Personer som använder hjälpmedel kanske inte har full tillgång till informationen i denna fil. För hjälp, skicka e-post till: [email protected]. Skriv 508 Accommodation och rapportens titel i e-postens ämnesrad.
Under november 1997 underrättades Illinois Department of Public Health av en lokal läkare om ett möjligt fall av livsmedelsburen botulism. I denna rapport sammanfattas utredningen av fallet, som pekade ut hempicklade ägg som orsak.
Den 23 november 1997 blev en 68-årig man, som tidigare varit frisk, illamående, kräktes och klagade över buksmärtor. Under de följande två dagarna utvecklade han diplopi, dysartri och andningssvårigheter, vilket gjorde att han behövde läggas in på sjukhus och mekanisk ventilation. Fysisk undersökning bekräftade flera kranialnervsavvikelser, inklusive extraokulär motorisk paralys och diffus slapp förlamning. Möjlig botulism diagnostiserades, och en envial dos trivalent (typ A, B och E) antibotulinumtoxin administrerades. Ett prov av patientens serum som samlades in före antitoxinadministreringen visade på förekomst av botulinumtoxin av typ B. En anamnes på livsmedel avslöjade ingen exponering för konserverade produkter, men patienten hade ätit inlagda ägg som han hade tillagat sju dagar före sjukdomsdebuten. Patienten återhämtade sig efter långvarig vård.
De inlagda äggen hade beretts enligt ett recept som bestod av hårdkokta ägg, kommersiellt beredda rödbetor och paprika samt vinäger. De intakta hårdkokta äggen skalades och punkterades med tandpetare och kombinerades sedan med de andra ingredienserna i en glasburk som stängdes med ett skruvlock i metall. Blandningen förvarades i rumstemperatur och utsattes då och då för solljus.
Kulturer avslöjade Clostridium botulinum typ B, och typ B-toxin påvisades i prover av den inlagda äggblandningen vid CDC:s National Botulism Surveillance and Reference Laboratory. C. botulinum odlades från inläggningsvätskan, betorna och äggulan. Koncentrationen av förbildat typ B-toxin var 1000 gånger högre i äggulorna än i betvätskan, medan den inte påvisades i rödbetorna. Paprika från den ursprungliga kommersiella behållaren innehöll inget påvisbart toxin, och bakteriekulturer av paprikan gav inget C. botulinum. Betor från de ursprungliga kommersiella behållarna var inte tillgängliga. pH-värdet i betningsvätskan var 3,5 (dvs. tillräckligt för att förhindra att C. botulinum gror och bildar toxin). pH i äggulan bestämdes dock inte ).
Rapporterat av: G Rifkin, MD, Rockford Memorial Hospital, Rockford; K Sibounheuang, L Peterson, Winnebago County Health Dept, Rockford; K Kelly, C Langkop, D Kauerauf, E Groeschel, B Adam, C Austin, DVM, S Bornstein, MD, Illinois Dept of Public Health. National Botulism Surveillance and Reference Laboratory, Foodborne and Diarrheal Diseases Br, Div of Bacterial and Mycotic Diseases, National Center for Infectious Diseases; och en EIS Officer, CDC.
Redaktionell anmärkning:
Botulism är en förlamande sjukdom som orsakas av det neurotoxin som produceras av bakterien C. botulinum. Förlamningen drabbar först kranialnerverna och sedan skelettmuskulaturen; obehandlade förgiftningar kan leda till tät slapp förlamning, andningssvikt och död (1,2).
Trots att den är sällsynt och sporadisk är livsmedelsburen botulism en ihållande orsak till sjuklighet och dödlighet i USA. År 1997 identifierades 24 fall av livsmedelsburen botulism och ett dödsfall i samband med detta i en årlig undersökning bland statsepidemiologer och chefer för statliga folkhälsolaboratorier (CDC, opublicerade uppgifter, 1998). Under 1989-1998 rapporterades i median 23 fall (intervall: 17-42 fall) av livsmedelsburen botulism varje år med i median ett dödsfall (intervall: 0-2 dödsfall).
C. botulinum-sporer är allestädes närvarande. Säkra metoder för livsmedelskonservering förstör sporerna eller hämmar deras groning och tillväxt. Förhållanden som främjar groning och tillväxt av C. botulinum-sporer inkluderar frånvaro av syre (anaeroba förhållanden), låg syrahalt (pH >4,6), temperaturer >39 F ) och hög fukthalt. De flesta livsmedelsburna botulismfall som inträffar i USA är resultatet av felaktigt hemkonserverade livsmedel. Detta är det första rapporterade fallet av botulism i samband med att man ätit inlagda ägg. Den mängd toxin som upptäcktes i den återvunna äggulan tyder på att bakterietillväxten var koncentrerad till den delen av ägget. Intakta ägg som har kokats hårt bör vara fria från bakterier eller sporer. Om man sticker i kokta ägg kan C. botulinum-sporer komma in i äggulan. Delar av äggulan som förblev anaeroba och som var otillräckligt picklade (dvs. inte surgjorda till pH <4,6) kan ha gjort det möjligt för C. botulinumsporer att gro, växa och bilda toxin. Att ställa in betningsburken i solljus gav värme som underlättade bakterietillväxt och toxinproduktion.
För att minska risken för botulism vid betning bör livsmedel tvättas och tillagas på lämpligt sätt, och redskap, behållare och andra ytor som kommer i kontakt med livsmedel, inklusive skärbrädor och händer, bör rengöras grundligt med tvål och varmt vatten. Behållare (t.ex. burkar och lock) i vilka betning kommer att ske bör steriliseras (t.ex. placeras i kokande vatten under den föreskrivna tid som anges i bruksanvisningen för behållaren) (3). Adekvat syrning till ett pH <4,6 är viktigt. Kylning vid 39 F (4 C) under betningen är tillrådligt, särskilt när det gäller livsmedel som kan syresättas otillräckligt, t.ex. hela ägg. Efter öppnandet bör alla konserverade eller inlagda livsmedel kylas ned. Man bör undvika att sticka, sticka hål eller på annat sätt hantera hela ägg på ett sätt som kan leda till att sporer eller bakterier kommer in i äggulan.
När livsmedelsburen botulism misstänks bör kliniker och folkhälsovetare fråga om tillagning och förtäring av livsmedel som konserverats med någon av hemmets metoder (t.ex. konservering, inläggning, härdning och jäsning). Personer som vill ha råd om konservering av livsmedel i hemmet bör vända sig till sin lokala kooperativa rådgivningstjänst i länet eller universitetet, eller kontakta U.S. Department of Agriculture Food Safety Hotline, telefon (800) 535-4555. CDC tillhandahåller epidemiologisk rådgivning och laboratoriediagnostik vid misstänkta fall av botulism och ger tillstånd att släppa ut botulismantitoxin. Genom de statliga hälsovårdsavdelningarna är dessa tjänster tillgängliga dygnet runt från CDC.
- Shapiro RL, Hatheway C, Swerdlow DL. Botulism i USA: en klinisk och epidemiologisk översikt. Ann Intern Med 1998;129:221–8.
- CDC. Botulism in the United States, 1899–1996: Handbok för epidemiologer, kliniker och laboratoriepersonal. Atlanta, Georgia: US Department of Health and Human Services, CDC, 1998. Tillgänglig på http://www.cdc.gov/ncidod/dbmd/diseaseinfo. Tillgänglig i augusti 2000.
- Extension Service. Complete guide to home canning. Washington, DC: US Department of Agriculture, Extension Service, september 1994 (bulletin nr 539). Tillgänglig på http://www.foodsafety.ufl.edu. Tillgänglig i augusti 2000.
Disclaimer Alla MMWR HTML-versioner av artiklar är elektroniska konverteringar från ASCII-text till HTML. Denna konvertering kan ha resulterat i teckenöversättning eller formatfel i HTML-versionen. Användarna bör inte förlita sig på detta HTML-dokument, utan hänvisas till den elektroniska PDF-versionen och/eller MMWR:s ursprungliga papperskopia för den officiella texten, figurerna och tabellerna. En papperskopia av detta nummer kan erhållas från Superintendent of Documents, U.S. Government Printing Office (GPO), Washington, DC 20402-9371, telefon: (202) 512-1800. Kontakta GPO för aktuella priser.
**Frågor eller meddelanden om fel i formateringen ska ställas till [email protected].
Sidan har konverterats: 8/31/2000