Mayakulturen som byggde San Gervasio och andra postklassiska platser på Cozumel var sjöhandlare som sålde sina varor långt och brett. Det första dokumenterade omnämnandet av deras handelsvägar fanns i Bartolome de Las Casas’ sammanfattning av Cristóbal Colóns loggbok (känd av amerikanerna som Christopher Columbus), där upptäcktsresanden berättade om händelserna under sin första resa till den nya världen. I Las Casas version av loggboken står det att Colón stötte på ett block bivax på ön Kuba. Vid tiden för den europeiska upptäckten av Amerika var det vanliga honungsbiet (som härstammar från Europa) okänt i Yucatan och de enda vaxproducerande bina var Yucatans stinglösa bin (Meliponini beecheii och M. Yucatanica). Eftersom dessa bin endast hölls av biodlare i Yucatan, verkar det ganska tydligt att någon här borta fraktade bivax till Kuba.
Ett annat möjligt omnämnande av Maya och deras handel gjordes av Colón på hans sista resa. Utanför Bonacca Cay (kallad Guanaja av Colón) i Bay Islands i Honduras stötte han på en kanotlast med handelsmän som sålde sina varor till öns invånare. En redogörelse för denna händelse skrevs av Fernando Colón, Cristóbal Colóns son som också var med på resan. En engelsk översättning av denna redogörelse lyder:
”När amiralen kom till ön Guanaja skickade han i land sin bror Bartholomew med två båtar. De mötte människor som liknade dem från de andra öarna, men som hade smalare pannor. De såg också många tallar och jordbitar som kallas cálcide som indianerna använder för att gjuta koppar; en del av sjömännen trodde att det var guld…. genom tur kom det vid den här tiden en kanot som var lång som en galär och åtta fot bred, tillverkad av en enda trädstam som de andra indianska kanoterna; den var lastad med varor från de västra regionerna runt Nya Spanien. Mittskepps hade den ett palmbladstält som liknar det på venetianska gondoler, vilket gav fullständigt skydd mot regn och vågor. Under den fanns kvinnor och barn samt allt bagage och alla varor. Det fanns tjugofem paddlare ombord, men de gjorde inget motstånd när våra båtar närmade sig dem.”
I en annan redogörelse för händelsen, skriven av den tidiga historikern Peter Martir, antecknades det att den stora kanoten var lastad med handelsvaror, varav de ”dyraste och vackraste” var ”bomullsmantlar och ärmlösa skjortor broderade och målade i olika mönster och färger”, långa träsvärd kantade med ”flintknivar som skär som stål”, kopparyxor och -klockor samt en smältdegel för att smälta koppar. Martir noterade också att de också hade med sig ”…många av de mandlar som indianerna i Nya Spanien använder som betalningsmedel; och dessa uppskattade indianerna i kanoten mycket, för jag lade märke till att när de fördes ombord med de andra varorna, och några föll på golvet, så böjde sig alla indianerna ner för att plocka upp dem, som om de hade förlorat något av stort värde…”
Fysiska bevis på dessa handelsvägar finns också:
– En taino-indisk kräkspade (som användes för att framkalla kräkningar under rituella reningsceremonier) hittades i en grav från den klassiska perioden vid Altun Ha i Belize. Eftersom Tainos ockuperade Bahamas och Stora och Lilla Antillerna och inte var kända som handelsmän, skulle man kunna anta att en Maya-handlare tog med sig stekpannan tillbaka till Belize från en sjöresa till någon av dessa öar.
– En gömma med yxor, eller celter, av jadeit från den förklassiska mayatiden hittades på 1990-talet på ön Antigua och spårades tillbaka till ursprunget i Motagua-dalen i Guatemala (1 800 mil bort) av mineralogen George Harlow, från museet för Antigua och Barbuda i St. John’s, Antigua.
– En grupp Maya-keramikskärvor och obsidianredskap hittades på Kubas västra spets av Maurice Ries på 1940-talet.
– Jag hittade personligen en jadeitkittel (som har sitt ursprung i Guatemala) på en liten holme i närheten av ett spanskt skeppsvrak utanför Highborn Cay, Bahamas, som jag grävde ut tillsammans med institutet för nautisk arkeologi på 1980-talet. Den visas till höger.
Så om det finns bevis där ute i Karibien som visar att mayaerna handlade med sina varor (och handelsvaror som de skaffat sig på annat håll) med fjärran länder, finns det då bevis som pekar på varifrån de seglade med sina stora handelskanoter? Det finns det, och det pekar på att de seglade härifrån här i Cozumel.
För det första kan man i vårt eget museum i Cozumel med egna ögon se de två Olmec-föremålen (ett utskuret bröstkorgsföremål av jadeit och ett utskuret hänge av sten) som grävdes ut i San Gervasio under 1970-talet av Jeremy Sabloff och William Rathjes team från Harvard och University of Arizona. Det är visserligen möjligt att dessa föremål kom till Quintana Roo via en okänd handelsväg över land, men den sjöhandelsväg som följde kusten hela vägen från Tabasco till Cozumel är mer logisk.
För det andra upptäcktes de enda två kända maya-skeppsvraken båda här på Cozumel. Det första upptäcktes av Ismay (Maria) Mykolyk (mer känd i Cozumel som ”Maria la Bandida”) vid Chen Rio, på öns östra sida. Under en dykning lade hon märke till flera jadeitskeletter och -pärlor i sanden på havsbotten. Ytterligare undersökningar ledde till att hon upptäckte fler som var inbäddade i revets struktur. Genom noggrann utgrävning av området hittades fler artefakter. Några av dessa finns nu utställda i vårt Museo de la Isla.
En annan vrakplats för mayakanot upptäcktes nära en liten ruin på den nordöstra sidan av ön. Den här gången var det resultatet av en orkan som ledde till upptäckten; ruinen på land förstördes, men stormen avslöjade vrakets last strax utanför kusten, återigen jadeitcelter och pärlor.
Om dessa kanoter välte när de lämnade Cozumel, eller om de förliste när de anlände från Guatemalas stränder med jadeitskelter för omlastning från Cozumel, kommer vi aldrig att få veta, men de utgör ett positivt bevis på att vår ö en gång i tiden var en hamn på Mayas handelsrutt från Putún
.