AlgerietRedigera
Algeriet har ett hundratal ideella föreningar, bland annat Ness El Khir, en grupp för social verksamhet och miljöskydd, och flera föreningar som hjälper sjuka barn, såsom Association Besma pour les enfants malades – Constantine-Algérie, Centre des enfants abandonnes d’El-Biar, AIDA – Association Internationale de la Diaspora Algérienne, Association Algérienne de la Propriété Intellectuelle, Association tayssir-Algérie pour la poloygamie, Forum National pour l'”Entrepreneuriat et la Compétitivité (F.N.E.C.), etc.
I Algeriet regleras föreningar genom lag nr 90-31 av den 4 december 1990.
BelgienRedigera
I Belgien används särskilt begreppen association sans but lucratif (ASBL) och association internationale sans but lucratif (AISBL).
I Belgien regleras dessa institutioner av Loi sur les associations sans but lucratif, les associations internationales sans but lucratif et les fondations (lagen om ideella föreningar, internationella ideella föreningar och stiftelser).
Kanada (Quebec)Edit
I Quebec har begreppet förening samma innebörd som i Frankrike, och två betydelser kan därför särskiljas.
I vanlig och allmän bemärkelse betecknar förening varje enhet som bildas av en grupp personer som förenas av ett visst mål.
Men i sin juridiska betydelse omfattar föreningen just två former av sammanslutningar utan vinstsyfte och i motsats till begreppet société:
1) Sammanslutningar som är resultatet av ett associationsavtal, vilket i Frankrike motsvarar association non déclarée.
2) Gruppering som har formen av en juridisk person och som styrs och regleras av del III i ”Loi sur les compagnies” eller av ett motsvarande system, vilket i Frankrike motsvarar den förening som föreskrivs och definieras i lagen från 1901.
Då en förening enligt definition och bestämmelser är ”ideell”, bör man undvika uttrycken ”association à but lucratif” och ”association sans but lucratif”, eftersom det förstnämnda är olämpligt och det sistnämnda är överflödigt. Innebörden av ideell verksamhet är tydlig och innebär att medlemmarna, delägarna eller de associerade inte strävar efter att göra någon personlig ekonomisk vinst inom ramen för sin verksamhet i föreningen, vare sig omedelbart eller på lång sikt.
För att ange att en förening har moralisk eller juridisk personlighet räcker det på franska med att använda adjektivet personnalisé, vilket då ger uttrycket association personnalisée. På franska har uttrycken ”corporation à but non lucratif” och ”corporation sans but lucratif” blivit oanvändbara. På spanska används uttrycken asociación de hecho, asociación de derecho, asociación con personería jurídica och asociación con personería jurídica en trámite, som motsvarar de nyss nämnda begreppen.
I jämförelse och förlängning är de franska uttrycken groupements à but non lucratif och groupements sans but lucratif en förlängning av de begrepp som nyss nämnts i detta avsnitt, och som i synnerhet även omfattar kooperativ och religiösa institutioner. För att inkludera (i Quebec och i andra länder) föreningar, kooperativ och religiösa institutioner används ibland även uttrycken organisations à but non lucratif och organismes à but non lucratif på franska, även om de är strängare, Dessa begrepp omfattar även andra typer av grupperingar som inte nämns ovan, t.ex. kommuner och stadshus, sjukhus, skolgrupper, universitet, CEGEP (Collèges d’Enseignement Général et Professionnel), CLSC (Centre Local de Services Communautaires) osv. För att endast täcka alla grupper av denna typ som har juridisk personlighet skulle ett bättre och lämpligare uttryck (på franska) vara följande: personnes morales sans but lucratif.
I Quebecs skattelagstiftning, som i allmänhet är utformad efter den allmänna kanadensiska lagstiftningen, används olika uttryck beroende på vilken typ av organisation som ska omfattas. Denna lagstiftning föreskriver att föreningar är befriade från beskattning, förutsatt att medlemmarna aldrig delar på vinst eller tillgångar.
ElfenbenskustenRedigera
Lagen om föreningar från 1960 är i kraft i Elfenbenskusten.
USA Publicera
Det finns 1,14 miljoner ideella föreningar i USA, och denna icke-kommersiella sektor står för 8,5 % av BNP (jämfört med t.ex. 4,2 % i Frankrike). Dessa institutioner sysselsätter 9,3 % av den arbetande befolkningen, vilket är världsrekord. Amerikanerna ger 250 miljarder dollar varje år till dessa icke-vinstdrivande institutioner, och dessa donationer är skattefria. Av detta belopp går cirka 36 procent till de olika kyrkorna, 13 procent till utbildning, 8,6 procent till hälsovård och 5,4 procent till kultur (den sistnämnda procentsatsen motsvarar cirka 13 miljarder dollar per år). Produktionsbolag för film och experimentell film, kulturstiftelser, baletten och dess balettkår, förlag (särskilt universitetsförlag) är några exempel på ideella föreningar på kulturområdet som år efter år får stöd av amerikanerna.
Sedan 1917 har ideella föreningar i USA reglerats av punkt 501c3 i den amerikanska skattelagstiftningen. Bland dem är 909 000 föreningar erkända som offentliga välgörenhetsorganisationer, så i dessa fall är alla donationer till dem avdragsgilla.
Observativa föreningar drivs i allmänhet välvilligt av en ”styrelse” och deras medlemmar är ofta själva givare. Dessa förvaltare har omfattande förvaltningsbefogenheter och definierar ofta föreningens uppdrag och egenskaper efter bästa förmåga. Vissa av dem har bland annat till uppgift att fastställa hur mycket medel som behövs för varje program och att vid behov skaffa dem.
Stiftelsen är en del av föreningarnas finansieringskällor; det är medel som i allmänhet investeras i värdepapper eller förvaltas av fastigheter och från vilka vanligtvis endast räntor och utdelningar (rörelsekapital) får användas varje år.
FrankrikeEdit
I Frankrike kallas det association relevant de la loi du 1er juillet 1901 et du décret du 16 août 1901, eller i en enklare och kortare form, association loi de 1901. Denna lag diskuterades och antogs under regeringen Waldeck-Rousseau.
Sammanslutningar som har sitt säte i departementen Alsace och Moselle, kallade association loi de 1908, regleras av lokal lagstiftning (se Lokal lagstiftning i Alsace och Moselle), även om det ideella syftet måste anges uttryckligen i själva stadgarna för att dessa institutioner ska betraktas som sådana.
I vissa fall talar man också om entreprise associative för att beteckna föreningar som också har ett kommersiellt syfte.
MexikoRedigera
I Mexiko kan man bland de mest relevanta föreningarna och stiftelserna nämna följande:
- Asociación de Scouts de México A.C. (A.S.M.A.A.). (A.S.M.A.C.)
- Fundación Síndrome Down de Nuevo León, A.C.
- Fundación Altruista Alejandro Araujo ,A.C.
- Ciegos Fundación Roma, A.C.
- Asociación Mexicana de Fibrosis Quística, A.C.
- Nuestros Pequeños Hermanos, A.C.
- Compromiso y Responsabilidad Educativa ABP
När en ”icke-vinstdrivande institution” startar (i Mexiko och även i många andra länder) fungerar den tack vare det frivilliga arbete som utförs av samhället och tack vare det sociala bidrag som betalas av de egna medlemmarna.
SchweizRedigera
I Schweiz talar vi huvudsakligen om association sans but économique. Dessa föreningar regleras av artiklarna 60-79 i den schweiziska civillagen.
SpanienPublicera
Den spanska civillagen innehåller flera olika typer av icke-vinstdrivande enheter, som var och en måste registreras i motsvarande register.
Föreningar måste registreras i föreningsregistret och deras bildande regleras av den organiska lagen 1/2002.Med icke-vinstdrivande avses att medlemmarna inte går med i syfte att göra vinst, men det betyder inte att föreningen inte kan tjäna pengar, anställa personal eller göra vinst, men att vinsten inte kan fördelas mellan medlemmarna.
Stiftelser måste däremot vara registrerade i stiftelseregistret i enlighet med stiftelselagen 50/2002 av den 26 december 2002, i enlighet med den rätt till stiftelse som erkänns i artikel 34 i den spanska konstitutionen och i enlighet med gällande bestämmelser; en förteckning över denna typ av institutioner kan läsas i följande referens:.
Spanska stiftelser och stiftelser i andra länder måste ha mål av allmänt intresse, bland annat: Försvar av de mänskliga rättigheterna, försvar av offer för terrorism och våldshandlingar, socialt bistånd och social integration i allmänhet, samhälleliga, utbildningsmässiga, kulturella, vetenskapliga, idrottsliga, hälsovårdsmässiga och arbetsmarknadsmässiga ändamål, institutionell förstärkning, utvecklingssamarbete, främjande av volontärarbete och sociala insatser samt miljöskydd; Främjande av den sociala ekonomin, främjande av och omsorg om personer som riskerar att bli utestängda av fysiska, sociala eller kulturella skäl, främjande av konstitutionella värden eller försvar av demokratiska principer, främjande av tolerans, utveckling av informationssamhället, stöd till vetenskaplig forskning och teknisk utveckling. Generellt sett ska stiftelsens syfte gynna generiska grupper av människor; detta gäller grupper av anställda i ett eller flera företag och deras familjer. Stiftelser får under inga omständigheter inrättas med det huvudsakliga syftet att ge förmåner till stiftaren eller stiftarna, eller till förvaltarna, deras makar eller personer som är knutna till dem genom ett analogt kärleksförhållande, eller till deras närmaste släktingar, samt till individualiserade juridiska personer som inte har ett allmännyttigt syfte.
UruguayRedigera
I Uruguay kan följande organisationer och stiftelser nämnas bland de mest kända eller relevanta:
- Peluffo Giguens Foundation, officiell webbplats:, referenser:
- Our Children’s Library, officiell webbplats:, referenser:
- Wikimedia Uruguay, officiell webbplats:, referenser:
- Fundación Logosófica del Uruguay, officiell webbplats:, referenser:
I många fall och särskilt när en ”ideell institution” precis har startat (i Uruguay och även i många andra länder), fungerar den tack vare det frivilliga arbete som utförs av den sociala massan och tack vare den sociala avgift som betalas av dess egna medlemmar.