Natal Plums Num Num Num Num

Ett gott rykte är svårt att upprätthålla när din närmaste släkting har rykte om sig att döda människor. Så ser det ut för Natalplommonet.

Det finns få frukter som kan mäta sig med Natalplommonet i ren och skär läckerhet. Ändå tillhör den en av de mest dödliga växtfamiljerna tillsammans med sin kusin Oleander, som gör rubriker genom att dödligt förgifta ovetande och självmordsbenägna.

Frukten är fläckig med bitar av latex

Officiellt känd som Carissa macrocarpa (kuh-RISS-uh mack-roe-KAR-puh) är Natalplommonet en del av Dogbane-familjen. Det botaniska namnet för den familjen är Apocynaceae som är grekiskt för ”håll den borta från hunden” vilket betyder att den dödar dem lätt. Det gör den också för oss. Nästan alla delar av Natal Plum är giftiga, precis som Oleander, förutom den rödmogna frukten. De smakar som ett lätt sött tranbär med konsistensen av ett moget jordgubbar – vissa säger att de smakar som ett synligt omoget körsbär. Det är förvånande att någon inte har kokat ihop en kommersiell fruktjuice som smakar som Natal Plum. Om de blandade den med lite apelsinjuice skulle det kunna bli Natal Naval… många marknadsföringsmöjligheter där.

Att Oleander är en av de dödligaste buskarna i Florida, inte den dödligaste växten men definitivt bland de tre bästa. Den används ofta i landskapsarkitektur längs motorvägar eftersom den tål värme och alla tungmetaller och avgaser och andra transportutsläpp som fordon sprutar ut, såsom gummi, asbest, motorolja, fett, färg och så vidare. Det är vanligt med oavsiktliga och avsiktliga dödsfall till följd av oleanderförgiftning. När man har en sådan giftig släkting kan man se hur bra sidan av Natal Plum tenderar att gå förlorad.

Dubbla törnen hjälper till med identifiering

Natal Plum klarar sig bra mot salta vindar, vilket gör den till ett bra val för kustområden. Den växer i kullar som är två till sju höga och lika breda. Den tål olika ljusförhållanden och är en populär landskapsväxt. På grund av sina dubbla taggar – en bra identifieringsegenskap – är den en populär säkerhetshäck. Natalplommonet på de bifogade bilderna kom från en tom kommersiell tomt i Orlando. Jag körde ofta förbi den på avstånd och nyfikenheten när jag såg rött gjorde att jag upptäckte den. Jag har också sett den som landskapsväxt inne i nationalparken Canaveral Seashore Park – tvärs över vägen från Rangers högkvarter på en sanddyn – och i de torra kullarna i San Diego, Kalifornien.

Natal Plommon används ofta i landskapsarkitektur

Natal Plommon har glänsande, djupt gröna blad och snövita blommor. Deras doft intensifieras på natten och de blommar i månader i taget. Frukten kommer på sommaren och hösten, eller hösten och vintern i varmare klimat, och samtidigt som den blommar. I mildare klimat kan frukterna dyka upp under hela året och de visade frukterna plockades i Orlando, Florida, i början av januari. Men jag har också plockat dem i juli. Frukten kan ätas från busken eller göras till pajer, sylt, gelé eller till och med såser. Den är rik på C-vitamin, kalcium, magnesium och fosfor. En analys visar att fruktens fukthalt är 78,45 %, protein 0,56 %, fett 1,03 %, socker 12 %, fibrer 0,91 %, aska 0,43 % och askan 1 mg askorbinsyra per 10 mg i vikt…. vilket innebär att den innehåller 10 % C-vitamin. Det får citrusfrukter att se anemiska ut.

Natal Plommonfrön

Det finns 6 till 16 frön i varje frukt och varje frö är ungefär lika stort som en platt instant Quaker havre. Vissa referenser säger att de är giftiga, men professor Julia Morton – den första och sista auktoriteten i Florida – säger att de ”inte är obehagliga att äta” och hon skriver att hela den mogna frukten kan ätas som den är. Jag äter dem med frön och allt och verkar inte bli sämre av det. En mogen frukt är en frukt som är plommonröd och lite mjuk vid beröring. Ingen skalning är nödvändig. Halv- eller fjärdedelad och med kärnor passar den i fruktsallader, geléer och som topping på kakor, puddingar och glass. En liten varning: Koka inte frukten i en aluminiumgryta. Om frukten kokas eller kokas kan flingor av ätbar latex lämna frukten och fastna på kastrullerna. Det kan avlägsnas genom att gnugga med olja. Gillar du inte att äta vegetabilisk latex? Undvik då också färska fikon eftersom de också har det.

Carissa edulis, endast mogen frukt är ätbar

Det finns minst tre andra Carissor med ätbar frukt. C. bispinosa blir tre meter hög och har upprepade gånger gafflade taggar. Ett till två frön, infödd i Sydafrika. Carissa carandas är infödd i Indien, en utbredd eller klättrande buske. Den mogna frukten blir vinröd till svart och innehåller mycket latex. Carissa edulis är ofta ryggradslös eller med några enkla taggar. Frukten är röd till rödlila.

Carissa kommer från sanskritordet ”corissa”, det lokala namnet på en av arterna. Macrocarpa är grekiska för stor frukt. Carissa macrocarpa kallas Natalplommon eftersom den är inhemsk i Natalområdet i Sydafrika norrut till Moçambique. Det vanligaste namnet på växten utanför engelskan är ”num-num”. Zuluerna kallar den för amatungulu – en marknadsföringsmardröm. Bland andra afrikaner kallas frukten noem-noem, där uttalet börjar med ett klickande ljud på ”N”.

Recepten är hämtade från *The Rare Fruit and Vegetable Council Cookbook, by the Rare Fruit and Vegetable Council of Broward County, Inc., Davie, Florida (slut på trycket) och

**Caloosa Rare Fruit Exchange Cookbook, Lois Sharpe. (Utbytet finns fortfarande kvar men deras kokbok kanske inte gör det.)

Carissa Fruit Soup*

1¾ koppar äppeljuice eller cider

¼ kopp socker

2 matskedar majsstärkelse

4 tums kanelstång, bruten

4 hela kryddnejlikor

Rör om ovanstående ingredienser i en kastrull. Koka på medelvärme under ständig omrörning tills det kokar. Sänk värmen och koka tills det blir klart, under ständig omrörning. Ta bort från värmen och tillsätt:

¾ kopp apelsinstycken

¾ kopp grapefruktstycken

½ kopp kärnfria vindruvor

1 kopp kärnad, halverad Carissa

Täck över och kyl över natten. Ta bort kryddorna och rör om väl innan servering kallt. Ger 6 portioner.

Carissa paj*

1 pint Carissa (skivad på tvären)

1 matsked mjöl

1 matsked margarin

½ kopp socker

½ kopp vatten

degsbakelse

Skiva välmogen Carissa i en djup, smörad, ugnsform. Blanda mjöl med socker och strö över frukten. Pudra lätt med margarin. Häll vatten över blandningen. Toppa med smördeg, skär upp så att ångan kan komma ut och grädda i 450° i tio minuter, sedan i 425° i 20 minuter tills frukten är kokt och smördegen är brun. Servera varm med Carissasås smaksatt med citronsaft eller vanilj.

Carissasås*

Skölj frukten, skär den i kvartar. Ta ut kärnor som behåller fruktköttet. Mät upp ½ kopp socker eller sockerersättning till varje kopp skurna karissor. Koka Carissa och socker (utan tillsats av vatten) på låg värme tills frukten är mjuk. Använd som en sås som liknar tranbärssås. För gelésås, tillsätt 2 matskedar vatten för varje kopp Carissa. Koka tills frukten är mjuk. Sila saften genom en gelépåse eller ett dubbelt lager ostduk. Tillsätt till ½ kopp socker för varje ¾ kopp saft. Koka tills den tjocknar.

Carissabröd**

2 koppar mjöl

1½ tesked bakpulver

1 kopp socker

½ tesked salt

½ tesked bakpulver

1 ägg, väl uppvispat

½ kopp apelsinjuice

2 matskedar förkortningsmedel, smält

2 matskedar varmt vatten

1½ kopp karissa, frö och hackad

1 apelsinskal, rivet

½ kopp hackade nötter

Själva samman mjöl, bakpulver, socker, salt och soda. Tillsätt ägg, apelsinjuice, förkortning och varmt vatten. Rör bara om tills mjölet är fuktat. Vik i Carissa, apelsinskal och nötter. Grädda i 350° i en smord och mjölad form i 45 minuter. Avkastning: 20 portioner.

Carissa Hors D’oeuvres

Vask och dränera färsk, mogen frukt. Dela den, ta bort kärnorna och lägg den på is tills strax före servering. Fyll hålrummen med fettsnål keso eller lätt gräddost. Lägg dem på en bädd av strimlad sallad.

Jelliknande Carissasallad*

1 matsked osmakad gelatin

½ kopp kallt vatten

1½ kopp kokande Carissasaft eller saft och fruktkött

½. kopp socker

¼ tesked salt

2 matskedar citronsaft

1½ kopp hackad selleri

Spritsa gelatin på kallt vatten och låt stå 5 minuter. Lös upp socker, salt och mjukgjord gelatin i kokande Carissa-juice. Låt svalna och tillsätt citronsaft. När blandningen börjar tjockna, tillsätt hackad selleri. Vänd upp i en form och kyl ner. När formen är fast, vänd upp den på en bädd av strimlad sallad och garnera med lätt majonnäs, om så önskas.

Carissasallad*

1 pund Carissa

1 kopp vatten

1 kopp socker

4 teskedar gelatin

½ kopp. kallt vatten

½ kopp hackad selleri

½ kopp tärnat äpple

½ kopp pekannötter

Kok Carissa i en kopp vatten tills den är mjuk, Sila och tillsätt socker. Fukta gelatin i kallt vatten. Tillsätt till socker och Carissa. Rör om tills det är upplöst och tillsätt sedan selleri, äpplen och nötter. Kyl ner i kylskåp och servera på sallad.

Green Deane’s ”Itemized” Plant Profile

IDENTIFIKATION: Mycket förgrenade vintergröna växter, täta och rundade, brett krontak, vassa, förgrenade taggar, bruten stjälk ger mjölkig saft. Tjocka, glansiga, mörkgröna, motsatta blad, läderartad textur. upp till tre tum. Vaxvita, stjärnformade blommor, två tum i diameter, fem kronblad, bärs i täta kransar, mycket aromatiska.

ÅRSTID: I rätt klimat blommar och fruktar den hela året. Den kraftigaste fruktsättningen sker på våren och sommaren.

MILJÖ: Törktolerant, tål salta jordar, salta vindar och värme. Gillar full sol men tål viss skugga. På grund av dessa egenskaper används den – trots sina taggar och giftiga blad – som en landskapsväxt, oftast för företag.

Tillverkningsmetod: Endast den mogna frukten är ätbar, rå eller kokt. Resten av växten är mycket giftig. Se upp för taggarna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.