Menopaus och osteoporos

Menopaus och osteoporos

Osteoporos är en sjukdom som gör att benen försvagas, vilket ökar risken för plötsliga och oväntade frakturer. Det betyder bokstavligen ”poröst ben” och leder till en ökad förlust av benmassa och styrka. Ofta utvecklas sjukdomen utan symtom eller smärta. Osteoporos upptäcks vanligtvis inte förrän de försvagade benen orsakar smärtsamma frakturer, vanligtvis i ryggen (som orsakar kronisk ryggsmärta) eller höfterna. När du väl har fått en benfraktur löper du tyvärr en ökad risk att drabbas av en ny. Dessa frakturer kan vara handikappande. Lyckligtvis finns det åtgärder som du kan vidta för att förebygga osteoporos innan den uppstår. Om du har osteoporos finns det behandlingar som kan bromsa den hastighet med vilken vi förlorar benmassa.

Vad orsakar osteoporos?

Vidare vet vi inte den exakta orsaken till osteoporos, men vi vet hur sjukdomen utvecklas. Dina ben består av levande, växande vävnad. Ett skal av kortikalt ben eller tätt ben omsluter trabekulärt ben, ett ben som är som en svamp. När ett ben försvagas av osteoporos blir hålen eller ”hålrummen” i ”svampen” större och fler, vilket försvagar benets inre struktur.

Omkring 30 års ålder bygger man normalt upp mer ben än man förlorar. Efter 35 års ålder är benförstöringen större än benuppbyggnaden, vilket resulterar i en gradvis förlust av benmassa. När denna förlust når en viss punkt har personen osteoporos.

Hur är osteoporos relaterad till klimakteriet?

Det finns ett direkt samband mellan bristen på östrogen efter klimakteriet och utvecklingen av osteoporos. Efter klimakteriet går benresorptionen (nedbrytningen) snabbare än uppbyggnaden av nytt ben. Tidig menopaus (före 45 års ålder) och varje period då hormonnivåerna är låga och menstruationerna är få eller uteblivna kan orsaka förlust av benmassa.

Vilka symtom finns det på osteoporos?

Osteoporos kallas ofta för ”den tysta sjukdomen” eftersom benförlusten sker utan symtom. Man vet inte alltid att man har osteoporos förrän skelettet är så svagt att varje kraft, slag eller fall orsakar en fraktur eller kollaps av en kotpelare. En kollapsad kotpelare kan först märkas eller ses när man lider av svår ryggsmärta, minskad höjd eller ryggradsdeformiteter som t.ex. böjd hållning.

Vem drabbas av benskörhet?

Viktiga riskfaktorer för benskörhet är:

  • Ålder. Efter att ha uppnått maximal bentäthet och styrka (vanligtvis runt 30 års ålder) börjar benmassan minska naturligt med åldern.
  • Kön. Kvinnor över 50 år löper en ökad risk att drabbas av benskörhet. Kvinnor löper faktiskt fyra gånger större risk att utveckla benskörhet än män. Några av anledningarna till att kvinnor löper större risk att drabbas av osteoporos är att de har lättare och tunnare ben och att de lever längre.
  • Ras. Viss forskning har visat att vita och asiatiska kvinnor löper större risk att drabbas av osteoporos. Dessutom löper kaukasiska kvinnor dubbelt så stor risk att drabbas av höftfrakturer som svarta kvinnor. Svarta kvinnor löper dock större risk att dö efter en höftfraktur.
  • Benstruktur och kroppsvikt. Tunna eller små kvinnor löper större risk att drabbas av osteoporos eftersom de har mindre ben att förlora än kvinnor med större ben eller kvinnor som väger mer. På samma sätt löper smala män med mindre ben eller som väger mindre större risk att drabbas av osteoporos än män med större ben eller som väger mer.
  • Familjehistoria: Ärftlighet är en av de viktigaste faktorerna när det gäller osteoporos. Om dina föräldrar eller far- eller morföräldrar har haft tecken på osteoporos, t.ex. en höftfraktur efter ett litet fall, kan du löpa större risk att drabbas av sjukdomen.

Hur vet jag om jag har osteoporos?

För att få information om din benhälsa innan problemen börjar, finns det ett smärtfritt och mycket exakt test. BMD-test (Bone Mineral Density), eller benmätning, är röntgenstrålar som använder mycket små mängder strålning för att bestämma bentätheten. Förutom att bedöma benhälsan kan testet avgöra hur allvarlig osteoporosen är.

Observera att kvinnor utan andra riskfaktorer vars bentäthet T-score (BMD) är lägre än -2,5 bör påbörja behandling för att minska risken för frakturer (T-scores, eller T-scores, jämför en persons bentäthet med den optimala tätheten eller maximala tätheten hos en frisk 30-årig kvinna för att fastställa risken för frakturer). Kvinnor som har ett T-värde för bentäthet under -1,1 och som har andra riskfaktorer bör också överväga att påbörja behandling för att minska risken för frakturer. Din läkare kommer att prata med dig om din egen risk för frakturer för att avgöra om du behöver medicinering.

Vem bör genomgå en undersökning av benmineraltäthet

  • Alla postmenopausala kvinnor som har haft en fraktur där osteoporos misstänks
  • Alla postmenopausala kvinnor under 65 år som har en eller flera riskfaktorer.
  • Alla kvinnor som är 65 år och äldre, oavsett om de har riskfaktorer eller inte.

Hur behandlas osteoporos?

Behandling av osteoporos inkluderar:

  • Övningar där du håller din egen vikt (där musklerna arbetar mot gravitationen)
  • Kalcium- och D-vitamintillskott
  • Mediciner på recept, till exempel:
    • Risedronat (Actonel®, Atelvia®), ibandronat (Boniva®), alendronat (Fosamax®), zoledronsyra (Reclast®)
    • Calcitonin (Fortical®, Miacalcin®)
    • Denosumab (Prolia®) (antikroppsbehandling två gånger per år)
    • Raloxifen (Evista®)
    • Östrogenbehandling
    • Teripatidinjektion (Forteo® ) (benbildande medel)

Bör jag överväga hormonbehandling?

Hormonbehandling (HT) anses bidra till att förhindra eller bromsa benförlusten som orsakar osteoporos. Hormonbehandling rekommenderas i allmänhet för postmenopausala kvinnor som:

  • Sköter en tidig menopaus
  • Har låg benmassa, mätt med bentäthet och testning av menopausala symtom
  • Har flera andra riskfaktorer för benskörhet, till exempel: små, tunna ben, osteoporos i familjen eller ett medicinskt problem som är förknippat med osteoporos

Och även om man ännu inte känner till alla risker som är förknippade med hormonell behandling (HT), har forskningen visat att vissa typer av HT kan öka risken för att drabbas:

  • Bröstcancer
  • Sjukdom i mjälten
  • Blodproppar
  • Högt blodtryck för vissa kvinnor

Om du använder HT för att förebygga benskörhet ska du tala med din läkare så att du kan väga fördelarna med HT mot din personliga risk för hjärtinfarkt, stroke, blodproppar och bröstcancer. Vid behov kan din läkare ordinera flera andra behandlingar än HT för att förebygga osteoporos och frakturer.

För det sista är det viktigt att notera att kvinnor som har fått livmodern borttagen genom hysterektomi ordineras enbart östrogen, inte den kombination av hormoner som finns i HT. Östrogenbehandling har visat sig ha färre risker än kombinerad hormonbehandling. Din läkare kan ge dig mer information om hur din personliga sjukdomshistoria förhåller sig till riskerna och fördelarna med hormonbehandling.

Är det några alternativ till hormonbehandling?

För kvinnor som inte kan ta hormonbehandling av hälsoskäl, eller som inte vill ta hormonbehandling av personliga skäl, finns det flera alternativ, bland annat:

  • Fosamax, Actonel, Ateliva, Boniva. Dessa läkemedel ingår i en klass av läkemedel som kallas bisfosfonater och som förhindrar att benet förstörs. De används för att förebygga och behandla osteoporos. De har visat sig bromsa benförlusten, öka bentätheten och minska risken för ryggradsfrakturer och andra frakturer. De kan övervägas för postmenopausala kvinnor som löper risk att utveckla osteoporos och vars mål är att bibehålla benmassan och minska risken för frakturer. Boniva finns också som en intravenös vätska som administreras var tredje månad vid ett sjuksköterskebesök. Altevia är en långtidsverkande formel som tas varje vecka och som eliminerar behovet av att ta medicin på tom mage.
  • Reclast. Detta är en intravenös biofosfonatbehandling som kan ges en gång om året för att behandla osteoporos, eller en gång vartannat år för att förebygga osteoporos hos patienter med osteopeni. Det är ett bra alternativ för patienter som inte tål orala biofosfonater. Det minskar benförlusten och minskar risken för frakturer i både ryggrad och höfter.
  • Fortical, Miacalcin. Dessa läkemedel består av ett naturligt förekommande hormon som kallas kalcitonin. Hos kvinnor som har varit i klimakteriet i fem år eller mer, bromsar det benförlusten och ökar ryggradstätheten hos kvinnor med osteoporos. Kvinnor märker också att det minskar smärtan vid benbrott. Dessa läkemedel används dock sällan längre eftersom studierna om deras effektivitet är mycket begränsade. Dessutom har det rapporterats till FDA (Food and Drug Administration) att det kan finnas en koppling mellan dessa läkemedel och cancer.
  • Evista. Detta läkemedel är en selektiv östrogenreceptormodulator (SERM) som har många egenskaper som liknar Evista. Det har godkänts för förebyggande och behandling av osteoporos och kan förhindra benförlust i ryggraden, höften och andra delar av kroppen. Studier har visat att det kan minska antalet kotfrakturer med 30-50 procent. Den har samma risk för blodproppar som hormonbehandling. Detta läkemedel har visat sig minska risken för bröstcancer.
  • Prolia. Detta är en antikropp som hjälper till att stoppa utvecklingen av celler som orsakar benförlust innan de orsakar benförlust. Det ges två gånger om året genom en injektion hos din läkare. Patienter som tar Prolia kan ha en ökad risk för infektioner.

Hur kan jag förebygga osteoporos?

Det finns många sätt att skydda sig mot osteoporos, bland annat:

  • Träning. Inför ett regelbundet träningsprogram. Motion gör ben och muskler starkare och förebygger benförlust. Det hjälper dig också att hålla dig aktiv och rörlig. Viktbärande övningar som utförs tre eller fyra gånger i veckan är bäst för att förebygga osteoporos. Promenader, löpning, tennis och dans är alla mycket bra viktbärande övningar. Dessutom kan styrke- och balansövningar hjälpa dig att undvika fallolyckor och minska risken för benbrott.
  • Ät livsmedel som innehåller mycket kalcium. Att äta tillräckligt med kalcium under hela livet bidrar till att bygga upp och bibehålla starka ben. Det rekommenderade dagliga intaget (RDA) av kalcium i USA för personer mellan 31 och 50 år är 1200 mg (milligram) dagligen. Personer över 50 år bör få 1 500 mg kalcium dagligen. Några utmärkta kalciumkällor är: mjölk och mejeriprodukter (lågfettvarianter rekommenderas), olika fisk- och skaldjursprodukter, t.ex. konserverad fisk med ben som lax och sardiner, mörkgröna bladgrönsaker som grönkål och broccoli, kalciumberikad apelsinjuice och bröd som är tillverkat av kalciumberikat mjöl.
  • Kosttillskott. Om du tror att du behöver ta ett tillskott för att få tillräckligt med kalcium, tala först med din läkare. Kalciumkarbonat och kalciumcitrat är bra sätt att komplettera kalcium. Var försiktig så att du inte tar mer än 2 000 mg kalcium dagligen för ofta. En sådan mängd kan öka risken för njurproblem.
  • D-vitamin. Din kropp behöver D-vitamin för att ta upp kalcium. Att vistas i solen i sammanlagt cirka 20 minuter varje dag hjälper de flesta människors kroppar att producera tillräckligt med D-vitamin. Du kan också få D-vitamin från ägg, fet fisk som lax, spannmål och D-vitaminberikad mjölk samt från kosttillskott. Personer över 50 år bör ta minst 400-2000 IU (interna enheter). Vissa patienter behöver dock inget D-vitamintillskott. Det rekommenderas inte att få mer än 10 000 IU D-vitamin dagligen (om inte läkaren rekommenderar det) eftersom det kan orsaka leverskador och ytterligare minska benmassan. Du bör tala med din läkare om dina individuella behov av D-vitamin.
  • Östrogen. Östrogen, ett hormon som produceras av äggstockarna, hjälper till att skydda mot benförlust. Att ersätta det östrogen som går förlorat efter klimakteriet (när äggstockarna slutar producera det mesta av sin östrogenproduktion) saktar ner benförlusten och ökar kalciumabsorptionen och retentionen. Men eftersom östrogenbehandling är riskfylld rekommenderas den endast till kvinnor med hög risk för osteoporos som kan ha andra skäl att ta den, t.ex. klimakteriebesvär. Om du vill veta mer om detta ämne kan du prata med din läkare om fördelarna och riskerna med östrogenbehandling.
  • Undvik vissa mediciner. Steroider och vissa läkemedel som används för att behandla kramper (antikonvulsiva läkemedel), blodförtunnande medel (antikoagulantia) och sköldkörtelmediciner ökar benförlusten om de inte används på rätt sätt. Om du tar någon av dessa mediciner bör du prata med din läkare om hur du kan minska risken för benförlust genom kost- och livsstilsförändringar.
  • Andra förebyggande åtgärder. Begränsa alkoholkonsumtionen och rök inte. Rökning gör att du producerar mindre östrogen, som skyddar skelettet. För mycket alkohol kan skada benen och öka risken för fall och benbrott.

Hur får jag i mig det kalcium som kroppen behöver om jag är laktosintolerant?

Om du är laktosintolerant eller har svårt att smälta mjölk kanske du inte får i dig tillräckligt med kalcium. Även om de flesta mejeriprodukter inte kan tolereras har du vissa valmöjligheter:

  • Vissa yoghurtar och hårdostar kan vara smältbara.
  • Du kan också äta mat som innehåller laktos genom att först ta kommersiella laktaspreparat (som kan tillsättas som droppar eller tabletter).
  • Det finns också laktosfria mejeriprodukter som du kan köpa.
  • Ett annat alternativ är att äta laktosfria livsmedel som innehåller mycket kalcium, till exempel mörkgröna bladgrönsaker, lax och broccoli.

Vad är viktbärande övningar och hur hjälper de till att stärka mina ben?

Viktbärande övningar är aktiviteter som får dina muskler att arbeta mot gravitationen. Promenader, vandring, trappor och löpning är alla viktbärande övningar som bidrar till att bygga starka ben. Trettio minuters regelbunden motion (minst fyra dagar i veckan eller varannan dag) tillsammans med en hälsosam kost kan öka benmassan hos unga människor. Äldre kvinnor och män som tränar regelbundet har mindre benförlust och kan till och med öka sin benmassa.

Vad kan jag göra för att skydda mig mot frakturer om jag har benskörhet?

Om du har benskörhet är det viktigt att skydda dig mot fallolyckor som kan leda till frakturer. Vidta följande försiktighetsåtgärder för att göra ditt hem till en säker plats:

  • Förflytta lösa föremål ur vägen, så att ditt hem inte är rörigt.
  • Installera säkerhetsbågar i badkaret, duschen och vid toaletten.
  • Installera lämplig belysning.
  • Sätt upp saker som förhindrar att man halkar och faller på golven och ta bort mattor.
Referenser
  • National Institute on Aging. Hälsoinformation. Publikationer. Ålder Sida. Osteoporosis: The Bone Thief Tillgänglig 2015-08-03.
  • American Congress of Obstetricians and Gynecologists. Osteoporos Tillgänglig 2015-08-03.

Denna information kommer från Cleveland Clinic och är inte avsedd att ersätta råd från din läkare eller vårdgivare. Kontakta din vårdgivare för information om ett specifikt medicinskt tillstånd. © The Cleveland Clinic 1995-2021

index #s10091

index #s10091

.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.