K’iche’, även stavat Quiché, är en del av den quicheiska grenen av mayaspråkfamiljen. Det talas i det centrala höglandet i Guatemala (Ethnologue). 
K’iche’ tros ha sitt ursprung för över 4 000 år sedan från ett urgammalt proto-majaanskt språk som talades av de människor som bebodde det som idag är Guatemala, Honduras och Yucatánhalvön. Språket genomgick en stavningsförändring till följd av den guatemalanska regeringens dekret från 1987 som reglerade mayaortografier som tidigare var baserade på spanska traditioner. K’iche’ har en lång litterär tradition, t.ex. Popol Vuh, mayornas heliga bok, som är en redogörelse för mayornas historia och mytologi, med början vid världens skapelse, och som är skriven på klassiskt k’iche’. K’iche’-kulturen nådde sin höjdpunkt vid tiden för den spanska erövringen.
Status
Centralk’iche’ talas av 2,3 miljoner människor, som första eller andra språk. 300 000 av dem är enspråkiga talare av språket (Ethnologue). Det är det näst mest talade språket i Guatemala efter spanskan. Det har spelat en viktig roll i rörelsen för vitalisering av mayakulturen. Även om det inte har någon officiell status i Guatemala, och även om läs- och skrivkunnigheten på förstaspråket bara är cirka 1 procent, undervisas k’iche’ i allt större utsträckning i skolor och används i radion.
Dialekter
K’iche’ har en betydande dialektal variation. De flesta talare använder dock central k’iche’, den variant som är vanligast inom media och utbildning.
Struktur
Ljudsystem
Ljudsystemet i k’iche’ är typiskt för alla mayaspråk. Vokaler K’iche’ har fem vokaler som kan vara långa eller korta. Vokallängden särskiljer ordets betydelse.
| Front | Central | Bakåt | ||
|---|---|---|---|---|
| Sluten | i | u | ||
| Midd | e | o | ||
| Oppen | a |
Konsonanter
K’iche’ har ett relativt stort bestånd av konsonanter även om det saknar stämda stopp, friktiv och affrikater. I tabellen nedan finns en förteckning över konsonantfonemerna i K’iche’.
| Bilabial | Alveolär | Postalveolär | Palatalt | Velar | Uvulärt | Glotttal | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Stoppar | klar | p | t | k | q | ʔ | |||||
| utkastande | p’ | t’ | k’ | q’ | |||||||
| implosiv | ɓ | ||||||||||
| Fricativ | s | ʃ | χ | h | |||||||
| Affrikater | klar | ts | tʃ | ||||||||
| Affrikater | ejektiv | ts’ | tʃ’ | ||||||||
| Nasaler | m | n | |||||||||
| Rhotic | r | ||||||||||
| Lateraler | l | ||||||||||
| Ansatser | w | j | |||||||||
- /p’, t’, k’, q’, ts’, tʃ’/ är ejektiva stopp som produceras med glottisen upphöjd vilket ökar trycket i munnen, så att det blir en märkbar luftstöt när ljudet släpps ut.
- /q, q’/ har inga motsvarigheter på engelska
- /ɓ/ är ett implosivt stopp som produceras genom att man andas in luften, i stället för att stöta ut den ur lungorna
- /X/ har ingen motsvarighet på engelska
- /ʃ/ = sh i shop
- /tʃ/ = ch i chop
- /j/ = y i yet
- /ʔ/ = ljudet mellan stavelserna i uh-oh
Stress
Stress i K’iche’ faller alltid på den sista stavelsen om vokalen antingen är lång eller följs av en konsonant. Annars faller den på den näst sista stavelsen.
Grammatik
Som andra mayaspråk är k’iche’ ett ergativt språk. Substantiv, adjektiv, transitiva och intransitiva verb samt positionaler böjs.
Namn och adjektiv
- För att indikera besittning markeras k’iche’s substantiv med ett prefix som överensstämmer i antal och person med possessorn. Possessorn markeras inte om det är ett pronomen. Substantiv delas in i två klasser beroende på om de kräver ett absolut prefix om de inte är besatta.
- Modifiering uttrycks av adjektiv, t.ex. utz ”bra”, eller intransitiva verb, t.ex. kos ”trött”.
- Positionalerna är stativ som hänvisar till olika fysiska egenskaper hos föremål eller personer, t.ex. form (t.ex. rund), position (t.ex. stående) eller tillstånd (t.ex. stram). De fungerar som adjektiv.
Verb
Verbsystemet i k’iche’ är ganska komplext. Aspekt spelar en större roll än tempus.
- K’iche’ har fem aspektkategorier: ofullständig anger att handlingen inte är avslutad oavsett tid; fullständig anger att handlingen är avslutad; potentiell markerar möjlighet eller sannolikhet för en handling i framtiden; volitiv representerar de imperativa, optativa och hortativa sinnesstämningarna; perfektiv hänvisar till ett tillstånd som är resultatet av en tidigare handling.
- Det finns två uppsättningar personmarkörer: ergativ används för subjektsöverenskommelse med transitiva verb; absolutiv används för objektsöverenskommelse med transitiva verb och subjektsöverenskommelse med intransitiva verb.
- K’iche’ har en aktiv röst och två former av passiv och antipassiv röst. Passivstämmor flyttar objektet till subjektspositionen, vilket liknar engelskan. Antipassiva röster används för att fokusera på subjektet eller handlingen. Liksom passiva ändrar antipassiva transitiva verb till intransitiva verb.
Partiklar
Som alla mayaspråk använder sig k’iche’ i stor utsträckning av partiklar som har många funktioner, bland annat negativ, interrogativ och demonstrativ.
Vordsordning
Den grundläggande ordföljden i k’iche’ är Verb-Objekt-Subjekt, men andra ordföljder är möjliga, beroende på satsens fokus.
Vordförråd
Den största delen av k’iche’ ordförråd har mayaursprung med vissa lån från spanskan. Språket har också lånat ord från andra angränsande urfolksspråk. Nedan finns flera grundläggande ord och fraser på k’iche’.
| God morgon | Saqarik |
| Goodbye | Ch’abej chik |
| Tacksam | Maltiox |
| Vänligen | Malaq’ij |
| OK | Ja’e |
| No | Ja’i’ |
| Man | Achi |
| Kvinna | Nan, ixöq, chichu’ |
| Vatten | Ja’aj, ja’nik |
| Hus | Ja |
Nedanför finns K’iche’ siffror 1-10.
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| hun | cab | ox | cah | oo | vacac | vucub | vahxac | beleh | lahuh |
Skrivning
Olika ortografier har använts för att skriva K’iche’. Den klassiska ortografin som bygger på den spanska ortografin har ersatts av en ny standardiserad ortografi som definierats av ALMG (Academia de Lenguas Mayas de Guatemala). Ta en titt på artikel 1 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna på k’iche’.
Nab’e taqanik (1) Konojel ri winaq are taq ke’alaxik pa junaman ya’tal chkech kakechab’ej ronojel ri utzil; utz kakib’ano, kakichomaj, kakib’ij jasa je’ ri k’o pa kanima, rumal che ri junam kib’antajik. Rajawaxik xuqe’ kakimulij kib’ che utzukuxuk ri loq’ob’al pa we uwachulew.
Artikel 1 Alla människor föds fria och lika i värdighet och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör agera gentemot varandra i en anda av broderskap.