Aktiva tillgångar som i allmänhet inte går genom bouppteckning är (1) gemensamt ägda tillgångar som överförs till den efterlevande ägaren, (2) tillgångar som har en giltig förmånstagare och (3) tillgångar som finns i en trust. Dessa tillgångar undviker dock inte alltid bodelning.
1. Gemensamt ägda tillgångar. Gemensamt ägda tillgångar som övergår till den efterlevande ägaren går inte igenom en bodelning. (Denna typ av gemensamt ägande är ”gemensamt ägande (eller gemensamma hyresgäster) med rätt till efterlevande”). Men om den efterlevande ägaren avlider utan att lägga till en annan ägare, eller om båda ägarna avlider samtidigt, måste tillgången gå till bodelning innan den kan gå till arvtagarna.
Du bör vara medveten om att överföringen av denna äganderätt sker omedelbart vid den första ägarens död. Så även om det i ditt testamente står att du vill att någon annan ska få din andel (t.ex. dina barn från ett tidigare äktenskap) och du dör först, kommer tillgången ändå att gå till den efterlevande ägaren som sedan kan göra vad han/hon vill med den – och dina barn skulle troligen bli arvlösa.
En annan typ av gemensamt ägande är tenant-in-common. Med denna typ av gemensamt ägande, om du dör först, kommer din andel att fördelas enligt vad som anges i ditt testamente (eller till dina arvingar om det inte finns något testamente); den kommer inte att gå till den andra ägaren om inte ditt testamente säger det. På så sätt kan du styra vem som ska få din andel, men tillgången måste gå igenom en bodelning.
2. Benämningar av förmånstagare. Vissa tillgångar – däribland försäkringar, IRA, pensionsplaner och vissa bankkonton – låter dig utse en förmånstagare. När du dör betalas dessa tillgångar ut direkt till den eller de personer som du har utsett som förmånstagare utan bodelning. Det är meningen att det ska fungera så, men det är inte alltid så det går till.
- Om din förmånstagare avlider före dig eller samtidigt med dig måste intäkterna gå igenom en bodelningsförrättning så att de kan delas ut tillsammans med dina andra tillgångar.
- Om din förmånstagare är omyndigförklarad kommer bodelningsförrättningen troligen att ta kontroll över medlen genom ett förmynderskap/förvaltarskap. Detta beror på att institutionen inte medvetet kommer att betala till en inkompetent person och vanligtvis kommer att insistera på domstolens övervakning.
- Om du anger ”mitt dödsbo” som förmånstagare måste domstolen fastställa vem ”mitt dödsbo” är. Medlen kommer att gå igenom en bodelning och fördelas tillsammans med dina andra tillgångar.
- Om du anger ett minderårigt barn som förmånstagare kommer en bodelningsdomstol förmodligen att behöva inrätta ett förmyndarskap för barnet. De flesta institutioner kommer inte att betala direkt till en minderårig eller till en annan person till förmån för barnet; de vill inte ha det potentiella juridiska ansvaret och kommer vanligtvis att kräva bevis på ett domstolsövervakat förmyndarskap.
3. Förtroendetillgångar. Tillgångar i en trust, som en revocable living trust, undviker dödsbon. Om du har en trust i ditt testamente (en s.k. testamentarisk trust) undviker dina tillgångar dock inte probate. Testamentet och dina tillgångar måste genomgå en bodelningsförrättning innan trusten kan träda i kraft. Eventuella tillgångar som du lämnar utanför din living trust kommer förmodligen också att behöva gå igenom en bodelning.
Om författaren:
Vickie Schumacher är författare till den bästsäljande boken, Understanding Living Trusts®, och är nationellt känd för sin förmåga att förklara fördelarna med living trusts och bodelningsplanering på en tydlig, konversationsvänlig engelska. Hon har ett unikt perspektiv på vad konsumenterna vill ha, vad de förstår och vad som motiverar dem när det gäller bodelning – eftersom hon också är en konsument.