Emotionella och psykosociala effekter av cancer

Covid-19-pandemin har påverkat alla.
Se denna specialintervju med dr Wendy Baer från Winship Cancer Institute vid Emory University för att lära dig mer om copingstrategier under denna mycket stressiga tid. Många ytterligare ämnen om psykisk hälsa och välbefinnande diskuteras nedan. Resurser och länkar finns längst ner på sidan.

Bara att höra läkaren säga ordet ”cancer” kan ha en djupgående effekt på en person. Med en cancerdiagnos börjar en lång resa som kan påverka den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnandet och relationerna med nära och kära. Samtidigt som patienterna får behandling för de fysiska aspekterna av cancer bör de inte försumma de känslomässiga frågor som är förknippade med cancer. En av de bästa sakerna som patienter kan göra för att förbättra sin livskvalitet är att lära sig mer om sin cancer. Detta kan få sjukdomen att verka mindre mystisk och skrämmande. Information från din läkare och andra trovärdiga källor kan vara till stor hjälp i detta avseende.

En patients ekonomiska, sociala och fysiologiska situation kan alla förändras på grund av cancer och cancerbehandling. Att ha en realistisk inställning och inse att cancer kan påverka många aspekter av livet är till hjälp. Patienter ska inte vara rädda för att berätta för sin läkare hur de mår, särskilt när det handlar om oro. Studier har visat att cancervårdsläkare misstolkar en patients ångest eller psykiska störningar så mycket som 35 % av tiden. 12 Därför är det viktigt att berätta för sin läkare om eventuell smärta och känslor av oro eller förtvivlan. Vissa människor känner sig obekväma med att acceptera psykologisk hjälp eftersom de tror att den bara är till för svaga eller irrationella människor. Hjärnan är som alla andra organ; sjukdomar i andra delar av kroppen kan påverka hjärnan och påverka individens välbefinnande. Det är viktigt att söka hjälp av en läkare när det sker förändringar som orsakar obehag eller olycka.

• Socialt stödnätverk
• Relationer
• Intimitet, Kroppsbild
• Angslan
• Depression
• Självbedömningstest för depression
• Ovisshet och negativitet
• Varga och rädsla
• Tilläggsresurser

Lär dig mer om relationer från Winship Cancer Institute of Emory University.

Socialt stödnätverk

Introduktion
Personerna i en patients sociala stödnätverk inkluderar familjemedlemmar, makar, barn och vänner. Det sociala stödet kan också ta formen av stödgrupper eller terapeuter.3 Det är viktigt att dessa vårdgivare lyssnar till den närståendes unika behov och oro. De bör till exempel vara lyhörda för patientens önskan att dela med sig av och få veta information om sin cancer, behandlingsalternativ och prognos.3 Ett stödnätverk kan i hög grad bidra till att minska stressen i samband med att hantera cancer. Patienter bör inte vara rädda för att be om hjälp från nära och kära och vänner. Personerna i patientens stödnätverk kan hjälpa till att se till att de kommer till möten i tid, hämtar barn eller bara finns där för att lyssna på patientens bekymmer.4

Betydelse
Bristen på socialt stöd har förknippats med högre nivåer av ångest och lägre livskvalitet hos cancerpatienter. 56 En lägre förekomst av depression är förknippad med familjemedlemmarnas förmåga att öppet uttrycka känslor och tankar till patienten. Ångest är också mindre vanligt när patienterna fritt kan kommunicera information till sina familjemedlemmar.7 Viktigast av allt är att cancerpatienter som har brist på socialt stöd har en större önskan att dö och en högre risk att begå självmord. 89

Behandling
Ett bra socialt stödnätverk har kopplats till ökad livskvalitet för cancerpatienter som genomgår behandling.3 Information om cancer kan också få patienten att känna sig mer självständig, vilket ger dem en känsla av kontroll. Nästan alla studier har visat på en psykologisk fördel för cancerpatienter som deltar i stödgrupper.1011 De flesta patienter som deltar i stödgrupper känner sig mer känslomässigt tillfredsställda, får hjälp med att hantera biverkningar och upplever mindre smärta och ångest.12 Deltagande i stödgrupper kan också förlänga livet för cancerpatienter, men det behövs mer undersökningar för att verifiera detta.1314

Klicka här för att se hela intervjun med Dr. Michael Burke, en psykiatrisk onkolog.

Relationer

Att ha cancer kan förändra det sätt på vilket en patient relaterar till familj, vänner och kollegor. Patienterna kan upptäcka att stressen att gå igenom en cancerdiagnos och behandling stärker deras relationer med nära och kära. Medan vissa relationer ger ett välbehövligt stöd kan andra relationer oväntat leda till frustration. I många fall orsakas stressen i relationen av missförstånd och förvirring om hur man ska erbjuda stöd till en canceröverlevare. Många vill erbjuda stöd, men vet helt enkelt inte hur. Med öppen kommunikation kan dessa problem lösas.

När behandlingen avslutas kan vissa vänner, familjemedlemmar eller arbetskamrater tyckas visa mindre stöd på grund av att de tror att cancern är borta. De kan verka ostödjande på grund av ångest och andra känslor; att tala med den vännen, familjemedlemmen eller arbetskamraten kan hjälpa till att reparera och stärka relationerna. När de överlevande bearbetar relationerna för att ta reda på vad som är viktigast i deras liv kan vissa välja att släppa vissa tillfälliga vänskapsrelationer för att fokusera mer på dem som är mer värdefulla och meningsfulla.

Förutom att hantera sina egna känslor kan en canceröverlevare också behöva hantera sina vänners och familjers känslor av sorg och osäkerhet. Alla behöver återhämtningstid, både den canceröverlevande och dennes närstående.

Familjemedlemmar och vänner i olika åldrar står inför olika utmaningar. Små barn kan till exempel övertyga sig själva om att de på något sätt var skyldiga till cancern. Tonåringar, å andra sidan, kan ha svårt att klara av det eftersom de kan känna att de har tvingats tillbaka in i familjen just när de började bryta sig loss och vinna sin självständighet. Kom ihåg att tystnad kan blockera kommunikationen och att öppen kommunikation är avgörande för att upprätthålla sunda relationer.

Intimitet, kroppsbild

Introduktion

Personer som genomgår cancerbehandling kan tappa håret, uppleva viktförändringar, få operationsärr eller få kroppsdelar kirurgiskt förändrade/ borttagna. Det är normalt att dessa händelser förändrar en persons sexlust och kroppsuppfattning. Cancer/cancerbehandlingar som påverkar reproduktionsorganen (bröst, prostata, testiklar etc.) kan få patienterna att ifrågasätta sin sociala och sexuella identitet som ”man” eller ”kvinna”. 1516 Detta gäller för människor i alla åldrar, kön, kulturer och cancertyper och är oberoende av partnerskapsstatus. 15Då läkarna kanske inte diskuterar denna fråga kan patienterna felaktigt tro att de är onormala att oroa sig för sin sexualitet och sitt sexliv. 17

I själva verket upplever de flesta människor som genomgår cancerbehandling att deras behov och oro för sexuella och intima förändringar inte tillgodoses på ett adekvat sätt av vårdpersonalen. 15 Läkare som är utbildade i traditionella västerländska medicinska skolor lär sig sätt att hantera de funktionella aspekterna av patienternas sexualitet, såsom fertilitet, erektil dysfunktion eller klimakteriet. Ofta förbereder deras utbildning dem inte för att ge vägledning i frågor som rör sensualitet och intimitet. 16 Läkare undviker ofta ämnet intimitet för att det inte är en fråga om ”liv eller död”, för att det inte finns tillräckligt med tid, för att de själva skäms över ämnet eller för att de inte har någon erfarenhet på detta område. 181920 En del sjukvårdspersonal har också svårt att acceptera att personer med livshotande sjukdomar, särskilt äldre personer, har sexuella bekymmer. 21

Värdet
Önskan om överlevnad kan få företräde framför andra bekymmer när människor först diagnostiseras med en livshotande sjukdom som cancer. 22 Cancerpatienter kan förlora intresset för sex och även om få talar om det är detta helt normalt. Med tiden kan patienterna vilja ”gå vidare med livet” och återgå till normala aktiviteter. 22 Sexualiteten kan vara viktig för en persons identitet och en förändrad kroppsuppfattning kan påverka intima och sociala relationer. 22 Intimitet med en partner kan också vara ett viktigt sätt att kommunicera, lindra lidande och behålla självkänslan. 2122

Behandling
Det kan ta tid och tålamod att anpassa sig till trötthet, förändrade känslor eller proteser. Patienterna bör tala med sin vårdpersonal om eventuella farhågor eller frågor som de kan ha.22 Tyvärr har det inte funnits mycket forskning om hur man bäst hanterar förändringar i sexualitet, kroppsuppfattning och intimitet i samband med cancer. 16

Klicka här för vanliga frågor om risker, fördelar och alternativ vid bröstrekonstruktionsoperationer.

Angslan

Introduktion
Angslan är en normal reaktion på en cancerdiagnos. När människor känner sig hotade stiger deras stressnivå naturligt. Cancer kan vara mycket farligt och därför blir många patienter oroliga. 23 Symtomen är bland annat skakningar, snabb eller oregelbunden hjärtrytm och extrema nivåer av oro. Ångest kan uppstå när som helst och vid alla tillfällen under cancerscreening, diagnos och behandling. 23Omkring 48 % av cancerpatienterna rapporterar höga nivåer av ångest och 18 % drabbas av ångeststörningar. 6

Se videon och ta reda på hur Edward Levitt, som överlevt lungcancer, hanterar stressen av att leva med cancer.

Betydelse
Patienter som är ogifta och genomgår behandling löper större risk att drabbas av ångest. 5 Personer som har ångest vid tidpunkten för diagnosen, svår smärta, brist på socialt stöd, fortskridande sjukdom och tidigare ångeststörningar löper också stor risk att utveckla ångeststörningar under behandlingen. <624 Den rädsla som är förknippad med ångest kan orsaka tillräckligt mycket psykiskt lidande för att hindra patienterna från att utföra aktiviteter normalt. 6 Ångest kan störa patientens livskvalitet och förmåga att fullfölja sin cancerbehandling. 23 Högre nivåer av sömnlöshet, smärtförväntningar och depression kan också vara ett resultat av ångest. 236

Behandling
En patient kan lindra ångest genom att lära sig mer om sin cancer, genom psykologiska interventioner och med hjälp av läkemedel. I de fall då ångest orsakas av smärta, en hormonproducerande tumör eller biverkningar av medicinering kan behandling av källan lindra ångest. 25

Klicka här för att se hela intervjun med Ed Levitt.

Depression

Introduktion
Depression kan vara ett mycket viktigt psykiskt problem för cancerpatienter. Man uppskattar att 16-25 procent av cancerpatienterna utvecklar en depression. 2627 Läkare känner inte igen cirka 35 % av dessa fall och många patienter förblir obehandlade. 28 Depression är också vanligare hos cancerpatienter än hos befolkningen i allmänhet. 29 Det finns flera kategorier av depressioner där svår depression är den mest påtagliga typen. Major depression definieras som minst fem av följande symtom under två veckor eller mer: 30

• Deprimerat humör som varar större delen av dagen, nästan varje dag
• Notifierbar förlust av glädje eller intresse för normala aktiviteter större delen av dagen, nästan varje dag
• Signifikant viktminskning/vinst och minskad/ökad aptit
• Sovar mycket mer än vanligt eller mycket mindre än vanligt
• Trötthet eller energiförlust nästan varje dag
• Känslor av värdelöshet eller olämpliga skuldkänslor
• Minskad förmåga att tänka eller koncentrera sig
• Frekventa tankar på död eller självmord

Se hela intervjun med Tony LaRocco.

Cancer kan förändra patientens livsplaner, kroppsuppfattning, familje-/sociala roll och ekonomiska status. Det är normalt att vara rädd för dessa förändringar, men denna rädsla minskar vanligtvis under flera dagar eller veckor när människor anpassar sig till diagnosen 31. Depression kan ha olika effekter på varje individ och patienter med en mer avancerad sjukdom är mer benägna att vara deprimerade. Det är normalt att ha känslor av sorg och sorg, men det är viktigt för cancerpatienter att skilja mellan normala grader av sorg och depressiva störningar. 32
Nedan finns en tabell som belyser några skillnader mellan sorg och depression. 31

Betydelse
Aktuell depression, dåligt kontrollerad smärta, cancer i avancerat stadium, brist på familjestöd och diagnos med särskilda cancertyper (i.t.ex. bukspottkörtelcancer) är alla förknippade med en ökad risk för depression hos cancerpatienter. 333435 Orsaker till depression är bl.a. följande:

• Psykologisk stress
• Biologiska problem
• Biologiska problem
• Biverkan av medicinering
• Reaktion på kemoterapi 36
• Dysfunktionell sköldkörtel
• Otillräcklig kost

Studier har visat att om depressionen förblir obehandlad kan den få negativa effekter på andra hälsoproblem. 373839 Depression kan göra det svårt för patienterna att fatta beslut om behandlingar, fördröja tillfrisknandet och öka patientens risk att dö. 3340 Äldre patienter och kvinnor tenderar att drabbas av cancerrelaterad depression mer än yngre patienter respektive män. 5 Bröstcancerpatienter med depression lever inte lika länge andra bröstcancerpatienter. 4142 En studie av njurcancerpatienter visade att de med depression hade en minskad överlevnad. Författarna till studien kopplade ihop depression med förändringar i patienternas inflammatoriska reaktioner.43 Depression är också viktigt att undvika eftersom den är erkänd som en viktig riskfaktor för självmord. 44

Behandling
Det finns två olika typer av behandling av depression: psykoterapi och läkemedelsbehandling. I psykoterapi får patienterna hjälp att hantera sina känslor och oroande tankar. Denna typ av insats kan omfatta rådgivning, avslappningstekniker, cancerutbildning, hypnos och stödgrupper.

Farmakoterapi innebär användning av receptbelagda antidepressiva läkemedel. Denna aspekt av behandlingen behandlar den kemiska och biologiska aspekten av hjärnan. Studier har visat att det bästa sättet att behandla cancerrelaterad depression är med både läkemedelsbehandling och psykoterapi. 4546

OBS: Detta är allmänna riktlinjer och inte medicinska råd. Om du eller en närstående tror att de kan vara deprimerade bör ni kontakta en legitimerad sjukvårdspersonal.

Självskattningstest för depression

Center for Epidemiological Studies – Depression Scale är en självskattningsskala som utvecklats för att bedöma en patients tecken på depression. Den utvecklades 1977 av Lenor Radloff och används regelbundet av psykologer.47 Dess noggrannhet har validerats för cancerpatienter sedan starten.48

För att göra testet: Läs instruktionerna och klicka på en cirkel per rad. Ta god tid på dig och försök att vara så ärlig som möjligt. När du är klar klickar du på knappen ”Score” för att få dina resultat. Nedan följer en allmän bedömning av resultaten: Testet är anonymt och ingen information kommer att registreras.

Detta är helt enkelt ett preliminärt bedömningsverktyg och det ger inte en fullständig och korrekt diagnos. Om du känner att du behöver hjälp bör du söka råd hos en läkare eller sjukvårdspersonal oavsett resultatet av detta test. Att få hjälp är inte ett tecken på svaghet; depression är en medicinsk sjukdom som ofta kan drabba personer med cancer.

CES-D Self Test