Highway Safety Act of 1966

Todd Olmstead

Utdrag ur Highway Safety Act

Varje delstat ska ha ett program för trafiksäkerhet som godkänns av ministern och som är utformat för att minska antalet trafikolyckor och dödsfall, skador och egendomsskador till följd av dessa. Sådana program ska vara i enlighet med enhetliga standarder som utfärdas av sekreteraren….. Sådana enhetliga standarder ska offentliggöras av sekreteraren för att förbättra förarnas prestationer … och för att förbättra fotgängarnas prestationer. Dessutom skall sådana enhetliga normer innehålla … bestämmelser om ett effektivt system för registrering av olyckor … , olycksutredningar … , registrering, drift och inspektion av fordon, utformning och underhåll av motorvägar … , trafikreglering, fordonskoder och lagar, övervakning av trafiken för att upptäcka och korrigera platser med många eller potentiellt många olyckor samt räddningstjänst.

Highway Safety Act of 1966 (P.L. 89-564, 80 Stat. 731) inrättade ett samordnat nationellt program för säkerhet på vägarna för att minska antalet dödsfall på landets vägar. Lagen bemyndigade delstaterna att använda federala medel för att utveckla och stärka sina trafiksäkerhetsprogram för motorvägar i enlighet med enhetliga standarder som utfärdats av transportministern.

Lagen motiverades i första hand av den växande oron hos allmänheten över det ökande antalet dödsfall i trafiken i Förenta staterna. Mellan 1960 och 1965 ökade det årliga antalet dödsfall i trafiken med nästan trettio procent. Som president Lyndon B. Johnson konstaterade vid undertecknandet av lagen den 9 september 1966: ” … vi har tolererat en rasande epidemi av trafikdöd … som har dödat fler av våra ungdomar än alla andra sjukdomar tillsammans. Genom Highway Safety Act kommer vi att ta reda på mer om motorvägssjukdomen – och vi siktar på att bota den.”

Under de första åren krävde lagen att transportministern skulle fastställa enhetliga prestationsnormer för delstaternas säkerhetsprogram för motorvägar. För att vara berättigade till federala medel var delstaterna skyldiga att utforma omfattande säkerhetsprogram för motorvägar för att genomföra de federala standarderna. De ursprungliga tretton (senare arton) standarder som ministern utfärdade berörde många aspekter av trafiksäkerheten på vägarna, bland annat förarutbildning, körkort, fordonsregistrering, fordonsbesiktning, utformning och underhåll av vägar samt trafikövervakningsanordningar. National Highway Traffic Safety Administration (NHTSA) och Federal Highway Administration (FHWA) administrerade standarderna gemensamt, där NHTSA tog ansvar för ”förar- och fordonsstandarderna” och FHWA övervakade ”vägstandarderna”.

Administrationen under de första åren fokuserade främst på att se till att delstaterna följde de enhetliga prestandastandarderna. År 1976 hade dock de delstatliga säkerhetsprogrammen för vägar mognat avsevärt, och kongressen ändrade lagen för att ge delstaterna större flexibilitet i genomförandet. I huvudsak blev standarderna mer som riktlinjer, och administrationen av lagen ”skiftade från att upprätthålla standarder till att använda standarderna som en ram för problemidentifiering, utveckling av motåtgärder och programutvärdering.”

Lagen ändrades 1987 för att formellt ändra standarderna till riktlinjer. En annan ändring föreskrev att endast projekt som tillhörde ett av nio områden inom National Priority Program (t.ex. hastighetsreglering, motåtgärder mot alkohol och andra droger, akutsjukvård) var berättigade till vissa typer av finansiering enligt lagen. År 1998 lättade man dock på denna begränsning genom en annan ändring som endast krävde att ”staterna ’överväger’ de nationella prioriterade programområdena när de utvecklar sina program för trafiksäkerhet.”

Highway Safety Act från 1966 har utan tvekan förbättrat trafiksäkerheten i Förenta staterna genom att ge ledarskap, vägledning och finansiellt stöd till delstatliga program för trafiksäkerhet. Det är dock svårt att med säkerhet uppskatta lagens exakta inverkan. Även om antalet dödsfall i trafiken och dödligheten (mätt i antalet dödsfall per miljon körda fordonskilometer) minskade med 17 procent respektive 71 procent mellan 1966 och 2001, beror åtminstone en del av förbättringen av trafiksäkerheten på förändringar i andra faktorer som bidrar till motorfordonsolyckor. Dessa inkluderar utfärdandet av federala säkerhetsstandarder för motorfordon (se National Traffic and Motor Vehicle Safety Act of 1966) och förbättringar inom medicinen.

Se även: National Emissions Standards Act; National Traffic and Motor Vehicle Safety Act of 1966.

BIBLIOGRAFI

US Department of Transportation. National Highway Safety Bureau. 1969 Report on Activities Under the Highway Safety Act. Washington DC: The Bureau, 1969.

National Highway Traffic Safety Administration, Federal Highway Administration, US Department of Transportation. ”Uniform Procedures for State Highway Safety Programs”. <http://www.nhtsa.dot.gov>.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.