Vad är Maastrichtfördraget?
Mastrichtfördraget, formellt känt som fördraget om Europeiska unionen, är det internationella avtal som ligger till grund för skapandet av Europeiska unionen (EU) och som undertecknades 1991 och trädde i kraft 1993. Europeiska unionen (EU) är en grupp av 28 länder som fungerar som ett sammanhållet ekonomiskt och politiskt block. Nitton av länderna använder euron som officiell valuta.
Key Takeaways
- Maastrichtfördraget, som utarbetades 1991, var ansvarigt för inrättandet av Europeiska unionen (EU).
- EU är en europeisk frihandelszon och ett ekonomiskt samarbete samt gemensamma politiska mål och ett europeiskt medborgarskap.
- Fördraget skapade euron, som var tänkt att vara EU:s gemensamma valuta och penningpolitiken fastställd av Europeiska centralbanken (ECB).
Maastrichtfördraget förklaras
Mastrichtfördraget godkändes av regeringscheferna i de stater som ingår i Europeiska gemenskapen (EG) i december 1991. Fördraget krävde att väljarna i varje land skulle godkänna Europeiska unionen, vilket visade sig vara en hett debatterad fråga på många områden. Avtalet upphörde i och med skapandet av Europeiska unionen och har sedan dess ändrats genom andra fördrag. Maastrichtfördraget undertecknades den 7 februari 1992 av ledarna för tolv medlemsländer (Belgien, Italien, Luxemburg, Frankrike, Nederländerna, Västtyskland, Danmark, Irland, Storbritannien, Grekland, Portugal och Spanien). Fördraget trädde i kraft den 1 november 1993.
En av Maastrichtfördragets prioriteringar var den ekonomiska politiken och konvergensen mellan EU-medlemsstaternas ekonomier. Så i fördraget fastställdes en tidslinje för skapandet och genomförandet av EMU. EMU skulle omfatta en gemensam ekonomisk och monetär union, ett centralbankssystem och en gemensam valuta.
Under 1998 skapades Europeiska centralbanken (ECB) och i slutet av året fastställdes omräkningskurserna mellan medlemsländernas valutor, vilket var ett förspel till skapandet av eurovalutan som började cirkulera 2002.
Konvergenskriterierna för de länder som är intresserade av att ansluta sig till EMU omfattar rimlig prisstabilitet, hållbara och ansvarsfulla offentliga finanser, rimliga och ansvarsfulla räntesatser och stabila valutakurser.
Effekter av Maastrichtfördraget och den europeiska unioniseringen
Maastrichtfördraget hade ett fåtal viktiga områden av inverkan. Det ena var medborgarskapet. Genom fördraget, som bildade Europeiska unionen (EU), beviljades EU-medborgarskap till varje person med medborgarskap i en medlemsstat. Det gjorde det möjligt för människor att ställa upp i lokala val och i val till Europaparlamentet i det EU-land de bodde i, oavsett nationalitet.
Det skapade också en gemensam ekonomisk och monetär union, med ett centralbankssystem och en gemensam valuta (euro (EUR)). Europeiska centralbanken (ECB) hade ett huvudmål: att upprätthålla prisstabilitet; i princip att skydda eurons värde. Den skapade också en färdplan för införandet och genomförandet av euron. Detta började med fri rörlighet för kapital mellan medlemsstaterna, som sedan övergick i ökat samarbete mellan de nationella centralbankerna och ökad anpassning av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna. Det sista steget var införandet av själva euron, tillsammans med genomförandet av en unik penningpolitik från ECB:s sida. Det infördes också de kriterier som länder måste uppfylla för att få ansluta sig till euron. Detta var en åtgärd för att se till att de länder som anslöt sig till euron var stabila i fråga om inflation, statsskuldsnivåer, räntor och växelkurser.
Ett viktigt mål var större politiskt samarbete och samordning mer generellt. Miljö, polisarbete och socialpolitik var bara några av ett antal områden där länderna strävade efter att öka samarbetet och samordningen.