Kognitiv beteendeterapi, som introducerades på 1960-talet av Aaron T. Beck, psykiater vid University of Pennsylvania, är ”en kortsiktig, målinriktad psykoterapeutisk behandling som tar ett praktiskt tillvägagångssätt för att lösa problem”. Målet är att förändra de tanke- eller beteendemönster som ligger bakom människors svårigheter och på så sätt förändra hur de mår. ”1
CBT växte fram ur det som blev känt som den ”kognitiva revolutionen”, en rörelse som inleddes på 1950-talet och som var inriktad på att utveckla kontrollerbara slutsatser om mänskliga mentala processer.
Psykologen Steven Pinker identifierade fem nyckelidéer som utgjorde den kognitiva revolutionen i sin bok The Blank Slate från 2002:
1. Den mentala världen kan förankras i den fysiska världen genom begreppen information, beräkning och återkoppling.
2. Sinnet kan inte vara ett tomt blad eftersom tomma blad inte gör någonting.
3. Ett oändligt antal beteenden kan genereras av ändliga kombinatoriska program i sinnet.
4. Universella mekanismer kan ligga till grund för ytlig variation mellan olika kulturer.
5. Sinnet är ett komplext system som består av många interagerande delar.
Vid testning av psykoanalytiska begrepp om depression — Dr Beck’s forskning visade motsatsen till vad han förväntade sig. När han letade efter andra sätt att förstå depression fann han att de drabbade upplevde ”strömmar av negativa tankar som tycktes uppstå spontant”. Han kallade dessa för ”automatiska tankar”. De automatiska tankarna hos hans försökspersoner föll i tre kategorier — sig själva, världen och framtiden.
”KBT representerar en kombination av beteendemässiga och kognitiva teorier om mänskligt beteende och psykopatologi, och en sammansmältning av känslomässiga, familje- och kamratinfluenser. De många interventionsstrategier som ingår i KBT återspeglar dess komplexa och integrerande karaktär och omfattar ämnen som utplåning, habituering, modellering, kognitiv omstrukturering, problemlösning och utveckling av copingstrategier, behärskning och en känsla av självkontroll.”
I lekmannatermer är KBT ett evidensbaserat tillvägagångssätt för att behandla en rad olika psykologiska och beteendemässiga störningar. Den har blivit framträdande som behandlingsmetod inte på grund av anektodiska erfarenheter, utan snarare på grund av ett stort antal vetenskapliga studier med expertgranskning som analyserar dess effektivitet.
Beteendeterapeuter uppmuntrar klienterna att prova nya beteenden och att inte låta negativa ”belöningar” diktera deras sätt att agera. Tankar påverkar känslor. Ens känslomässiga reaktion på en situation kommer från ens tolkning av situationen.
Sedan starten har KBT förfinats ytterligare när den har implementerats som en behandlingsmetod för miljontals människor världen över. Den behandlar en mängd olika problem, från ångest till tinnitus, och dess breda användningsområde är en del av det som gör den så populär.