Sophia Lee
Dr. Gowler
Religion 100 Q
25 onsdag 2015
Hinduprojekt: Kastsystem (Vaishyas, Sudras och oberörbara)
Det hinduiska kastsystemet är baserat på härstamning och yrke. Det är indelat i fyra olika kategorier: Brahmins, Kshatriyas, Vaishyas och Sudras. Det finns också de oberörbara som anses vara ”kastlösa”. Kastsystemet påverkar i hög grad livet för många individer som lever i ett samhälle där systemet används, oavsett om man skulle tillhöra en av de fyra kasterna eller vara en oberörbar. Denna forskningsuppsats kommer att behandla ursprunget och den nedre halvan av kasterna inklusive Vaishyas, Sudras och de oberörbara.
I hinduiska texter förstås Varna som idealistiska mänskliga kallelser. Varna kan representera många saker såsom karaktär, kvalitet, natur, färg och klass. Det fanns ingen högre eller lägre Varna, ursprungligen tilldelades människor att göra vad de var mest kvalificerade för eller vad som stämde överens med deras personliga egenskaper (men senare tilldelades människor vissa jobb baserat på födelse) (Filosofi). Varna är inte kasternas ursprung, men det gav det indiska samhället en tankemässig ram. Ironiskt nog uppstod Varna ur tolerans och tillit och främjade inte grym konkurrens eller rivalitet, utan snarare harmoni och samarbete. ”Även om det nu kan ha urartat till ett instrument för förtryck och intolerans och tenderar att vidmakthålla ojämlikhet och utveckla en anda av exklusivitet, var dessa olyckliga effekter inte de centrala motiven för varnasystemet” (Jain).
Det finns människor som tror att kaster till stor del motsvarar ras eller fysisk typ. Sir Herbert anser att näsan är det främsta kännetecknet för att bestämma de olika sociala klasserna med hjälp av det ”genomsnittliga nasala indexet”. Han menade inte att varje kast hade ett distinkt fysiskt kännetecken, men han antyder att kasterna kan särskiljas på detta sätt för att avgöra vem som har högre och lägre rang (Rao 4). ”Den biologiska teorin hävdar att alla existerande ting ärver tre en av tre kategorier eller egenskaper. Varna betyder olika nyanser av textur eller färg och representerar mentalt temperament. Det finns tre Gunas:” (Deshpande) Sattava (vit), Rajas (röd) och Tamas (svart). Dessa tre Gunas klassificeras också för att ha sina egna egenskaper. Sattava är kloka, intelligenta, ärliga, goda och andra positiva saker. Rajas har egenskaper som passion, stolthet och tapperhet. Tamas är tråkiga, dumma, inte kreativa och andra negativa saker (Deshpande).
Den religiösa teorin säger att enligt Rig Veda (gammal hinduisk bok) förstörde Purush (urmänniskan) sig själv för att skapa ett samhälle där de olika delarna av hans kropp representerade de fyra Varna. Brahmins kom från hans huvud, Kshatriyas kom från hans händer, Vaishyas kom från hans lår och Sudras kom från hans fötter. Exempel på vad detta representerar är ”Brahmaner, som härstammade från Purushs huvud, anses vara den intelligenta och mäktigaste varna på grund av sin visdom och utbildning och är en representation av hjärnan. På samma sätt skapades Kshatriyas, som anses vara krigarkastan, av armarna, som representerar styrka” (Deshpande). En annan teori säger att varna kom från kroppens organ från Brahma (världens skapare i hinduismen).
Historiskt sett tros kastsystemet ha börjat när arierna anlände till Indien omkring 1500 f.Kr. Arierna innehöll det första omnämnandet och en bakgrund till de element som utgör kastsystemet. Arierna kom från södra Europa och norra Asien med ljus hy som skilde dem från de infödda indierna. Arierna ignorerade helt och hållet det indiska folkets kulturer och erövrade områden i norr. Indianerna tvingades flytta ner söderut där bergen fanns (Deshpande).
Vaishyas är tredje i kastsystemet, annars kända som det vanliga folket. Enligt Yanjur Veda ”Vaisya bland människor … brutes från magen. Eftersom de har skapats från förrådet av mat (magen) så är de mat (eller avsedda att avnjutas av andra). Därför är de (Vaisyas) fler än andra (bland människor) eftersom många gudar skapades” (Rao 54). Vissa säger också att Vaishyas kommer från Purushs lår. Bhagavad-Gita stöder vidare påståendet att ”Jordbruk, boskapsuppfödning, handel, (detta) är Vaisyas naturliga plikt” (59). Vaishyas plikt är offer, att ge gåvor, jordbruk, uppfödning och handel. Senare tar dock sudras över jordbruk och uppfödning och vaishyas blir handlare, köpmän, markägare och penningutlånare. De blev ekonomiskt starka på grund av sitt nära förhållande till handeln. De hjälpte också till med byggandet av offentliga anläggningar som sjukhus och tempel. Vaishyas lade vikt vid hantverksmässig och teknisk utbildning; köpmännen hjälpte Indien att industrialiseras och skapade stora företag som blev ekonomiska maktcentra. Vaishyas lade också vikt vid religiös utbildning, eftersom de ville vara ”dubbelt födda”. De delade dvjia-status med de två övre kasterna, brahminer och kshatriya, vilket är att vara ”två gånger född”. De uppnår sin andliga återfödelse under Upanayanam-ceremonin. Vaishyas spelade en viktig roll i samhället, men betraktades fortfarande som en del av den lägre kasten. De klassificerades inte som hög social klass på grund av de två överklasserna; detta framkallade fientliga känslor mot överklasserna. De började stödja anti-brahminiska sekter som buddhism och jainism, som är reformistiska religiösa trosuppfattningar (Vaishyas).
Sudras är den lägsta klassen i kastsystemet. De är vanligtvis hantverkare och arbetare. En stor del av denna kast är en produkt av parning mellan en högre kast och en oberörbar eller en sudra. Gamla texter stöder påståendet att sudras existerar för att tjäna de andra tre kasterna. ”Plikten…Sudras plikt är att tjäna de dubbelt födda, jordbruk och boskapsuppfödning och handel, yrke för hantverkare och hovmästare” (Rao 61). I Bhagavad-Gita står det att ”Och sudras naturliga plikt består också av tjänstgöring” (59) vilket ytterligare stödjer påståendet att sudras har fått ett syfte att tjäna. Sudras diskrimineras inte lika hårt som de oberörbara, men de har fortfarande att göra med mycket diskriminering från de högre kasterna. Sudras får inte samma rättigheter och privilegier som de tre övre kasterna. De har till exempel inte samma tillgång till tempel och de är förbjudna att använda de offentliga inrättningar som de övre kasterna vanligen använder. Enligt Yanjur Veda ”Sudra bland människor … brutes från hans fötter. Därför är sudra… beroende av andra (kaster). Eftersom ingen gud skapades från fötterna är Sudra inte kompetent att utföra offer. Eftersom Sudra… skapades från fötterna, så lever de genom att utöva sina fötter” (54). De kunde inte heller vara ”tvåfaldigt födda”, så de kunde inte dela dvija-statusen med de andra tre kasterna. Eftersom de inte kunde vara ”tvåfaldigt födda” kunde de inte delta i Upanayanam. På grund av kastsystemets ojämlikhet konverterade många sudras till egalitära trosriktningar som islam, kristendom, buddhism, jainism och sikhism.
Baserat på de hinduiska lagreglerna var de oberörbara produkten av en brahmamoder och en sudrafader. Denna teori bekräftas dock inte av historiska fakta. De oberörbara personerna uppstod runt slutet av den senare vediska eran. ”Under denna epok avancerade arierna, som huvudsakligen varit boskapsskötare, till de övre och mellersta delarna av Ganga-bäckenet och bildade ett jordbrukssamhälle … Det finns ett mycket nära samband mellan införandet av oberörbarhet och bildandet av jordbrukssamhället” (Kotani 11). Denna epok var också en tid då brahminerna säkrade sin ställning i samhällets topp med ”sitt monopol på prästerskapet” (11). Brahminerna legitimerade sin ställning genom att betona sin renhet. Ksayriyas som bodde i de övre och mellersta delarna av Ganga-bäckenet använde brahmins ideologi om renhet till sin fördel för att skapa de oberörbara. ”Existensen av de oberörbara fungerade för att tränga undan missnöjet hos de direkta producenterna, vaisyas och sudras, med det varna-baserade samhället, vilket säkerställde en stabil social ordning” (Kotani 11). Således placerades de oberörbara utanför varnasystemet. De blev måltavlor för social diskriminering och existerade för att utföra det orena (men nödvändiga) arbetet i det ariska samhället. Dessutom förbjöds de oberörbara att utföra religiösa sedvänjor för de ”dubbelt födda” (12). De levde i städernas och byarnas utkanter, avskilda från resten av samhället. Deras materiella rikedomar var av lägsta standard, vilket ledde till många sjuka eller handikappade människor. Några av de yrken som de oberörbara hade var jägare, pilmakare, träarbetare, bödlar, bortskaffande av döda djur, asätare och jordarbetare (13).
I slutändan kan kastsystemet inte existera utan den roll som varje enskild kast spelar, inklusive de oberörbara. Rörlighet inom kastsystemet är sällsynt och det är inte troligt att det sker under hela ens livstid. De flesta människor stannar i samma kast hela livet och gifter sig inom sin kast. Det var sällsynt att se en individ lämna sin kast för att gå sin egen väg. I dagens samhälle blir dock människor mer kastmedvetna. Kasterna kan interagera mer och det är vanligare att lämna sina förfäders yrken. Detta betyder inte att diskrimineringen och ojämlikheten inte existerar, det finns fortfarande en lång väg kvar till lika rättigheter och likabehandling. Många människor reser sig för att stödja befrielserörelser för de oberörbara och sudras.
Citerat arbete
Deshpande, Manali S. History on the Indian Caste System and its Impact on India Today. San
Luis Obispo, 2010. digitalcommon.calpoly. Web. 23 nov. 2015.
Jain, Pankaj. ”Kastsystemet i det hinduiska samhället”. Huffington Post. N.p. 20 april 2012. Web.
23 nov. 2015. <http://www.huffingtonpost.com/pankaj-jain-phd/varna-and-caste
Kotani, H. Caste System, Untouchability and the Depressed. New Delhi: Ajay Kumar Jain for
Manohar Publishers and Distributors, 1997. Print.
system-of_b_877981.html>
”Philosophy 312: Oriental Philosophy. Hinduism: Kastsystemet, reinkarnation och karma”.
Filosofi Lander. N.p. n.d. Web. 23 nov. 2015. <http://philosophy.lander.edu/oriental/
kaste.html>
Rao, C. Hayavadana. Indian Caste System. New Delhi: J. Jetley, 1931. Skriv ut.
”Vaishyas”. Gurjari. N.p. n.d. Web. 23 november 2015. <http://www.gurjari.net/ico/Mystica/html
/vaishya.htm>