Konduktstörning vs. oppositionell utmaning

Det är normalt för alla barn att ibland bete sig illa, särskilt mot föräldrar och familjemedlemmar. Men om detta beteende blir repetitivt eller varar i mer än sex månader bör föräldrar, vårdnadshavare eller omsorgspersonal överväga att få professionell hjälp för sitt barn.

Konduktstörning och oppositionell utmanande störning är två olika typer av störande beteendestörningar hos barn. Störande beteendestörningar kännetecknas av att barn agerar mot andra barn eller vuxna genom trotsigt och respektlöst beteende. Alternativt kan ett barn vara olydig när det gäller att acceptera typiska samhällsstrukturer och normer.

I Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, femte upplagan (DSM-5) klassificeras både uppförandestörning och oppositionell trotsstörning som störnings-, impulskontroll- och uppförandestörningar. Även om det finns många likheter mellan dessa två finns det också en hel del skillnader mellan dessa tillstånd.

Vad är oppositionsstörning?

DSM-5 klassificerar oppositionellt trotsigt tillstånd som ett tillstånd som innefattar igenkännbara och negativa beteendemönster. Definitionen av oppositionellt trotsigt syndrom innefattar ett allmänt negativt eller agiterat humör, en bråkig attityd eller att vara hämndlysten i minst sex månader.

För att ett barn ska få diagnosen oppositionellt trotsigt syndrom måste det uppvisa minst fyra av åtta symtom som finns i de diagnostiska kriterierna i DSM-5. Dessa symtom måste vara närvarande under interaktioner med andra och inkluderar inte interaktioner med syskon.

Signaler och symtom

Typiskt sett börjar debutåldern för oppositionellt trotstillstånd före åtta års ålder och senast vid 12 års ålder. Även om de exakta orsakerna till oppositionellt trotstillstånd är okända är det flera faktorer som predisponerar ett barn att utveckla detta tillstånd. Några av dessa faktorer är genetiska anlag, brist på struktur i hemmet och små skillnader i hjärnan.

Tecken och symtom på att ett barn har oppositionellt trotstillstånd är bland annat:

• Barnet tappar ofta humöret
• Barnet är lätt upprört
• Barnet uttrycker ofta ilska och förbittring
• Barnet blir argumenterande mot någon med auktoritet (t.ex, vuxna, lärare, främlingar)
• Barnet bryter medvetet mot fastställda regler
• Barnet orsakar tumult eller deltar i störande beteende
• Barnet lägger skulden på andra
• Barnet uppvisar illvilja eller hämnd minst två gånger inom en sexmånadersperiod

Diagnos

För att korrekt diagnostisera ett barn med ett oppositionellt trotsigt syndrom, en psykolog som följer DSM-5 och utför en fullständig psykologisk utvärdering, som bedömer:

• Barnets mentala, fysiska och känslomässiga hälsa
• Hur ofta barnet uppvisar negativa beteenden
• Hur barnet interagerar med andra
• Barnets psykiska sjukdomshistoria

Om barnet uppvisar fyra av de åtta tecknen och symtomen från DSM-5 finns det flera ytterligare kriterier som barnet måste uppfylla för att diagnostiseras med denna störning. Kriterierna omfattar bland annat:

• Barn som är yngre än fem år ska uppvisa tecken och symtom de flesta dagar i veckan under sex månader
• Barn som är fem år eller äldre ska uppvisa symtom minst en gång i veckan under sex månader
• Barnets beteende måste ha en negativ påverkan på deras eget liv eller sociala interaktioner med familjen, vänner, bekanta och lärare
• Negativa beteenden får inte uppfylla kriterierna för andra psykiska tillstånd som bipolär sjukdom eller missbruk
• Seriositeten för oppositionell utmanande störning varierar från lindrig till allvarlig och bör bedömas av en psykisk hälsovårdare

Vad är beteendestörning?

En uppförandestörning definieras som ett kontinuerligt mönster av aggression mot andra samt avsiktligt regelbrytande beteende. Beteendestörning är också en barndomsstörning, liksom oppositionell trotsstörning. I DSM-5 karaktäriseras en uppförandestörning som ett tillstånd där ett barn avsiktligt bryter mot regler och andras rättigheter.

Signaler och symtom

Den ålder då en uppförandestörning börjar är runt 11 års ålder, men den kan fortfarande utvecklas i den tidiga tonåren. Allmänna symtom på uppförandestörning innefattar aggressiva beteenden mot andra barn, vuxna och djur, förstörelse av andras egendom, stöld och lögner.

Några vanliga tecken och symtom på beteendestörning är bland annat:

• Uttryck för aggressiva beteenden, inklusive mobbning eller skrämseltaktik
• Initiera slagsmål
• Använda ett vapen för att skada människor eller djur
• Förflutna fall av fysisk grymhet mot människor och djur
• Direkt stjäla egendom från offren
• Tvinga någon att utföra en aktivitet som de inte är bekväma med (t.ex.g., sexuell aktivitet)
• Avsiktligt orsaka en brand eller ett annat stort dilemma
• Finnas flera sätt att förstöra någon annans egendom
• Bryta sig in i någon annans privata egendom
• Ljuga för att slippa undan skyldigheter eller skyldigheter
• Sitta ute senare än vad de borde för sin ålder
• Springa hemifrån flera gånger över natten
• Var frånvarande från skolan utan anledning

Diagnos

Enligt DSM-5, finns det flera ytterligare kriterier för att få diagnosen beteendestörning. Ett barn eller en ungdom måste uppfylla minst tre av 15 kriterier inom ett år och ha ett av dessa kriterier närvarande under de senaste sex månaderna för att få en korrekt diagnos.

Den medicinska experten kommer dessutom att försöka fastställa debutåldern genom en psykologisk utvärdering.

Svårighetsgraden av en uppförandestörning sträcker sig från mild till svår. Någon som står barnet nära (t.ex, förälder, vårdnadshavare, vän eller lärare) bör notera följande:

• Barnets känslor under de senaste månaderna
• Om barnet visar skuld för sitt dåliga beteende eller sina handlingar
• Om barnet uttrycker empati
• Om barnet är upprört över sitt… dåliga prestationer i skolan
• Hur uppriktiga barnets känslor är

Likheter i störande beteendestörningar

Det finns många likheter och skillnader mellan störande beteendestörningar. Hur allvarlig varje störning är kommer att vara unikt för barnet och dess specifika miljö. Ändå är både predisponerande faktorer och flera tecken och symtom likartade mellan oppositionell trotsstörning och beteendestörning. Några överlappande faktorer är t.ex:

• I båda fallen kan barn vara trotsiga och kommer inte att lyda de regler som samhället eller deras närstående ställer upp
• Båda tillstånden kan förekomma tillsammans med andra psykiska sjukdomar som ADHD, humörstörningar, ångest eller depression
• Det är möjligt för barn att ha oppositionellt trots och beteendestörning, eller att det ena utvecklas efter det andra
• Båda tillstånden kan framgångsrikt behandlas av sjukvårdspersonal
• Båda tillstånden orsakas sannolikt av en blandning av genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer

DBDs vs. ADHD

Attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) förekommer ofta tillsammans med störande beteendestörningar och är ett annat vanligt psykiskt tillstånd hos barn och ungdomar. Typiskt sett innebär ADHD ett impulsivt beteende, en oförmåga att vara uppmärksam under långa perioder, att skjuta upp saker och ting, att vara hyperaktiv och att ha svårt att påbörja och slutföra uppgifter.

Man uppskattar att mellan en tredjedel och hälften av de barn som diagnostiseras med ADHD också uppfyller diagnoskriterierna för en oppositionell utmanande störning. Det är vanligare att män får diagnosen ADHD och oppositionellt trotstillstånd, liksom barn som upplever skilsmässa eller växer upp i en familj med låg socioekonomisk status.

Det är också vanligt att ADHD och beteendestörning förekommer samtidigt. Man uppskattar att 25 % av de barn och 45 % av de ungdomar som diagnostiseras med ADHD kommer att ha beteendestörning. I likhet med oppositionsstörning är det vanligare att män diagnostiseras med både ADHD och uppförandestörning, och deras risk för att utveckla en samtidig uppförandestörning ökar med åldern jämfört med deras kvinnliga motsvarigheter.

Nyckelskillnader: Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan oppositionell trotsstörning och beteendestörning? Man kan hävda att båda de störande beteendestörningarna innebär problem med impulskontroll, om än på olika sätt.

Beteendet hos ett barn som diagnostiseras med oppositionell trotsstörning tyder på att de hatar att bli kontrollerade av samhället eller sina nära och kära. Detta skäl gäller även för ett barn som diagnostiseras med beteendestörning. Ett barn med beteendestörning kommer dock, som svar på att det hatar känslan av att vara kontrollerad, vanligtvis att försöka kontrollera andra, antingen medvetet eller omedvetet.

Med antisocial personlighetsstörning kan barn gå vidare till att utveckla en samtidig beteendestörning. Ungdomar med antisocial personlighetsstörning ägnar sig åt många av samma beteenden som barn med beteendestörningar. De kan till exempel:

• Har svårigheter att upprätthålla vänskapsrelationer
• Har missbrukande relationer med föräldrar och syskon
• Snabbt bli isolerade från sina jämnåriga

I båda fallen vill barn eller ungdomar med antisocial personlighetsstörning eller uppförandestörning inte bli kontrollerade, men vill ändå kontrollera andra samtidigt.

Behandling av störande beteendestörningar

Vilka behandlingsalternativ finns det för störande beteendestörningar? Det finns många effektiva behandlingar för antingen oppositionsstörning eller beteendestörning. Typiskt för behandling av oppositionellt trotsande störning är följande:

• Föräldrautbildning, som skapar konsekvens
• Terapi för interaktion mellan föräldrar och barn
• Familjeterapi
• Individuell terapi
• Teleterapi
• Träning i problemlösning
• Förbättring av de sociala färdigheterna

Behandling av uppförandestörning innefattar liknande former av terapi som oppositionell utmanande störning. Utöver behandlingarna för oppositionellt trotsigt tillstånd kan ett barn eller en ungdom med beteendestörning behöva andra behandlingar, t.ex:

• Beteendeterapi
• Psykoterapi
• Specialundervisning (om inlärningssvårigheter föreligger)
• Utbildningsprogram i hemmet och i skolan
• Multisystemisk terapi (behandling i hemmet)
• Medicinering (om andra psykiska sjukdomar föreligger, som depression)

Tips för föräldrar

Det finns många resurser för föräldrar till barn med störande beteendestörningar. Strategier för föräldrar som rör oppositionsstörning med utmanande beteende inkluderar bland annat:

• Alltid betona och förstärka positiva beteenden
• Utöva avslappnings- och andningstekniker när konflikter uppstår
• Göra ett strukturerat hemmaliv
• Förstärka regler med konsekvens
• Inse att inte alla problem är värda att kämpa emot

Föräldraskapet för ett barn med en uppförandestörning kan vara extremt utmanande och kan påverka hela familjedynamiken. Resurser för föräldrar med beteendestörning inkluderar:

• Utveckla ett stabilt och hjälpsamt stödsystem
• Har en partner som upprättar konsekvens och upprätthåller regler
• Finns hälsosamma sätt att hantera stress
• Finns andra föräldrar som också har barn med denna störning

Viktiga behållningar: Oppositionell utmanande störning vs. Konduktstörning

Det finns flera viktiga fakta att komma ihåg om oppositionell utmanande störning kontra beteendestörning:

• Oppositionell utmanande störning och beteendestörning är besläktade men separata barndomstillstånd
• Barn och ungdomar kan utveckla båda dessa beteendestörningar eller kan utveckla den ena efter den andra
• Ofta, barn kämpar ofta med oppositionell trotsighet eller beteendestörning och en samtidiguppkomsttillstånd som ADHD
• Både oppositionsstörning och beteendestörning har rötter i kontrollproblem
• Oppositionsstörning innebär problem med att vara kontrollerad
• Beteendestörning innebär problem med att vara kontrollerad och behovet av att utöva kontroll över andra

Om du eller en närstående kämpar med ett drog- eller alkoholmissbruk och ett psykiskt tillstånd som uppträder samtidigt, kan The Recovery Village hjälpa dig. Kontakta en representant idag för att diskutera tillgängliga behandlingsalternativ för dessa samtidiga tillstånd.

Medical Disclaimer: The Recovery Village syftar till att förbättra livskvaliteten för personer som kämpar med en substansanvändning eller psykisk störning med faktabaserat innehåll om karaktären av beteendemässiga hälsoproblem, behandlingsalternativ och deras relaterade resultat. Vi publicerar material som är undersökt, citerat, redigerat och granskat av legitimerad medicinsk personal. Den information vi tillhandahåller är inte avsedd att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling. Den ska inte användas i stället för råd från din läkare eller annan kvalificerad vårdgivare.