En barnmorskeguide om graviditet, förlossning, matning och EDS

Bärande

De flesta bebisar behöver tillbringa mycket mer tid i famnen än vad de nyblivna mödrarna förväntar sig, och under de första 12 veckorna är de inte alls så mycket i famnen. Din patient behöver få bekräftelse på att detta är helt normalt och att det är en inbyggd skyddsmekanism för att hålla barnet säkert. Detta kan dock orsaka smärta hos kvinnor med EDS och därför är det värt att före förlossningen diskutera hur din patient kan bära sitt barn under långa perioder.

Slingor
Användning av en slinga, som bärs tätt intill kroppen, kan hjälpa till att balansera vikten jämnt utan att lägga band på rygg och armar. Även om det finns många ”nära bärare” på marknaden kan de vara dyra och en mycket billig och enkel ”ringsling” av en vanlig sjal kan användas i stället. Vänner och familj kan uppmuntras att dela på bördan att hålla barnet i famnen när det är oroligt så att din patient med EDS kan vila sina leder.

Vagnar, barnvagnar och bilbarnstolar
En hel del barnvagnar, vagnar och bilbarnstolar är tunga, otympliga och inte utformade för personer med EDS. Föreslå att din patient köper minimalt och klokt. Hon bör tänka på hur tunga föremålen är och hur lätta de är att fälla ihop och sätta i bilen. Hon bör fundera på var större föremål kan förvaras när de inte används så att de är lätta att komma åt och inte behöver lyftas.

Vagnar och barnvagnar har ofta justerbara handtagshöjder och dessa bör ställas in på rätt sätt av din patient så att böjning minimeras, och hon bör överväga att skaffa en som gör att hennes bebis kan se henne i ansiktet och vara högt upp för att minimera böjning för att få in och ut henne/han. Din patient bör se till att hon lätt kan hantera spännen och lås och att det är säkert och bekvämt att få in och ut barnet ur bilen.

Bilbarnstolar bör vara så lätta och lätta att använda som möjligt och om möjligt bör din patient testa dem innan han/hon köper dem. Om bilbarnstolen står på ett bord eller en arbetsyta minimeras böjning när barnet sätts in och ut, och från att lyfta från för lågt håll.

Det kan hända att din patient med EDS måste göra en noggrann avvägning och kompromiss mellan vikt och lätthet att hantera och fälla ihop.

Slutsatser

Det råder ingen tvekan om att patienten med EDS kan uppvisa, och utveckla, många och varierande utmaningar under graviditet, förlossning och föräldraskap. En del av dessa är en förvärring av problem som icke drabbade kvinnor står inför och en del är speciella för dem med EDS.

Tänkvärda diskussioner och noggrann vårdplanering, samt hänvisning i rätt tid till andra medlemmar av vårdteamet, kan bidra till att minimera de komplikationer och den ångest som patienten kommer att möta och förhoppningsvis minska risken för långvariga följdsjukdomar.

  1. Allen S. Ever Heard of Erlers Danlos syndrom? The Pharmaceutical Journal vol. 292 24/31 May 2014 available online:http://www.pjonline.com/files/rps-pjonline/pdf/PJ-240514-Ehlers-Danlos.pdf
  2. Barton LM, Bird HA. (1996) Förbättring av smärta genom stabilisering av hyperlaxa leder. Journal of Orthopaedic Rheumatology 9: 46-51
  3. Castori M. Ehlers-Danlos Syndrome, Hypermobility Type: An Underdiagnosed Hereditary Connective Tissue Disorder with Mucocutaneous, Articular, and Systemic Manifestations. ISRN Dermatology (oktober 2012). tillgänglig online: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3512326/#__ffn_sectitle
  4. Duncan LG, Bardacke N. (2009a) Mindfulnessbaserad utbildning i förlossning och föräldraskap: Promoting mindfulness to reduce stress during family formation J Child Fam Stud (in press)
  5. Elliot S, Leverton T, Sunjack M et al (2000) Promoting mental health after childbirth: A controlled trial of primary prevention of postnatal depression. Br J Clin Psychol 39: 223-41
  6. Hay-Smith J, Morkved S, Fairbrother KA. Träning av bäckenbottenmuskulaturen för förebyggande och behandling av urin- och avföringsinkontinens hos kvinnor under och efter förlossningen. Cochrane Database System Review 2008;8(4):CD007471
  7. Hughes A, Williams M, Bardacke N, Duncan LG, Dimidjian S, Goodman SH. Mindfulnessmetoder vid förlossning och föräldraskap. BRITISH JOURNAL OF MIDWIFERY, OCTOBER 2009, VOL 17, NO 10
  8. Keer R, Grahame R, Pregnancy and Hypermobility. I Hypermobilitet, fibromyalgi och kronisk smärta, Hakim A, Keer R, Grahame R (red.). Churchill-Livingston, London 2010
  9. Knight I. A Guide to Living with Hymermobility Syndrome – Bending without Breaking. Singing Dragon, London 2011
  10. Lind J, Wallenburg HC. Graviditet och Ehlers-Danlos syndrom: en retrospektiv studie i en nederländsk population. Acta Obstet Gynecol Scand. 2002;81(4):293-300
  11. McParlin C, Graham RH, Robson SC. Careing for women with nausea and vomiting in pregnancy: new approaches.BRITISH JOURNAL OF MIDWIFERY, MAY 2008, VOL 16, NO 5
  12. National Institute of Health and Clinical Excellence. (2004) Depression: Behandling av depression inom primär- och sekundärvården. National Clinical Practice Guidelines, Number 23 HMSO, London
  13. O’Hara MW, Swain AM. (1996) Frekvens och risk för postpartumdepression: En meta-analys. Int Rev Psychiatry 8: 37-54
  14. Owens K, Pearson A, Mason G. (2002) Symphysis Pubis Dysfunction – a cause of unrecognized obstetric morbidity. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol 105:143-6
  15. Sondergaard KA. (2012) Icke-vaskulärt Ehlers Danlos syndrom och graviditet: Vilka är riskerna?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.