Hur man hanterar sjukdagar och diabetes

Är du säker på att patienten med diabetes vet hur han/hon ska hantera att vara sjuk?

Det kan vara särskilt svårt för en person med diabetes att hantera sjukdom. Sjukdom innebär extra stress för kroppen och ökar hormonnivåerna, vilket i sin tur orsakar ökade blodglukosnivåer (Bg). En ökning av läkemedelsdosen eller ytterligare läkemedel kan vara nödvändigt när en patient med diabetes är sjuk.

Patienter bör övervaka blodglukosnivåerna noggrant under en sjukdom. Om blodsockret är förhöjt ska patienten testa om det finns ketoner och INTE Sluta ta läkemedel eller insulin. Instruera dina patienter att kontakta dig om de har måttliga eller stora ketoner efter att ha tagit ytterligare insulin, om de har ihållande kräkningar eller om de är osäkra på hur de ska ta sina mediciner när de är sjuka.

Diabetisk ketoacidos

Det är viktigt att diskutera diabetisk ketoacidos med patienter med typ 1-diabetes. Diabetisk ketoacidos är en allvarlig komplikation som uppstår när kroppen producerar mycket höga nivåer av blodsyror, så kallade ketoner. Diabetisk ketoacidos utvecklas när det finns för lite insulin i kroppen. Insulin spelar normalt en viktig roll för att hjälpa till att reglera socker (glukos) och är en viktig energikälla för muskler och andra vävnader. Utan tillräckligt med insulin börjar kroppen bryta ner fett som ett alternativt bränsle. Denna process producerar i sin tur giftiga syror i blodet, så kallade ketoner, som kan ackumuleras i blodet och så småningom ”spilla över” i urinen. Om detta inte behandlas kan det leda till diabetisk ketoacidos. Personer som löper störst risk att drabbas av diabetisk ketoacidos (DKA) är bland annat personer med typ 1-diabetes och personer som är yngre än 19 år.

Tecknen och symtomen på diabetisk ketoacidos utvecklas ofta snabbt, ibland inom 24 timmar. Dessa inkluderar överdriven törst, frekvent urinering, illamående och kräkningar, buksmärta, aptitlöshet, svaghet eller trötthet, andfåddhet, fruktdoftande andedräkt och förvirring. Mer specifika tecken på diabetisk ketoacidos, som kan upptäckas med hjälp av testkit för blod- och urintestning i hemmet, inkluderar höga blodsockernivåer per blodglukosmätare och höga ketonnivåer i urinen.

Symtomen på diabetisk ketoacidos kan efterlikna influensans symtom, så det kan vara svårt att veta om det rör sig om en virusinfektion eller ett mer allvarligt hälsoproblem. Om en patient känner sig sjuk eller stressad, eller nyligen har haft en sjukdom eller skada, bör blodsockernivåerna kontrolleras ofta. Informera patienterna om att de omedelbart ska kontakta sin vårdgivare om de kräks och inte kan tolerera någon mat eller vätska, om deras blodsockernivåer är högre än målintervallet och inte reagerar på behandling i hemmet, eller om deras ketonhalt i urinen är måttlig eller hög.

Patienterna bör söka akutvård om deras blodsockernivåer konstant är högre än 300 milligram per deciliter (mg/dL) eller 16,7 millimol per liter (mmol/L), om de har överskott av ketoner i urinen och inte kan nå sin primärvårdsleverantör för råd eller om de har flera tecken och symtom på diabetisk ketoacidos. Informera patienterna om att obehandlad diabetisk ketoacidos kan vara dödlig.

Sjukdom kan utlösa diabetisk ketoacidos. En infektion eller sjukdom, t.ex. lunginflammation eller urinvägsinfektion, kan leda till att kroppen producerar vissa hormoner, t.ex. adrenalin, som kan motverka insulin. Diabetisk ketoacidos kan också bero på missade insulinbehandlingar eller otillräcklig insulinbehandling, vilket kan orsaka låga insulinnivåer. Dessutom kan stress, fysiska eller känslomässiga trauman, en nyligen genomförd operation, hög feber, hjärtattack, stroke samt alkohol- och drogmissbruk också leda till diabetisk ketoacidos.

En vanlig komplikation till diabetisk ketoacidos är låga blodsockervärden (hypoglykemi), som orsakas av att insulinet tillåter socker att tränga in i cellerna. En annan komplikation är låga kaliumnivåer (hypokalemi), på grund av de vätskor och det insulin som används för att behandla diabetisk ketoacidos. Detta kan försämra hjärta, muskler och nerver. Att justera blodsockernivåerna för snabbt kan ge upphov till svullnad i hjärnan (hjärnödem), vilket är vanligare hos barn, särskilt hos dem med nyligen diagnostiserad diabetes. (För mer information, se kapitlet Diabetisk ketoacidos.).

Hyperosmolärt koma

Det är viktigt att diskutera hyperosmolärt koma med patienter med typ 2-diabetes. Detta livshotande tillstånd kräver omedelbar läkarvård. Hyperosmolärt icke-ketotiskt koma är en komplikation till hyperosmolärt hyperglykemiskt icke-ketotiskt syndrom (HHNS), där kroppen försöker göra sig av med överskottsglukos i blodet genom att släppa ut det genom urinen. Om det lämnas obehandlat kan det leda till kramper, koma och död.

De som löper risk är bland annat äldre patienter, personer vars diabetes övervakas dåligt, patienter med infektioner eller som har haft en hjärtattack, stroke, njursvikt eller en överaktiv sköldkörtel, personer med missbruksproblem, personer som nyligen genomgått en operation och patienter som använder diuretika, antikonvulsiva medel, steroider och kemoterapeutiska läkemedel. Följande symtom kan förekomma innan koma inträder: Bg >600 mg/dl, torr mun, varm hud, avsaknad av svettning, feber, benkramper, förvirring, sömnighet, hallucinationer, synförlust, frekvent urinering eller svaghet på ena sidan av kroppen.

Nyckelprover från laboratorier och bilddiagnostik

En vårdgivare som misstänker diabetisk ketoacidos bör ställa följande frågor: ”Vilka är dina tecken och symtom? När utvecklades de för första gången? Har de blivit värre? Har du fått diagnosen diabetes? Har du nyligen kontrollerat dina blodsockernivåer? Har du nyligen kontrollerat dina ketonvärden? Har du tappat aptiten? Har du svårt att andas? Har du bröstsmärtor? Har du haft någon sjukdom eller infektion före dessa symtom? Har du upplevt någon stress eller något trauma nyligen? Har du använt alkohol eller fritidsdroger före dessa symtom? Hur noga har du följt din diabetesbehandlingsplan? Hur väl hanterad har din diabetes varit under perioden före dessa symtom?”

Om diabetisk ketoacidos misstänks, utför en fysisk undersökning och olika blodprover för att fastställa vad som utlöste den diabetiska ketoacidosen och vilka skador som uppstår. Blodproverna bör mäta blodsockernivåerna, ketonnivåerna och blodets surhetsgrad (eftersom överskott av ketoner i blodet gör det surt). Ytterligare tester kan inkludera blodelektrolytprover, urinanalyser, lungröntgen och elektrokardiogram.

Diagnosen av hyperosmolärt koma baseras på vitala tecken, blodsocker-, elektrolyt- och njurfunktionstester, lungröntgen, urinprover och EKG.

Hantering och behandling av sjukdomen

Om diagnosen diabetisk ketoacidos ställs ges behandlingen som en trepunktsmetod, på akutmottagningen eller som inneliggande patient på sjukhus. Behandlingen omfattar vätskeersättning (IV-behandling för att rehydrera och ersätta vätska som förlorats genom överdriven urinering och för att späda ut överskottsglukos i blodet), elektrolytersättning (för att säkerställa att hjärtat, musklerna och nervcellerna fungerar som de ska) och insulinbehandling via venen (IV) (för att reversera orsaken till den diabetiska ketoacidosen och för att säkerställa att blodet inte längre är surt).

Behandlingen av hyperosmolärt koma omfattar vätske- och mineralersättning och insulinbehandling via dropp, samt behandling av den underliggande orsaken till koman. Om infektion misstänks kommer ett antibiotikum att ges intravenöst. Hyperosmolärt koma kan förebyggas genom att övervaka blodsockret regelbundet och hantera diabetes och blodsockernivåer under sjukdomsperioder.

Behandlingsplan för patienter med typ 1-diabetes

Tag ditt långtidsverkande insulin, även om du inte äter.
Ta ditt kortverkande insulin, för att minska förhöjt Bg, tillsammans med mat.
Kontrollera Bg varannan – fjärde timme.
Om Bg > 250 mg/dl, kontrollera urinen med avseende på ketoner.
Om Bg är förhöjt och ketoner är positiva måste du öka din insulindosering.
Om du inte äter normalt, byt ut måltider mot lättsmält mat eller vätskor inom rätt CHO-antal för den aktuella tiden på dagen.
Drick rikligt med vätska.
Om du är illamående, ta 15 gram CHO varje timme. Detta kan vara i form av en glass/gelé (vanlig, inte sockerfri), juice/soda (vanlig), äppelmos, frusen yoghurt eller rostat bröd.
Dehydrering kan uppstå vid diarré. Ersätt förlorad vätska med drycker varje timme.
Om kontinuerliga kräkningar inträffar, sök läkarvård eftersom du snabbt kan uttorkas.

Behandlingsplan för patienter med typ 2-diabetes

Övervaka Bg var 4-6:e timme.
Fortsätt diabetesmedicinering eller insulin. Om ditt Bg är högt i 48 timmar eller mer ska du söka läkare, eftersom du kan behöva öka medicineringen.
Fortsätt att äta, men ersätt normal mat med lättsmält, näringsriktig mat.
Drick rikligt med vätska.
Om du är illamående, ta CHO i form av en popsicle/jello (vanlig, inte sockerfri), juice/soda (vanlig inte sockerfri), äppelmos, fruktjuicebar, frusen yoghurt eller toast. Glukos absorberas om den tas långsamt i små mängder.
Sjuka och diarré kan orsaka uttorkning. Det är viktigt att förebygga detta genom att ersätta förlorad vätska med drycker varje timme.
Om ständiga kräkningar inträffar ska du söka läkarhjälp, eftersom du snabbt kan bli uttorkad.

What’s the Evidence?

Chase, H.P. ”Understanding diabetes”. 2002.

Walsh, J. ”Pumping insulin”. 1994.