Ryggsmärta är ett av de vanligaste sjukdomstillstånden; mer än åtta av tio av oss kommer att drabbas av det under vår livstid. Det finns många anledningar till att du kan få ont i ryggen – från en sträckning av en muskel till allvarligare sjukdomar i ryggen och ryggraden. Typen av obehag varierar från en matt ryggvärk till skarp smärta. Den vanligaste typen av ryggsmärta är akut – vilket innebär att den försvinner inom några veckor. Kronisk ryggsmärta varar längre än tre månader. Att veta när man ska gå till läkare för ryggsmärta är halva slaget när det gäller att hitta lindring. Många människor fortsätter att fungera med lindrig ryggvärk och finner lindring med vårdåtgärder i hemmet. Men det är viktigt att känna till tecken och symtom på ett allvarligare ryggproblem som kräver en professionell medicinsk diagnos och behandling.
Högre orsaker till ryggsmärta
Två av de vanligaste orsakerna till ryggsmärta är muskelförsträckningar eller ledbandsförsträckningar. Fetma och dålig hållning kan belasta ryggen och få den att göra ont. Artrit och andra förändringar i ryggraden när du blir äldre kan orsaka ryggsmärta. Mer allvarliga orsaker till tillståndet är bland annat en diskbråck eller en kotfraktur. Möjliga orsaker till ryggsmärta är bland annat:
-
Skivebrist, när ryggskivans mjuka centrum ”glider” ur led
-
Osteoporos, en sjukdom som tunnar ut och försvagar benen, inklusive kotorna
-
Osteomyelit, en beninfektion
-
Ischias, eller smärta längs ischiasnervens väg
-
Skolios, en typ av krökning av ryggraden
-
Stenos, en förträngning av utrymmen i ryggraden eller nervgångar
-
Ankyloserande spondylit, artrit i ryggraden
-
Sacroiliit, inflammation i leden mellan bäckenet och nedre delen av ryggraden
Ryggsmärtsbehandling hemma
Den goda nyheten är att de flesta ryggsmärtor med tiden blir bättre av sig själva. Smärtstillande läkemedel utan recept kan hjälpa till att lindra dina symtom. Du kan också prova att applicera varma eller kalla förpackningar för att minska din ryggsmärta. Både värme och kyla stimulerar nerverna (vilket kan lindra smärtan); så använd det du föredrar och se vad som fungerar bäst för dig. Läkare rekommenderar oftare värme för att slappna av i spända muskler, men du kanske tycker att is minskar svullnaden. Använd din värme- eller kylförpackning i ungefär 15 till 20 minuter åt gången. Applicera inte värme- eller kylbehandlingen direkt på huden. Vila och att undvika aktiviteter som särskilt belastar ryggen kan också hjälpa medan du läker. Läkare rekommenderar dock i allmänhet inte sängvila när du har ont i ryggen.
När du ska uppsöka läkare vid ryggsmärta
Om din smärta är svår eller konstant, varar i mer än två veckor, hindrar dig från att delta i dina vanliga aktiviteter eller stör din sömn, ska du uppsöka läkare. Du bör också söka vård för ryggsmärta om du har:
-
Oförklarlig viktminskning
-
Konstant eller intensiv smärta, särskilt på natten eller när du ligger ner
-
Smärta som sprider sig ner i benet, särskilt under knät
-
Svaghet, domningar eller stickningar i benen
-
Svullnad eller rodnad på ryggen
-
Cancer, infektion eller fraktur som kan påverka ryggraden
Ring 112 för akut sjukvård om din ryggsmärta är resultatet av en bilolycka, ett svårt fall eller en allvarlig idrottsskada, eller om den orsakar problem med tarm eller urinblåsa.
Vem ska man gå till vid ryggsmärta
Om din ryggsmärta beror på en överansträngning, stukning eller annan lindrig skada, men den inte försvinner, ska du ringa din primärvårdsläkare. Om smärtan är svår, pågående eller om du har domningar eller stickningar i armar eller ben kan du ringa en sjukvårdspersonal, till exempel en kiropraktor, sjukgymnast eller ortopedist. Du kanske vill kontrollera med ditt försäkringsbolag först för att försäkra dig om att du förstår din täckning för vårdgivare som inte är läkare (läkare har MD eller DO efter sitt namn; kiropraktorer har DC).
Ryggsmärta kan störa våra liv och till och med bli handikappande, men i de flesta fall försvinner den på egen hand. Om din ryggsmärta ökar eller inte förbättras, eller om du har något av de symtom som beskrivs ovan, kontakta en läkare eller legitimerad sjukvårdspersonal som kan ge dig råd om behandlingsalternativ.