Livyatan

Namn: Livyatan(Leviathan).
Fonetiskt: Livyatan (Leviathan): Liv-ya-tan.
Namngiven av: Liv-ya-tan: Lambert et al. – 2010.
Namn: Lambert et al: Leviathan melvillei.
Klassificering: Leviathan melvillei: Chordata, Mammalia, Cetacea,Physeteroidea.
Species: L. melvillei (typ).
Diet: L. melvillei (typ).
Diet:
Storlek: L. meli meli: Skallen är 3 meter lång. Den totala storleksuppskattningen varierar mellan 13,5 och 17,5 meter lång.
Kända platser: Peru – Pisco Formation.
Tidsperiod: Tidsperiod: Serravallian stadium av Miocen i Neogen.
Fossilrepresentation: Peru: Serravallian stadium av Miocen i Neogen:

När Livyatan först beskrevs hette den egentligen Leviathan efter det bibliska sjöodjuret. Tyvärr hade Leviathan redan använts för att namnge en mastodont som nu kallas Mammut (Leviathan är egentligen en synonym till detta släkte, men kan ändå inte användas). Därför används det hebreiska ordet för Leviathan, Livyatan, nu för att referera till denna uråldriga val.Artnamnet L. melvillei hedrar författaren Herman Melville, mannen som skrev den världsberömda romanen ”Moby Dick”.
Eftersom endast kraniet är känt jämförs Livyatan ofta med kaskeloten (Physeter macrocephalus) när man sätter ihop resten av kroppen. Detta har gett storleksuppskattningar på tretton och en halv meter, vilket gör att Livyatan är jämförbar med dem med tandlösa hajar, som Carcharoclesangustidens.Livyatan har dock också jämförts med en annan förhistorisk val vid namn Zygophyseter, och detta resulterade i en uppskattning på sjutton och en halv meter. Om det är korrekt skulle detta göra Livyatan jämförbar även med C. megalodon, den största haj som någonsin simmat i havet. Faktum är att under en tid skulle både Livyatan och C. megalodon ha simmat i samma hav.
Nej, Livyatan var inte bara ett topprovdjur som C. megalodon.megalodon, den livnärde sig troligen på samma bytesdjur, dvs. mellanstora valar med skalpigor.Mindre unga Livyatan kan ha föredragit proportionellt sett mindre bytesdjur som mindre valar eller till och med stora fiskar.Med tänder som var 36 centimeter långa hade Livyatan tänderna nog att äta stora bytesdjur.Faktum är att Livyatans tänder inte bara var betydligt större än C.megalodons tänder, utan att de anses vara de största kända tänderna för att äta.Visserligen har vissa djur som elefanter modifierade tänder som bildar stötfästen som är ännu större, men de är odugliga för att bearbeta mat i munnen, så i detta fall räknas de inte som de största. Livyatan hade också tänder i både över- och underkäken för att gripa tag i bytet (den moderna kaskelotvalen, som är Livyatans närmast levande motsvarighet, har bara tänder i underkäken).
Hur Livyatan jagade är fortfarande omdiskuterat, men med tanke på den stora munnen och tänderna kan den ha använt en liknande metod för att döda mindre valar som C. megalodon gjorde. Detta skulle kunna vara att närma sig underifrån och slå in i sitt mål underifrån.En liknande metod skulle också kunna vara att fånga in den mindre valens bröstkorg i sina käkar och krossa revbenen för att skapa dödliga skador på de inre organen.En annan metod skulle kunna vara att Livyatan håller fast en val under ytan för att hindra den från att komma upp till ytan för att hämta luft.Detta är en strategi som skulle vara potentiellt riskabel för Livyatan eftersom även den fortfarande skulle behöva komma upp till ytan för att andas luft, men om man antar att Livyatan kan hålla andan längre än sitt byte skulle det fortfarande vara en genomförbar strategi.
Livyatan liknar morfologiskt den moderna kaskelotvalen, och detta har lett till jämförelser mellan de två när det gäller huvudets funktion. Livyatan tros ha haft ett spermaceti-organ som skulle ha varit fyllt med vax och olja.Detta har också lett till möjligheten att Livyatan kan ha använt ekolokalisering för att hitta sitt byte.

—————————————————————————-

Random favoriter

Innehåll upphovsrättsskyddwww.prehistoric-wildlife.com. Informationen här är helt fri för dina egna studier och forskningssyften, men du får inte kopiera artiklarna ord för ord och hävda att de är dina egna verk. Den förhistoriska världen förändras ständigt i takt med nya upptäckter, och det är bäst om du använder denna information som utgångspunkt för din egen forskning.
Privacy & Cookies Policy

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.