DanishEdit
Danska har flera olika typer av fatiska hälsningar:
- Hvordan går det? ”Hur går det?”. Liknar den engelska hälsningen how are you?. Möjliga svar är:
- Hvor’n skær’en? ’Hur skär den?’ Informell hälsning mellan nära vänner.
- Vad så? ”Vad då?”. Liknar den engelska hälsningen what’s up?. Används oftare i Jylland. Ett möjligt svar är Ikke så mycket ’inte så mycket’.
- Hej är en mycket vanlig informell hälsning och motsvarar engelskans hi, uttalas nästan likadant. Enstaka ordhälsningar med ungefär samma betydelse är hejsa (från kombinationen hej med tyska sa från franska ça), dav, davs (båda reducerade former av dag som betyder ”dag”), goddag, halløj, halløjsa, halløjsovs (punhälsning. Gjord genom att kombinera halløj och løgsovs ”löksås”), pænt goddag ”trevlig god dag” är en mer formell hälsning.
- Hallo används endast när talaren inte är säker på att han/hon kan höras. Exempel på när det är lämpligt att säga/rycka hallo: Försöker ta reda på om någon annan befinner sig i ett till synes tomt rum/byggnad; använder det som en första telefonhälsning; kontrollerar om personen du ringer till fortfarande kan höra dig (vid dålig telefonförbindelse); försöker få uppmärksamhet av en lyssnare som verkar inte vara uppmärksam.
- Mojn används endast i södra Jylland. Det kommer från nordtyska moin från det tyska ordet Morgen som betyder ”morgon”. Trots sin ursprungliga betydelse används det som en hälsning under hela dagen.
- Hej hej eller farvel är vanliga sätt att säga adjö. Vi ses ”vi kommer att ses” används som en avskedshälsning i personliga samtal medan vi snakkes ”vi kommer att prata med varandra”/vi snakkes ved ”vi kommer att prata med varandra genom” används både i personliga samtal och i telefon/textsamtal.
- Kør forsigtigt ”kör försiktigt” sägs till en person som lämnar den plats där talaren befinner sig och ska köra/cykla till en annan plats. Kom godt hjem ”kom väl hem” sägs i samma situation oavsett transportsätt.
- God arbejdslyst ”god lust till jobbet” sägs när man tar farväl av en person som antingen är på jobbet för tillfället eller ska åka till jobbet.
- Tak for i dag ”tack för i dag” sägs ofta i mer formella sammanhang med långvariga interaktioner som i slutet av ett möte eller i slutet av en lektion.
- God bedring ”god återhämtning”. Säger man när man lämnar en sjuk person.
- Ha’ det godt ”ha det bra” eller du/I må ha det godt ”du(sg./pl.) må ha det bra” är en avskedsfras där man önskar den andra personens välbefinnande. En skämtsam variant av detta är Ha’ det som I ser ud ’ha det som du ser ut’ (ordagrant: ’ha det som du ser ut’). Genom att inte säga det förväntade adjektivet godt ’bra’ bryter talaren mot kvantitetsmaximen och drar därmed slutsatsen att hen inte tycker att lyssnaren ser bra ut. Detta kan uppfattas som en förolämpning och används därför främst informellt mellan vänner.
Vissa phatiska hälsningar används endast i skriftliga sammanhang, t.ex. i brev, e-post och tal som läses högt:
- Kære ’kära’ följt av ett namn är ett formaliserat sätt att inleda ett brev, tal osv.
- Sätt att avsluta ett brev eller e-postmeddelande inkluderar hilsen ’hälsning’, (med) venlig hilsen ”(med) vänlig hälsning”, ibland förkortat till (m)vh. Andra inkluderar med kærlig hilsen ’med kärleksfull hälsning’ förkortat kh, knus ’kram’.
Vissa hälsningar som hej kan användas under hela dagen. Vissa är mer specifika, och den specifika tidpunkten för när man ska byta till nästa hälsning kan variera från talare till talare. Men i allmänhet är de tidsspecifika hälsningarna följande:
Godmorgen ”god morgon”, omkring 06.00-10.00
God formiddag bokstavligen ”god förmiddag”, omkring 09.00-12.00
Goddag ”god dag”, cirka 10.00-18.00
God eftermiddag ”god eftermiddag”, cirka 13.00-18.00
Godaften ”god kväll”, cirka 18.00-12.00
Godnat ”god natt”, sägs när lyssnaren ska somna.
Tackning:
- Metoder för att säga tack är bland annat tak ’tack’, tak skal du have ’tack ska du ha’, mange tak ’många tack’, tusind(e) tak ’tusen tack’, tak for det ’tack för det’ och jeg takker ’jag tackar’.
- Ett tack kan besvaras med selv tak ’själv tack’ eller det var så lite ’det var så lite’ (med hänvisning till den lilla mängd arbete som behövde göras).
Önskemål:
- Held og lykke ’tur och lycka’. Motsvarar engelskans good luck.
- Knæk og bræk ’knäcka och bryta’ har samma betydelse som good luck även om det sannolikt syftar på att bryta kroppsdelar precis som det engelska uttrycket break a leg. Säger mest sportfiskare, jägare och teaterpersonal.
Danskt teckenspråkRedigera
Initiala hälsningar
HEJ, munrörelse: /hej/ eller /dav/ eller ingenting. Används som en standardhälsning motsvarande engelskans hi.
I-ORDEN, munrörelse: /bibi/. När tecknet upprepas två gånger kan det översättas med ”går allting bra?”.
Farewells
VINKE, munrörelse: /farvel/. Tecknet betyder ”adjö” och ser ut som att man vinkar.
EnglishEdit
”You’re welcome”, i sin phatiska användning, är inte avsedd att förmedla budskapet att lyssnaren är välkommen; det är ett phatiskt svar på att bli tackad, vilket i sin tur är ett phatiskt vars funktion är att bekräfta mottagandet av en förmån.
Samma sak gäller för frågan ”hur är det med dig?”, som vanligen är en automatisk komponent i ett socialt möte. Även om det finns tillfällen då ”hur mår du?” ställs på ett uppriktigt, bekymrat sätt och faktiskt förväntar sig ett detaljerat svar om respondentens nuvarande tillstånd, måste detta pragmatiskt härledas från kontext och intonation.
Exempel: ett enkelt, grundläggande utbyte mellan två bekanta i en icke-formell miljö:
Talare ett: (Amerikansk engelska: ”What’s up?”). På brittisk engelska betyder detta vanligare ”Är det något fel?”). Talare två: ”Hej, hur är det?” (På amerikansk engelska motsvarar ”Hey” ”Hi” eller ”Hello”. Genom att lägga till ”How’s it going” återges den ursprungliga hälsningsfrågan, omskrivet, utan att ge någon information om vad som eventuellt är ”på gång”. Kort sagt besvaras den första talarens token med den andra talarens motsvarande token, utan att den första talarens bokstavliga fråga egentligen besvaras).
Or:
Talare ett: ”Alright?” (Brittisk engelska. På amerikansk engelska kan detta bara vara en taggfråga, som ungefär betyder ”Håller du med eller accepterar du det jag har sagt?”. I USA kan den längre frågan ”(Are) you alright?” betyda ”Är något fel?”). Talare två: ”Ja, okej.”
I båda dialogerna förväntar sig ingen av talarna ett egentligt svar på frågan, utan den är snarare en indikation på att var och en har uppmärksammat den andres närvaro och därför tillräckligt utfört den särskilda sociala uppgiften.
IsländskaRedigera
Det finns flera fratiska hälsningar på isländska som skiljer sig åt i formalitet:
- Hvað segirðú (gott)? ’Vad säger du (gott)?’. Likvärdig med engelskans how are you?. För en utländsk talare kan det verka märkligt att det föredragna svaret, gott ’bra’, är inbäddat i frågan. Ett föredraget svar kan vara ég segi allt gott/fínt ’Jag säger allt gott/fint’
- Hvernig gengur? ’hur går det?’.
Tackar:
- Takk fyrir ’tack för’.
JapanskaEdit
I japanskan spelar phatiska uttryck en viktig roll i kommunikationen, till exempel de svar i bakre ledet som kallas aizuchi. Andra sådana uttryck är det allestädes närvarande Yoroshiku onegaishimasu (”Behandla mig väl”, används innan man börjar arbeta med någon), Otsukaresama desu (lit. ”du måste vara trött”, närmare ”tack för ditt hårda arbete” – används vid avsked och ibland som hälsning) och Osewa ni natteimasu (”tack för ditt stöd”).
PersianEdit
Taarof är en komplex uppsättning uttryck och andra gester i det persiska samhället, som främst återspeglas i språket.
WelshEdit
I walesiska är den allmänna fasen en regional och vardaglig version av sut mae? (”hur är det?”). Det allmänna uttalet i södra Wales är shw mae och i norr su’ mae. Det vanliga svaret är iawn (OK) eller iawn, diolch’ (OK, tack), eller kanske det mer traditionella go lew (ganska bra), go lew, diolch (qyite bra, tack). Många infödda talare svarar inte så utan säger helt enkelt ”shw mae?” eller ”su’ mae?” som svar.
Användningen av ”sut mae”-fatiken har använts av walesiska språkkämpar för att uppmuntra walesisktalande talare att inleda konversationer på walesiska, och för att få icke-fluenttalande talare att ”ge det en chans”. Shwmae Sumae-dagen hölls för första gången 2013 och hålls årligen den 13 oktober.
I skönlitteraturRedigera
Faktiska uttryck skapas ofta av författare, särskilt inom science fiction eller fantasy, som en del av deras världsbygge.
- I A Song of Ice and Fire av George RR Martin använder folket i Essos uttrycket Valar Morghulis (”Alla män måste dö”), som besvaras med Valar Dohaeris (”Alla män måste tjäna”).
- I Star Wars-serien har karaktärerna uttrycket ”må Kraften vara med dig”, följt av ”och alltid med dig”.
- I Star Trek används uttrycket ”leve länge och väl” på ett fastiskt sätt, tillsammans med en vulcansk hälsning.