ESO:s 1-meter Schmidt-teleskop i La Silla började användas 1971 och använde sig av fotografiska plattor för att ta bredbildsbilder av den södra himlen med en bredd på fyra grader – vilket skulle täcka fullmånen 64 gånger om. Den ursprungliga fotografiska kameran togs ur bruk i december 1998, men teleskopet har nu fått nytt liv som projektteleskop. År 2009 installerade en grupp vid Yales Center for Astronomy and Astrophysics en ny stor kamera för att genomföra en sökning på södra halvklotet efter nya Pluto-stora dvärgplaneter och supernovor: LaSilla-QUEST Variability survey. Kameran är en mosaik av 112 CCD:er med sammanlagt 160 miljoner pixlar som täcker hela teleskopets synfält. Undersökningen förväntas täcka ungefär en tredjedel av hela himlen (ungefär 15 000 kvadratgrader som upprepas nästan var fjärde dag). Systemet är fullt operativt och fjärrstyrs från Yale. Detta projekt följer på gruppens sökning på norra halvklotet vid Palomar som ledde till upptäckten av dvärgplaneterna, inklusive Eris och Sedna.
Vetenskapliga mål
Magellanska moln, stjärnhopar, stjärnföreningar i galaxen
Vetenskapliga höjdpunkter med ESO:s 1-meters Schmidt-teleskop
– Komet Halley utvecklar en svans (eso8501).
– En sedan länge försvunnen planet hittas igen (eso8611).
– Bubblor observerade från en döende stjärna (eso8703).
– Ovanligt beteende observerat i Supernova 1987A i LMC (eso8706).
– Vittne till den våldsamma födelsen av en stjärna av soltyp (eso8906).
– Komet Austin observerad att ha utvecklat en lång svans (eso9004).
– Schmidt-teleskopet upptäcker ny mindre planet (eso9011).
– Märklig ny stjärna upptäckt på den södra himlen (eso9101).
– ENACS-undersökning av sydliga galaxer visar på ett öppet universum (eso9607).
– En märklig supernova med gammastrålningsutbrott (eso9847).