Sammanfattning I detta dokument analyseras globaliseringens effekter på utvecklingsländerna under de senaste decennierna. I det första avsnittet undersöks globaliseringens komponenter och mekanismer. Det andra vänder sig till den finansiella globaliseringen – som anses vara den viktigaste aspekten av en mångfacetterad process – och tittar mer i detalj på de förändrade trenderna inom finansiering för utvecklingsländerna. I det tredje avsnittet analyseras effekterna av det nya finansieringsmönstret när det gäller tillväxt, jämlikhet och statligt självstyre. I det avslutande avsnittet ges politiska rekommendationer för att göra globaliseringen till en mer positiv kraft. Fyra grundläggande argument utvecklas i dokumentet när det gäller effekterna av den finansiella globaliseringen. För det första har globaliseringen ökat det kapital som är tillgängligt för utvecklingsländerna, vilket potentiellt ökar deras förmåga att växa snabbare än om de uteslutande hade varit tvungna att förlita sig på sina egna resurser. Alla kapitalflöden bidrar dock inte lika mycket till tillväxten; kortsiktiga flöden och köp av befintliga tillgångar är mindre värdefulla än investeringar i nya anläggningar. Samtidigt kan kapitalets ökade rörlighet också leda till större volatilitet, vilket är mycket kostsamt för tillväxten. För det andra är kapitalflödena ojämnt fördelade mellan regioner och länder, vilket snedvrider tillväxtmönstren. Det finns också en ojämlik fördelning av kapital inom länder efter geografiskt område, sektor, typ av företag och socialgrupp, vilket skapar en uppdelning mellan vinnare och förlorare. För det tredje är det mer möjligt än vad man vanligtvis tror att regeringen försöker dra nytta av kapitalets globalisering och samtidigt begränsa kostnaderna. Källan till många problem är snarare lokal än global, och erfarenheterna från flera länder visar att en ”heterodox” politik kan följas. Slutligen skulle politiska förändringar på global, regional och nationell nivå kunna förbättra den bild som just skisserats.
