Forensisk läkemedelskemi

Principer för forensisk läkemedelskemi

Forensisk läkemedelskemi är helt enkelt kemi som tillämpas för att identifiera olagliga substanser inom det straffrättsliga systemet. Liksom alla andra kemidiscipliner undersöker den hur atomer och molekyler i materia interagerar och binder sig till varandra. All materia har en kemisk signatur, eller en uppsättning egenskaper som är unika för endast det ämnet. Kemister använder dessa egenskaper för att identifiera ämnen med hjälp av vetenskapliga metoder som kan replikeras av andra kemister och därmed kan presenteras som fakta i domstol. Rättskemi omfattar olagliga droger, sprängämnen och gifter.

Flödesschema för kemisk analys

Klicka på bilden för att se en större version.

Vad gör ett ämne olagligt?

En olaglig drog definieras som ett ämne som orsakar beroende, tillvänjning eller en markant förändring av medvetandet, som har begränsad eller ingen medicinsk användning och som är upptagen i en av de fem förteckningarna inom U.S.C. Controlled Substances Act. Dessa förteckningar omfattar droger som kokain, heroin, metamfetamin, vissa receptbelagda läkemedel och marijuana, bland många andra.

Inom kriminalteknisk drogkemi använder analytiker vetenskapliga rön för att hjälpa utredare att vidta rättsliga åtgärder mot personer som misstänks för ett narkotikarelaterat brott. Målet med kriminalteknisk läkemedelskemi är att fastställa om det inlämnade materialet innehåller ett olagligt ämne. Baserat på resultaten av analysen kan de brottsbekämpande myndigheterna väcka åtal och domstolen kan fastställa lämplig påföljd.

Forensiska läkemedelskemister analyserar prover av okända material, inklusive pulver, vätskor och fläckar, för att fastställa den kemiska identiteten eller egenskaperna hos de föreningar som ingår i provet. Prover som lämnas in som bevis i ett narkotikarelaterat fall kan innehålla en förening eller en blandning av många föreningar. Kokainpulver är till exempel ofta skuret med andra ämnen som koffein eller lidokain. Den rättskemist som tar emot det prov som misstänks vara kokain måste separera alla enskilda föreningar och testa för att se om en av dessa är kokain. Detta gör de genom att titta på de kemiska egenskaperna hos varje förening och jämföra dessa egenskaper med referensmaterial som analyserats med samma instrument.

Presumtiva & Bekräftande tester för droger

Det finns två huvudtyper av tester som används för att avgöra om en olaglig drog finns i ett ämne: presumtiva tester och bekräftande tester. Presumptiva tester är mindre exakta och indikerar att en olaglig substans kan förekomma. Bekräftande tester ger en positiv identifiering av ämnet i fråga.

Presumtiva tester kan utföras på fältet av brottsbekämpande tjänstemän eller i laboratoriet när det beslagtagna materialet har godkänts. Bekräftande tester omfattar ett batteri av instrumentella tester med hjälp av tekniker som gaskromatograf-masspektrometri (GC-MS) eller infraröd spektroskopi som separerar enskilda föreningar i substansen och positivt identifierar den kemiska signaturen av den eller de olagliga substanserna i materialet.

Presumtiva tester – är vanligen kolorimetriska, vilket innebär att testet indikerar att den misstänkta substansen är närvarande eller inte är närvarande genom att ändra färg. Om substansen är närvarande kommer testutrustningen att få en färg, om den inte är närvarande får den en annan färg. Presumtiva tester som utförs av brottsbekämpande myndigheter följs vanligtvis upp med laboratorietester som med säkerhet bekräftar förekomsten av det misstänkta ämnet. Presumtiva tester utförs också i laboratoriet som en del av analysprocessen.

Kolorimetriskt test för att upptäcka förekomst av metamfetamin eller MDMA (ecstasy). (Med tillstånd av NFSTC)

Bekräftande test – använder instrumentell analys för att positivt identifiera innehållet i inlämnat material. Detta kräver vanligtvis en process i flera steg för att separera de enskilda föreningarna, bestämma föreningarnas kemiska egenskaper och jämföra dem med referensmaterial för att göra en positiv identifiering. Detta kallas kvalitativ analys och fastställer vilka ämnen som finns och om ett eller flera av dessa ämnen är olagliga.

Analytikern kan ha en uppfattning, baserad på information från presumtiva tester eller det inlämnande organet, om vilken typ av narkotika som finns i provet. Denna information, liksom laboratoriets gällande policy, avgör vilka tester analytikern kommer att använda. Ett typiskt batteri av tester omfattar separationsmetoder för att separera de olika föreningarna och spektroskopiinstrument för att identifiera de kemiska egenskaperna.

Bekräftande tester, beroende på laboratoriets krav, kan också omfatta kvantitativ analys av provet för att bestämma mängden, eller renheten, av den olagliga substansen. Den illegala substansens renhet används för att fastställa straffet på federal nivå. Ett prov som till exempel innehåller 80 procent rent dextro-metamfetamin HCl kommer att ge ett hårdare straff än ett prov som innehåller en mindre renhet av drogen. Hög renhet tyder ofta på tillverkning av eller handel med narkotika i stora mängder för vidare distribution. Ett fastställande av renhet krävs oftast i federala fall.

Drogplanering och klassificering

För att avgöra om en substans är olaglig jämför analytikern föreningens kemiska signatur mot dem som anges i förteckningarna över kontrollerade substanser. Dessa förteckningar, som definieras i Controlled Substances Act, fastställer straff för innehav, användning eller distribution av olagliga droger. Ämnena är förtecknade beroende på deras styrka, potential för missbruk, sannolikhet för fysiskt beroende och legitimt medicinskt bruk enligt nedan.

• Schedule I – inget medicinskt bruk, hög potential för missbruk. Exempel är heroin, LSD, peyote, MDMA
• Skola II – starkt begränsad medicinsk användning, hög missbrukspotential, men något mindre än narkotika i lista I. Exempel: Kokain, metamfetamin, metadon, oxikodon
• Skola III – för närvarande accepterad medicinsk användning, måttlig missbrukspotential och måttlig till låg risk för beroende. Exempel är barbiturater, steroider, ketamin
• Schedule IV – används i stor utsträckning för medicinska ändamål, låg missbrukspotential och låg risk för beroende. Exempel inkluderar Xanax®, Valium®, lugnande medel
• Schedule V – används i stor utsträckning för medicinska ändamål, mycket låg missbrukspotential, innehåller begränsade mängder narkotika. Exempel är Robitussin® AC, Tylenol® med kodein

Illegala droger klassificeras också efter kategori baserat på hur drogen påverkar människokroppen och hjärnan. Dessa kategorier hjälper brottsbekämpande myndigheter att förstå vilken eller vilka droger en person kan ha tagit utifrån sitt beteende, utseende och omständigheter. Till exempel kommer en person som har tagit en stimulerande drog som metamfetamin att reagera eller svara på polisen på ett annat sätt än en person som har konsumerat narkotika eller marijuana. Att förstå hur olika klasser av droger kan påverka individer hjälper brottsbekämpande tjänstemän att reagera på, kontrollera och förhöra misstänkta i narkotikarelaterade fall.

Klass	Några vanliga effekter	Exempel
Marijuana	Eufori eller ”high”, förändrad sinnesuppfattning, sömnighet, störd koordination/balans	Marijuana, hasch
Narkotika	Allmänt välbefinnande, sömnighet, oförmåga att koncentrera sig	Opium, heroin, morfin, metadon, Oxycodon
Stimulantia	Eufori eller ”high”, upprymdhet, vakenhet, agitation, fientlighet, hallucinationer	Amphetamin, metamfetamin, kokain
Depressiva medel	Sömnighet, minnesförlust, försämrat omdöme, förvirring, oklart tal, förlust av motorisk koordination	Alkohol, barbiturater, bensodiazepiner, GHB, Rohypnol
Hallucinogener	Förändrad uppfattning och humör, lindriga till svåra hallucinationer	LSD, MDMA, PCP, ketamin, meskalin/peyote, svampar (psilocybin)
Syntetiska droger	Agitation, irritabilitet, försämrad verklighetsuppfattning, nedsatt motorisk kontroll, oförmåga att tänka klart	Badsalter (katinoner), DXM, salvia
Steroider	Skiftningar i sinnesstämningen, fientlighet, nedsatt omdöme, aggressivitet	Humana tillväxtsteroider, testosteron
Inhalationsmedel	Hämmningsförlust, berusning, oklart tal, nedsatt koordination, eufori, desorientering	Eter, dikväveoxid, butan, cyklohexylnitrit, amylnitrit

Syntetiska droger

Under de senaste åren har användningen och missbruket av syntetiska droger, inklusive ”badsalt” (katinoner) och ”spice” (syntetiska cannabinoider/marijuana), ökat dramatiskt i USA.Mellan 2010 och 2011 ökade förgiftningsincidenterna i samband med syntetisk marijuana med 50 % enligt American Association of Poison Control Centers. Antalet rapporterade förgiftningar med ”badsalt” 2011 var 20 gånger högre än 2010. Faran med dessa droger beror främst på att de marknadsförs som lagliga substanser med beteckningen ”inte avsedda att användas som livsmedel” för att kringgå befintlig lagstiftning och på att det finns allt fler bevis för att de är mycket beroendeframkallande. Enligt National Institutes of Health vet man inte mycket om deras långsiktiga effekter på människokroppen, men studier tyder på att de kan vara mer beroendeframkallande än många andra förtecknade ämnen. Syntetisk marijuana har blivit den näst mest missbrukade drogen bland gymnasieelever, endast överträffad av marijuana själv. 1

Syntetisk marijuana allmänt känd som ”spice”.

Preceptbelagda läkemedel

Enligt National Institute of Health dör fler människor av överdoser av receptbelagda opioider än av alla andra droger tillsammans, inklusive heroin och kokain. Missbruket är vanligast bland elever i gymnasie- och högskoleåldern. Missbrukare tror ofta att dessa ämnen är säkrare än gatudroger eftersom de tillverkas för medicinskt bruk. När de tas på ett sätt eller av personer för vilka de inte har ordinerats kan de dock vara lika farliga och beroendeframkallande som alla andra kontrollerade substanser. År 2007 rapporterade CDC cirka 12 000 oavsiktliga förgiftningsdödsfall som berodde på icke-medicinsk användning av receptbelagda läkemedel. Dessutom uppgav nästan en tredjedel av de personer som rapporterade olaglig narkotikaanvändning i en nationell undersökning att de började med icke-medicinsk användning av receptbelagda läkemedel. 2

1 ”DrugFacts: Spice (Synthetic Marijuana),” The White House Office of National Drug Control Policy, (2012) accessed 8/20/2013.

2 ”Fact Sheet: A Response to the Epidemic of Prescription Drug Abuse,” The White House Office of National Drug Control Policy, (2011) accessed 8/20/2013.

Tillbaka till början av sidan ▲