FamiljestorlekEdit
Syftet med en studie av Angrist och Evans (1998) var att uppskatta effekten av familjestorlek på moderns arbetsmarknadsresultat. Av minst två skäl informerar korrelationerna mellan familjestorlek och olika utfall (t.ex. inkomster) oss inte om hur familjestorlek kausalt påverkar utfallet på arbetsmarknaden. För det första kan både arbetsmarknadsresultat och familjestorlek påverkas av icke-observerade ”tredje” variabler (t.ex. personliga preferenser). För det andra kan arbetsmarknadsresultaten i sig själva påverka familjestorleken (så kallad ”omvänd kausalitet”). En kvinna kan till exempel skjuta upp barnafödandet om hon får en löneförhöjning på jobbet. Författarna observerade att tvåbarnsfamiljer med antingen två pojkar eller två flickor är betydligt mer benägna att skaffa ett tredje barn än tvåbarnsfamiljer med en pojke och en flicka. Könet på de två första barnen utgör alltså ett slags naturligt experiment: det är som om en experimentator slumpmässigt hade tilldelat vissa familjer att få två barn och andra att få tre. Författarna kunde sedan på ett trovärdigt sätt uppskatta den kausala effekten av att ha ett tredje barn på arbetsmarknadsutfallet. Angrist och Evans fann att barnafödande hade större inverkan på fattiga och lågutbildade kvinnor än på högutbildade kvinnor, även om löneeffekten av att ha ett tredje barn tenderade att försvinna när barnet fyllde 13 år. De fann också att ett tredje barn hade liten inverkan på makarnas inkomster.
SpelshowerEdit
Inom ekonomi är spelshower en ofta studerad form av naturligt experiment. Även om spelshower kan tyckas vara konstgjorda sammanhang kan de betraktas som naturliga experiment på grund av att sammanhanget uppstår utan inblandning av forskaren. Spelshower har använts för att studera ett stort antal olika typer av ekonomiskt beteende, t.ex. beslutsfattande under risk och kooperativt beteende.
RökförbudRedigera
I Helena, Montana gällde ett rökförbud i alla offentliga utrymmen, inklusive barer och restauranger, under sexmånadersperioden från juni 2002 till december 2002. Helena är geografiskt isolerat och betjänas endast av ett sjukhus. Utredarna observerade att antalet hjärtattacker sjönk med 40 procent medan rökförbudet var i kraft. Motståndarna till lagen lyckades få lagens tillämpning avbruten efter sex månader, varefter antalet hjärtattacker ökade igen. Denna studie var ett exempel på ett naturligt experiment, ett så kallat case-crossover-experiment, där exponeringen avlägsnas under en tid och sedan återkommer. Studien tyder också potentiellt på att oförmågan att kontrollera variabler i naturliga experiment kan hindra utredare från att dra säkra slutsatser. Kritiker hävdade att den särskilt stora procentuella fluktuationen i andelen hjärtinfarkt sannolikt berodde på slumpen, med tanke på den lilla befolkningsstorleken.
KärnvapentestningRedigera
Kärnvapentestning släppte ut stora mängder radioaktiva isotoper i atmosfären, av vilka en del kan införlivas i biologiska vävnader. Utsläppen upphörde efter fördraget om partiellt förbud mot kärnvapenprov 1963, som förbjöd atmosfäriska kärnvapenprov. Detta liknade ett storskaligt pulsjaktförsök, men kunde inte ha utförts som ett vanligt experiment på människor på grund av vetenskaplig etik. Flera typer av observationer möjliggjordes (hos personer födda före 1963), t.ex. bestämning av utbyteshastigheten för celler i olika mänskliga vävnader.
Vietnamkrigets utkastRedigera
En viktig fråga inom den ekonomiska forskningen är vad som bestämmer inkomsterna. Angrist (1990) utvärderade effekterna av militärtjänstgöring på livsinkomsterna. Med hjälp av statistiska metoder som utvecklats inom ekonometri utnyttjade Angrist den ungefärliga slumpmässiga tilldelningen av lotteriet för värnplikten under Vietnamkriget och använde den som en instrumentell variabel som är förknippad med behörighet (eller icke-behörighet) till militärtjänst. Eftersom många faktorer kan förutsäga om någon tjänstgör i militären, utgör uttagningslotteriet ett naturligt experiment där de som uttagits till militären kan jämföras med de som inte uttagits, eftersom de två grupperna inte borde skilja sig väsentligt från varandra före militärtjänstgöringen. Angrist fann att inkomsterna för veteraner i genomsnitt var cirka 15 procent lägre än inkomsterna för icke-veteraner.
Industriell melanismEdit
Med den industriella revolutionen på 1800-talet reagerade många malarter, däribland den välstuderade pepparmalen, på luftföroreningen av svaveldioxid och sot runt städerna med industriell melanism, en dramatisk ökning av frekvensen av mörka former i stället för de tidigare rikligt förekommande bleka, fläckiga formerna. Under 1900-talet, när regleringen förbättrades och föroreningarna minskade, vilket gav förutsättningar för ett storskaligt naturligt experiment, vändes trenden mot industriell melanism och melaniska former blev snabbt sällsynta. Effekten ledde till att evolutionsbiologerna L. M. Cook och J. R. G. Turner drog slutsatsen att ”det naturliga urvalet är den enda trovärdiga förklaringen till den totala nedgången”.