SCI Pamphlets: Håll dig frisk efter en ryggmärgsskada
Vad är tarmen och vad gör den?
Tarmen är den sista delen av din matsmältningskanal och kallas ibland för tjocktarmen eller kolon. Matsmältningskanalen som helhet är ett ihåligt rör som sträcker sig från munnen till anus (se illustration). 
Matsmältningssystemets funktion är att ta in mat i kroppen och göra sig av med avfall. I tarmen lagras avfallsprodukterna från ätandet tills de töms ur kroppen i form av en tarmrörelse (avföring, feces).
En tarmrörelse sker när ändtarmen (den sista delen av tarmen) fylls med avföring och muskeln runt anus (analsfinktern) öppnas (se diagrammet nedan).
Med en ryggmärgsskada kan skador uppstå på de nerver som gör att en person kan kontrollera tarmrörelser. Om ryggmärgsskadan ligger över T-12-nivån kan förmågan att känna när ändtarmen är full gå förlorad. Analsfinktermuskeln förblir dock spänd och tarmrörelser kommer att ske på reflexbasis. Detta innebär att när ändtarmen är full kommer avföringsreflexen att inträffa, vilket tömmer tarmen. Denna typ av tarmproblem kallas övre motoriska neuron eller reflexmässig tarm. Det kan hanteras genom att få avföringsreflexen att inträffa vid en socialt lämplig tid och plats.
En ryggmärgsskada under T-12-nivån kan skada avföringsreflexen och slappna av analfinktermuskeln. Detta är känt som en nedre motoriska neuron, flaccid eller areflexisk tarm. Hantering av denna typ av tarmproblem kan kräva mer frekventa försök att tömma tarmen och bärande eller manuellt avlägsnande av avföring.
Båda typerna av neurogen tarm kan hanteras framgångsrikt för att förhindra oplanerade tarmrörelser och andra tarmproblem som förstoppning, diarré och impaktion.
Vilka metoder kan användas för att tömma tarmen?
Varje persons tarmprogram bör individualiseras för att passa hans/hennes egna behov, typ av nervskada (övre eller nedre motorneuron) och andra faktorer (se ”Vilka faktorer kan påverka tarmprogrammets framgång” nedan). Komponenterna i ett tarmprogram kan omfatta någon kombination av följande:
- Manuellt avlägsnande
Fysiskt avlägsnande av avföringen från ändtarmen. Detta kan kombineras med en bärande teknik som kallas valsalva-manöver (undvik denna teknik om du har hjärtproblem). - Digital stimulering
Cirkulär rörelse med pekfingret i ändtarmen, vilket får analfinktern att slappna av. - Suppositorium
Bysocodyl rektalt suppositorium (Dulcolax® eller Magic Bullet®) stimulerar nervändarna i ändtarmen, vilket orsakar en sammandragning av tarmen. Glycerin drar in vatten i avföringen för att stimulera evakueringen. - Mini-enema (Enemeez®)
Mjukgör, smörjer och drar in vatten i avföringen för att stimulera evakueringen.
Vad är ett tarmprogram?
De flesta människor utför sitt tarmprogram vid en tidpunkt på dagen som passar deras tidigare tarmvanor och nuvarande livsstil. Programmet börjar vanligen med insättning av antingen ett suppositorium eller en Enemeez®, följt av en väntetid på cirka 5-10 minuter för att stimulansmedlet ska kunna verka. Denna del av programmet bör helst göras på kommod eller toalettstol.
Efter väntetiden utförs digital stimulering var 10-15 minut tills rektum är tomt. Personer med en slapp (areflexisk) tarm utelämnar ofta suppositoriet eller mini-enemet och börjar sitt tarmprogram med digital stimulering eller manuell borttagning. De flesta tarmprogram tar 30-60 minuter att genomföra.
Tarmprogrammen varierar från person till person beroende på deras individuella preferenser och behov. Vissa personer använder bara hälften av ett suppositorium, vissa behöver två suppositorier och vissa använder inget suppositorium eller mini-enema alls. Vissa väljer att göra hela programmet i sängen, medan andra sitter på toaletten från början. Vissa tycker att programmet fungerar bättre om de kan äta eller dricka en varm dryck medan det pågår, andra tycker att detta inte hjälper. Det viktigaste är att du upptäcker vad som fungerar bäst för dig.
Vilka faktorer kan påverka framgången med tarmprogrammet?
Någon av de faktorer som anges nedan, eller en kombination av faktorer, kan påverka framgången för ett tarmprogram. Att ändra en faktor kan ge resultat nästan omedelbart, eller så kan det ta flera dagar innan man ser resultat. Att ändra mer än en faktor i taget gör det svårt att fastställa effekterna av enskilda faktorer och kan förlänga den tid det tar att utveckla ett stabilt tarmprogram.
- Tidigare tarmhistoria: Hur har dina tarmvanor varit tidigare?
- Tidpunkter: Gör du ditt tarmprogram på morgonen eller kvällen? Vid samma tidpunkt varje dag? Efter en måltid eller varm dryck? Vilket är intervallet mellan programmen – en halv dag, en dag eller två dagar? (Du bör göra ett tarmprogram minst var 2-3:e dag för att minska risken för förstoppning, trängsel och tjocktarmscancer).
- Integritet och komfort: Delar någon annan din toalett med dig? Har du tillräckligt med tid för att genomföra ditt program?
- Känslomässig stress: Har din aptit påverkats? Kan du slappna av?
- Placering: Var gör du ditt program – på en kommodstol, en förhöjd toalettstol, på toaletten eller i sängen? Det fungerar förmodligen bättre när du sitter upp på grund av gravitationen.
- Vätska: Hur mycket och vilken typ av vätska dricker du? (Plommonjuice eller apelsinjuice kan stimulera tarmarna, eller en annan typ av fruktjuice kan fungera bäst för dig).
- Mat: Hur mycket fibrer eller bulk (t.ex. frukt och grönsaker, kli, fullkornsbröd och spannmål) äter du? Vissa livsmedel (t.ex. mejeriprodukter, vitpotatis, vitt bröd och bananer) kan bidra till förstoppning, medan andra (t.ex. överdrivna mängder frukt, koffein eller kryddig mat) kan mjuka upp avföringen eller orsaka diarré.
- Medicinering: Vissa läkemedel (t.ex. kodein, Ditropan, probantin och aluminiumbaserade antacida som Aludrox) kan orsaka förstoppning, medan andra (inklusive vissa antibiotika, t.ex. ampicillin, och magnesiumbaserade antacida som Mylanta och Maalox) kan orsaka diarré. Kontakta din vårdgivare för information om de mediciner du tar.
- Sjukdom: En influensa, en förkylning eller en tarminfektion kan påverka ditt tarmprogram medan du är sjuk. (Även om ditt matsmältningssystem inte påverkas direkt kan dina matvanor, ditt vätskeintag eller din rörlighet förändras, vilket kan förändra ditt tarmprogram).
- Aktivitetsnivå/rörlighet: Hur mycket motion får du? Hur mycket tid tillbringar du utanför sängen?
- Väder: Varmt väder ökar avdunstningen av kroppsvätskor, vilket kan leda till uttorkning och förstoppning.
- Yttre massage: Genom att massera nedre delen av buken i en cirkulär rörelse medurs från höger till vänster ökar tarmaktiviteten.
- Valsalva: (bärande nedåt)
Denna teknik rekommenderas inte för patienter med hjärtproblem. - Hjälpmedel/anpassningshjälpmedel
Hjälpmedel såsom en suppositorieinsättare, fingerförlängare eller digital stimulator kan behövas för att hjälpa dig att etablera ett framgångsrikt tarmprogram.
University of Washington-opererade SCI-kliniker:
Harborview Medical Center
Rehabilitation Medicine Clinic
325 9th Ave., Seattle WA 98104
Spinal Cord Injury Clinic nurses: 206-744-5862
University of Washington Medical Center
Rehabilitation Medicine Clinic
1959 NE Pacific, Seattle WA 98195
Sjuksköterskor vid ryggmärgsskador: 206-598-4295