Att studera för och ta GRE är ett stort åtagande. Du har förmodligen frågat: ”Hur ofta kan man ta GRE?” och ”Hur länge måste man studera för GRE?”. Men i stället för att börja med dessa frågor kommer jag att inleda det här inlägget på ett ganska oortodoxt sätt. Oroa dig inte – jag kommer att ge en uppdelning av vem som bör (och inte bör) göra om GRE. Men när eleverna plågas av den här frågan tappar de bort helheten ur sikte: Hur maximerar jag mina chanser att komma in på en forskarskola?
Taking the GRE for Grad School Admissions
För många verkar svaret på frågan ovan enkelt: maximera min GRE-poäng. Svaret är dock inte så enkelt. Många tappar faktiskt bort elfenbenstornet bortom GRE:s stränga portar och lägger sex månader på GRE-förberedelser och i vissa fall bara en dag på uppsatser och ansökningar.
Så ja, GRE är viktigt, men det är bara en del av din ansökan. När det gäller att komma in på en forskarskola kan du skada dina chanser genom att fokusera på GRE på bekostnad av din ansökan. Det finns trots allt uppsatser och rekommendationsbrev att få ordning på.
Hur många gånger kan du ta GRE?
Om det är ekonomiskt möjligt kan du ta det datorbaserade GRE var 21:e dag, och upp till fem gånger under en sammanhängande 365-dagarsperiod. Även om du annullerar dina poäng för ett GRE-test räknas detta fortfarande som ett av dina fem årliga testdatum, och du måste vänta minst 21 dagar innan du kan göra testet igen.
Och om det där med poäng: Om du bestämmer dig för att inte skicka ett resultat på provdagen måste du betala en avgift för att skicka det resultatet – eller andra annullerade resultat från tidigare prov – till skolor senare.
Men när det gäller det pappersbaserade GRE General-testet kan du göra det så ofta som det erbjuds.
Men bara för att du kan göra GRE så ofta betyder det definitivt inte att du bör göra det. Fortsätt läsa.
Vem bör ta GRE igen?
Som utlovat ska jag återgå till huvudfrågan. Den är inte lätt att besvara, eftersom alla har en annorlunda historia, olika mål, olika anledningar till att de inte fick de poäng de hoppades på och olika tidsramar för när de måste lämna in sina poäng till blivande forskarutbildningar. Min förhoppning är att kunna ge ett svar som är till hjälp för alla. Därför kommer jag att dela upp detta i flera olika grupper.
Klicka på länkarna nedan för att hoppa till det avsnitt som passar bäst för din situation:
1. Du har inte tillräckligt med tid att förbereda dig
2. Din prestation på provdagen motsvarade inte förväntningarna baserat på dina provresultat
3. Dina resultat ligger inte riktigt i mitten av de skolor du vill gå på, men ligger inom 5-10 poäng från dessa resultat
4. Du förberedde dig ett tag, men du använde inte rätt material eller drog nytta av alla resurser som finns där ute
Du hade inte tillräckligt med tid att förbereda dig
Så du skyndade dig in i detta och trodde att du skulle klara dig bra. Du kanske vill skälla på dig själv för att du gjorde detta, men gör det inte: det är inget fel med en omtagning. Tänk faktiskt på ditt första prov som en provkörning, en provkörning där du lärde dig värdefulla saker om provet och om hur du fungerade under press.
Vad du ska göra: Du vill granska alla områden där du känner att du kan förbättra dig andra gången. Kom du lite sent till testcentret? Fick du inte tillräckligt med mellanmål (åt du för mycket av ditt mellanmål?) Var testcentrets incheckningsrutiner nervöst? Oavsett vad det kan vara, fundera på hur du kan undvika detta vid omtagningen.
När det gäller innehållet i provet, vad orsakade dig de största problemen? Var det matteavsnittet? Uppsatserna i början? Längden på provet? Ditt tempo på ett visst avsnitt? Alla dessa?! Du har minst tre veckor på dig – den minsta tiden innan du kan göra om provet. Så använd din tid klokt före omtagningen och fokusera på dessa områden.
Din prestation på provdagen motsvarade inte förväntningarna baserat på dina låtsasprestationer
För det första är det en bra idé att göra PowerPrep-testerna, de tester som ETS skapar, för att sätta upp dina förväntningar på ett realistiskt sätt. Om du antar att du har tagit båda PowerPrep-testerna, om ditt resultat på testdagen är mycket lägre än så var din prestation på testet inte förenlig med din kunskapsnivå.
Det mest sannolika är att du stressade och blev upprörd. Det kan ha varit tidsbrist, det kan ha varit ren och skär aldrig. En annan vanlig orsak till att man inte klarar sig bra på provdagen är trötthet. Ofta gör eleverna PowerPrep-testet utan att skriva uppsatsen. Eller så är de inte redo för det faktum att det finns en experimentell sektion – en hel sektion till – på provdagen. Det är som att träna för ett 10-milslopp genom att aldrig springa mer än 6 miles. Det är ingen bra idé.
Vad man kan göra: Det värsta man kan göra är att säga att man bara är dålig på prov, eller något liknande. Ja, dina nerver kan ha tagit överhanden, eller så kan du helt enkelt ha tappat andan efter 450-passet om isotopdatering av istiden. Men det händer många människor – de berättar det bara inte ofta för dig.
Tänk därför på ditt första prov som en provkörning där du lärde dig något värdefullt om dig själv. Oavsett om det är att göra ett helt prov med några Magoosh-frågor inlagda i den experimentella delen (precis innan du börjar Magoosh- eller PowerPrep-testet) eller om det är att lära dig andningstekniker som hjälper dig att hålla dig lugn, se till att du gör det den här gången så att du inte låter det som hände dig första gången hända igen.
Dina resultat ligger inte riktigt i mitten av de skolor du vill gå på, men ligger inom 5-10 poäng från dessa resultat
Du kanske redan har gjort om testet och du är inte riktigt där du vill vara. Jag tycker att om du har tillräckligt med tid – och om du förbättrade dig med 5-10 i din första omtagning – bör du överväga en andra omtagning, om det gör dig till en mer konkurrenskraftig kandidat (detta gäller särskilt för dem vars meritförteckning kan ha brister i andra avdelningar).
Vad du ska göra: Ta reda på vilka sätt som hjälpte dig att förbättra dig andra gången. Se till att fortsätta med dessa, men fundera också på hur du kan förbättra dig i allmänhet. (Läs ”Vad du ska göra” från punkt 1 ovan och läs även punkt 4 direkt nedan).
Du förberedde dig ett tag, men du använde inte rätt material eller drog nytta av alla resurser som finns där
Det finns många böcker där ute (till och med sådana som är väl recenserade på Amazon) och det finns många internetsajter där ute som tillhandahåller material som inte alls liknar det som du kommer att se på provdagen. Visst, ytligt sett kan frågorna se likadana ut, men de är avskalade från alla nyanser. För att ge dig ett snabbt exempel ska jag ge dig två frågor, en som är en riktig GRE-fråga och en annan som är en fråga som jag har skrivit och som är en låtsasversion av det undermåliga innehåll som tyvärr utgör ungefär 50 % av det material som finns där ute (för att bevisa min poäng kommer jag att utelämna svaret och bara fokusera på meningskomplexiteten)
1. Shawna var upprörd över att hennes man Paul hade glömt att DVR:a favoritprogrammet. När hon kom hem ______ hon honom därför.
Om din övning består av skrivande på Shawnas favoritserie-nivå kommer du inte att vara redo för vändningar som ”paradigm of form” och den komplexa meningsstrukturen i den andra meningen (som är en officiell ETS-fråga). Denna bristfällighet överförs till andra delar av provet och ger dig en falsk känsla av att du behärskar det. Men GRE-övningar ska vara utmanande och för att klara dig bra behöver du frågor som den andra och även frågor som är lättare. Men ingenting kommer att vara i närheten av nivån (som kanske är 5:e eller 6:e klass) på den första meningen.
Syndigt nog använder många den här typen av innehåll och blir sedan chockade över hur annorlunda det verkliga provet är.
Vad man kan göra: Använd inte den här typen av innehåll. Det är ibland svårt att avgöra kvaliteten på innehållet eftersom inte allt innehåll är lika uppenbart dåligt som det första exemplet. Det bästa är att hålla sig till officiellt material och officiella tester så mycket som möjligt. Jag rekommenderar starkt att du läser vår lista över de bästa GRE-böckerna innan du köper något nytt material.
Vem bör överväga att INTE göra om GRE
Klicka på länkarna nedan för att hoppa till det avsnitt som passar bäst för din situation:
1. Du vill få ett perfekt resultat
2. Du har gjort provet mer än fyra gånger
Du vill få ett perfekt resultat
För dem som har ett resultat över 90 % kommer omtagning av GRE, bara för att få 170 i matte (jämfört med 166), bara att ta bort tid som skulle kunna användas till att jaga upp en gammal professor för att få ett lysande rekommendationsbrev. Även för dem som försöker komma in på ett matteprogram kanske den extra poängen inte har så stor betydelse som man skulle kunna förvänta sig.
Självklart kan jag inte titta i en kristallkula och förutse vad antagningsenheterna tänker. Men en sak att tänka på är att på GRE är 94% 166. Så om ett antagningsprogram jämför din prestation med någon som bara tog den gamla GRE (som är giltig fram till augusti 2016), så fick du i princip exakt samma poäng.
Vad skulle samma antagningsprogram ge mer vikt åt 170? Kanske. Men jag tror att det mycket väl skulle kunna dumpa dem alla i samma hink, så att säga, och titta på andra delar av ansökan. ”Ooh, titta på det här lysande rekommendationsbrevet som 166-poängaren fick. Hmm… det ser ut som om herr 170 skrev sitt eget rekommendationsbrev – och gjorde ett dåligt jobb med det dessutom.”
Min enda invändning: om din ansökan redan är stark och du ansöker till ett toppprogram inom teknik eller fysik, så kanske du vill sikta på den där 170:an.
Du har tagit provet mer än fyra gånger
Det är svårt att säga exakt när för mycket är för mycket med GRE. Men om du har tagit provet fyra gånger på mindre än 18 månader är chansen stor att du bör ta en rejäl paus från GRE. Det betyder inte att du aldrig ska göra provet igen. Det är faktiskt så att du kanske vill titta på punkt 4 ovan. Det kan komma att handla om att du bara tar ett år ledigt, jobbar på ditt ordförråd och din sifferkänsla under den tiden och kanske till och med skaffar dig en handledare vid något tillfälle.
Takeaway
Den slutliga bedömningen är upp till dig. Naturligtvis finns det många som står på tå. Och på den här bloggen har jag fått bokstavligen hundratals kommentarer som frågar mig om poäng x är en ”bra” poäng. För ett användbart inlägg läs What’s a Good GRE Score?
Om du fortfarande är osäker på hur du ska gå till väga kan du kolla in vårt flödesschema Retaking the GRE.
Och om du letar efter ännu mer hjälp med att bestämma dig kan vår kostnadsfria Ultimate Guide to the GRE vara till hjälp!
Redaktörens anmärkning: Det här inlägget publicerades ursprungligen i juni 2012 och har uppdaterats för att vara fräscht, korrekt och omfattande.