Arsenik: Ett metalliskt grundämne som bildar ett antal giftiga föreningar, arsenik finns i naturen i låga halter främst i föreningar med syre, klor och svavel. Dessa kallas oorganiska arsenikföreningar. Arsenik i växter och djur kombineras med kol och väte. Detta kallas organisk arsenik. Organisk arsenik är vanligtvis mindre skadlig än oorganisk arsenik.
De flesta arsenikföreningar har ingen lukt eller speciell smak.Oorganiska arsenikföreningar används främst för att konservera trä. De används också för att tillverka insekticider och ogräsbekämpningsmedel. Koppar- och blymalmer innehåller små mängder arsenik.
När arsenik hamnar i miljön avdunstar den inte. Den hamnar i luften när förorenade material förbränns. Den sedimenterar från luften till marken där den inte bryts ner utan kan övergå från en form till en annan. De flesta arsenikföreningar kan lösas upp i vatten. Fisk och skaldjur bygger upp organisk arsenik i sina vävnader, men det mesta av arseniken i fisk är inte giftig.
Exponering för arsenik kan komma från:
- Inandning av arbetsplatsluft med sågspån eller brinnande rök från trä som innehåller arsenik
- Ingenererande av förorenat vatten, jord eller luft vid avfallsdeponier
- Ingenererande av förorenat vatten, jord eller luft i närheten av områden som har naturligt höga halter av arsenik
Organisk arsenik är ett människogift. Organisk arsenik är mindre skadlig. Höga halter av oorganisk arsenik i livsmedel eller vatten kan vara dödliga. En hög nivå är 60 delar arsenik per miljon delar livsmedel eller vatten (60 ppm). Arsenik skadar många vävnader, bland annat nerver, mage och tarmar samt hud. Inandning av höga halter kan ge ont i halsen och irriterade lungor.
Lägre nivåer av exponering för oorganisk arsenik kan orsaka:
- Illamående, kräkningar, och diarré
- Minskad produktion av röda och vita blodkroppar
- Avvikande hjärtrytm
- Blodkärlsskador
- En känsla av ”stickor och nålar” i händer och fötter
Långvarig exponering för oorganisk arsenik kan leda till att huden mörknar och att det uppträder små ”liktornar” eller ”vårtor” på handflatorna, sulor och bål. Direkt hudkontakt kan orsaka rodnad och svullnad.
Arsenik är en känd karcinogen (cancerframkallande ämne). Inandning av oorganisk arsenik ökar risken för lungcancer. Intag av oorganisk arsenik ökar risken för hudcancer och tumörer i urinblåsan, njurarna, levern och lungorna.
Tester kan mäta en persons exponering för höga halter av arsenik. Dessa tester utförs inte rutinmässigt på en läkarmottagning. Arsenik kan mätas i urinen. Detta är det mest tillförlitliga testet för arsenikexponering. Eftersom arsenik stannar i kroppen endast kort tid måste man göra testet snart efter exponeringen. Tester på hår eller fingernaglar kan mäta exponering för höga arseniknivåer under de senaste 6-12 månaderna. Dessa tester är inte särskilt användbara för exponering på låga nivåer. Dessa tester förutsäger inte om du kommer att få några skadliga hälsoeffekter.
Den amerikanska miljöskyddsbyrån (EPA) fastställer gränser för hur mycket arsenik som industriella källor får släppa ut. Den har begränsat eller upphävt många användningar av arsenik i bekämpningsmedel och kan komma att begränsa fler. EPA har fastställt en gräns på 0,05 ppm (parts per million) för arsenik i dricksvatten. EPA kan komma att sänka denna gräns ytterligare. Den amerikanska arbetsmiljöverket (OSHA) har fastställt en högsta tillåtna exponeringsgräns för arsenik i luften på arbetsplatsen på 10 mikrogram per kubikmeter (µg/m³).
SIDSPLAN
Hjärtsjukdom: Orsaker till hjärtinfarkt Se bildspel