Kooperativt lärande
Vad är det?
Kooperativt lärande, som ibland kallas för smågruppsundervisning, är en undervisningsstrategi där små grupper av elever arbetar tillsammans med en gemensam uppgift. Uppgiften kan vara så enkel som att lösa ett matteproblem i flera steg tillsammans, eller så komplex som att utveckla en design för en ny typ av skola. I vissa fall är varje gruppmedlem individuellt ansvarig för en del av uppgiften; i andra fall arbetar gruppmedlemmarna tillsammans utan formell rollfördelning.
Enligt David Johnson och Roger Johnson (1999) finns det fem grundläggande element som möjliggör ett framgångsrikt lärande i små grupper:
-
Positivt ömsesidigt beroende: Eleverna känner sig ansvariga för sin egen och gruppens insats.
-
Face-to-face interaktion: Eleverna uppmuntrar och stöder varandra; miljön uppmuntrar till diskussion och ögonkontakt.
-
Individuellt ansvarstagande och ansvarstagande i gruppen: Varje elev är ansvarig för att göra sin del. Gruppen är ansvarig för att nå sitt mål.
-
Gruppens beteenden: Gruppmedlemmar får direkt undervisning i de interpersonella, sociala och samarbetsmässiga färdigheter som behövs för att arbeta med andra förekommer.
-
Gruppens bearbetning: Gruppmedlemmarna analyserar sin egen och gruppens förmåga att arbeta tillsammans.
Kooperativt lärande förändrar elevernas och lärarnas roller i klassrummen. Ägandet av undervisningen och lärandet delas av grupper av elever och är inte längre enbart lärarens ansvar. Befogenheten att sätta upp mål, bedöma lärandet och underlätta lärandet delas av alla. Eleverna har större möjligheter att aktivt delta i sitt lärande, ifrågasätta och utmana varandra, dela och diskutera sina idéer och internalisera sitt lärande. Förutom att förbättra det akademiska lärandet hjälper kooperativt lärande eleverna att delta i genomtänkta diskussioner och undersöka olika perspektiv, och det har visat sig öka elevernas självkänsla, motivation och empati.
Några utmaningar med att använda kooperativt lärande är att släppa kontrollen över lärandet, hantera bullernivåer, lösa konflikter och utvärdera elevernas lärande. Noggrant strukturerade aktiviteter kan hjälpa eleverna att lära sig färdigheter för att arbeta framgångsrikt tillsammans, och strukturerad diskussion och reflektion över grupprocessen kan hjälpa till att undvika vissa problem.
Varför är det viktigt?
Författarna till Classroom Instruction that Works citerar forskning som visar att om eleverna organiseras i kooperativa lärandegrupper kan det leda till en vinst på så mycket som 28 percentiler i uppmätta elevers prestationer (Marzano, Pickering, and Pollock 2001).
Andra forskare rapporterar att samarbete vanligtvis resulterar i högre grupp- och individuella prestationer, sundare relationer med kamrater, mer metakognition och större psykologisk hälsa och självkänsla (Johnson och Johnson 1989).
När det genomförs på ett bra sätt uppmuntrar kooperativ inlärning till prestationer, elevdiskussioner, aktivt lärande, elevernas självförtroende och motivation. De färdigheter som eleverna utvecklar när de samarbetar med andra skiljer sig från de färdigheter som eleverna utvecklar när de arbetar självständigt. I takt med att fler företag organiserar anställda i team och arbetsgrupper blir de färdigheter som krävs för att vara en ”lagspelare” (t.ex. att verbalisera och motivera idéer, hantera konflikter, samarbeta, skapa samförstånd och vara artigt oense) alltmer värdefulla och användbara. Att använda samarbetsgrupper för att utföra akademiska uppgifter ger inte bara möjligheter för eleverna att utveckla interpersonella färdigheter utan ger dem också autentiska erfarenheter som kommer att hjälpa dem att bli framgångsrika i sina framtida karriärer.