Eysenck Personality Questionnaire (EPQ) är ett tredimensionellt verktyg för personlighetsbedömning som föregicks av en överlappande tvådimensionell mätning som kallas Eysenck Personality Inventory (EPI). EPI utvecklades av Hans och Sybil Eysenck för att mäta de två breda dimensionerna Extraversion-Introversion* och Neuroticism-Stabilitet. Dessa två mätningar på 24 punkter kompletterades med en lögnskala på 9 punkter i ett försök att skydda sig mot olika farhågor om svarsstil. Båda dessa dimensioner (Extraversion och Neuroticism) introducerades (och har sedan dess betonats) som temperamentsfulla aspekter av personligheten som är nedärvda och uppenbara vid födseln (dvs. inte inlärda).
EPQ introducerades som en väsentlig revidering av EPI 1975 och en ytterligare revidering (inklusive punkterna) publicerades 1985. EPQ utformades för att överensstämma med Hans Eysencks teoretiska modell, som sedan dess har kommit att kallas P-E-N-modellen. Som antyds av denna akronym införde EPQ en tredje dimension som mäter psykotism. I punkterna på skalan för psykotiskhet behandlas egenskaper som aggressivitet, självsäkerhet och egocentriskt, manipulativt och osympatiskt beteende. Som Porzio påpekar kommer en del av denna teori om psykotism från vetskapen om att ”en person kommer att uppvisa vissa egenskaper som är vanliga bland psykotiker, och att de kan vara mer mottagliga, givet vissa miljöer, för att bli psykotiska”. Några av dessa psykotiska tendenser kan vara ”vårdslöshet, åsidosättande av sunt förnuft och/eller olämpliga känslouttryck”
En andra viktig förändring gäller operationaliseringen av Extraversion. Konsekvenserna av denna viktiga förändring utvärderas i detalj av Rocklin & Revelle. I huvudsak har många av Extraversion-punkterna i EPI tagits bort från Extraversion-skalan i EPQ (och EPQ-R), vilket gör att det endast återstår punkter som rör Sociability. Denna skillnad är anmärkningsvärd eftersom den inte bedömer den framträdande roll som upphetsning har som ett kännetecken för extravert beteende.
Epq och EPQ-R skiljer sig också från många andra frågeformulär om personlighet genom att de använder svarsalternativen ”Ja” och ”Nej” i stället för en 5- eller 6-punkts skala av Likert-typ. Frågorna har formen av frågor som ”Om du säger att du ska göra något, håller du alltid ditt löfte, oavsett hur obekvämt det kan vara att göra det?” eller ”Behöver du ofta förstående vänner för att muntra upp dig?”. En tillförlitlighetsstudie som genomfördes 2001 rapporterade att poäng på skalorna Neuroticism/Stabilitet och Extraversion/Introversion tenderade att vara mer tillförlitliga än skalan Psychoticism. Flera forskare har noterat behovet av mer snävt definierade facetter av skalan Psychoticism och detta stöds av den relativa bristen på intern konsistens i Psychoticism jämfört med Extraversion och Neuroticism
Hur mycket vet du om din egen personlighet? Är du intresserad av att ta reda på mer? Gör vårt personlighetstest SAPA och se var du hamnar på Big Five-fördelningen!
Fotnoter:
* Innan du letar upp den korrekta stavningen av ExtrOversion, se till att läsa detta underbara inlägg av Scott Barry Kaufman på Scientific American.
Eysenck, H. J. & Eysenck, S. B. G. (1968). Manual for the Eysenck Personality Inventory (handbok för Eysencks personlighetsinventering). San Diego: Educational and Industrial Testing Service.
Eysenck, H. J. & Eysenck, S. B. G. (1975). Manual for the Eysenck Personality Questionnaire. San Diego: Educational and Industrial Testing Service.
Eysenck, S. B. G., Eysenck, H. J. & Barrett, P. (1985). En reviderad version av skalan för psykotiskhet. Personality and Individual Differences, 6(1), 21-29.
Eysenck, H. J. (1981). En modell för personlighet. Berlin: Springer-Verlag. Eysenck, H. J. (1991). Personlighetens dimensioner: 16, 5 eller 3? – Kriterier för ett taxonomiskt paradigm. Personality and Individual Differences, 12(8), 773-790.
Porzio, S. K. (2004). En kritisk granskning av Eysencks teori om psykotism och hur den förhåller sig till kreativitet. Opublicerat manuskript.
Rocklin, T., & Revelle, W. R. (1981). Mätning av extraversion: A comparison of the Eysenck Personality Inventory and the Eysenck Personality Questionnaire. British Journal of Social Psychology, 20, 279-284.
Caruso, J. C., Witkiewitz, K., Belcourt-Dittloff, A., & Gottlieb, J. D. (2001). Reliabilitet för poäng från Eysenck Personality Questionnaire: A reliability generalization study. Educational and Psychological Measurement, 61(4), 675-689.
Denna sida ändrades senast den 8 december 2016.