medicinska problem. Medicinering som t.ex. antidepressiva läkemedel kan skrivas ut och kan vara till stor hjälp för att förbättra symtomen på ledsenhet och kan förbättra aptit och sömnproblem. Läkaren kan också ordna eventuella lämpliga remisser, till exempel till Aged Care Assessment Team (ACAT) eller för specialiserad psykiatrisk bedömning.
Behandling av depression kan ge betydande förbättringar av en persons humör och förmåga att delta i aktiviteter. Det är viktigt att utreda och behandla depression när man misstänker det.
Läkemedelsbehandling
Behandling med antidepressiva läkemedel förbättrar ofta depression hos personer utan demenssjukdom. Antidepressiva medel kan ha biverkningar, som bör diskuteras med läkaren innan behandlingen påbörjas. Generellt sett har nyare, modernare antidepressiva läkemedel färre biverkningar och det är mindre sannolikt att de orsakar svårigheter för en person med demenssjukdom än äldre läkemedel som tricykliska antidepressiva.
Om läkemedelsbehandlingen är ineffektiv bör den avbrytas, och om den orsakar biverkningar kan behandlingen behöva ändras. Vanligtvis krävs en prövning på minst två veckors behandling för att avgöra hur användbart läkemedlet kommer att vara.
Vad man kan försöka
- Försök att hålla dig till en daglig rutin för personen med demenssjukdom
- Begränsar mängden buller och aktivitet i omgivningen om detta orsakar problem. Detta hjälper till att undvika överstimulering
- Stora gruppsituationer kan få vissa personer att må sämre, medan vissa kan dra nytta av stimulansen från en livlig, aktiv sammankomst. Det är viktigt att veta vad personen har tyckt om tidigare, eftersom det är troligt att liknande aktiviteter fortfarande lockar nu
- Har en realistisk förväntan på vad personen kan göra. Att förvänta sig för mycket kan få både personen med demenssjukdom och dennes familj och vårdare att känna sig frustrerade och upprörda
- Var medveten om när personen är minst trött och gör alla viktiga uppgifter vid dessa tillfällen
- Var positiv. Frekvent beröm hjälper alla
Ta en paus
Håll dig i minnet att anhöriga och vårdare bör försöka se till att de får tillräckliga pauser från vårdarbetet så att de inte blir uttröttade av krävande beteende.
Informationen på sidan har baserats på:
- Depression och demens, en artikel av docent David Ames, docent i äldrepsykiatri, University of Melbourne
- Depression och demens – en dubbel fara, en artikel av docent E Chiu, University of Melbourne
- Information från din husläkare: Depression och Alzheimers sjukdom, American Academy of Family Physicians.