Samband mellan kaffekonsumtion och gallblåsesjukdom

Abstract

Koffekonsumtion har nyligen visat sig skydda mot symtomatisk gallblåsesjukdom hos män. Författarna undersökte sambandet mellan ultraljudsdokumenterad gallblåsesjukdom och kaffedrickande hos 13 938 vuxna deltagare i den tredje nationella undersökningen av hälsa och näringslära (National Health and Nutrition Examination Survey, 1988-1994). Prevalensen av total gallblåsesjukdom var inte relaterad till kaffekonsumtion hos vare sig män eller kvinnor. Bland kvinnor fann man dock en minskad förekomst av tidigare diagnostiserad gallblåsesjukdom med ökad kaffedrickning (p = 0,027). Dessa resultat stöder inte en skyddande effekt av kaffekonsumtion på total gallblåsesjukdom, även om kaffe kan minska risken för symtomatiska gallstenar hos kvinnor.

Gallblåsesjukdom är ett vanligt tillstånd som drabbar mer än 20 miljoner vuxna i USA (1) och är en orsak till betydande sjuklighet och sjukvårdskostnader. Trots dess vanliga förekomst och inverkan är riskfaktorerna för gallblåsesjukdom ofullständigt förstådda. Detta gäller särskilt de modifierbara livsstilsfaktorerna. Kaffekonsumtion har nyligen visat sig skydda mot symtomatisk gallblåsesjukdom hos män (2). Män som drack minst 2 koppar (473 ml) vanligt kaffe per dag hade en risk för symtomatisk gallblåsesjukdom som var 60 procent eller mindre jämfört med män som inte drack kaffe. Även om detta var en stor, prospektiv studie var den begränsad till analysen av diagnostiserade gallstenar, som utgör mindre än en tredjedel av alla män med gallstenar (1). Vi undersökte sambandet mellan både diagnostiserad och tidigare odiagnostiserad gallstenssjukdom (total gallstenssjukdom) och kaffekonsumtion i en stor, nationell, befolkningsbaserad studie av män och kvinnor.

MATERIAL OCH METODER

Den tredje nationella undersökningen av hälsa och näringslära (NHANES III) genomfördes i USA 1988-1994 av det nationella centret för hälsostatistik vid Centers for Disease Control and Prevention. Den bestod av intervju-, undersöknings- och laboratoriedata som samlades in från ett komplext flerstegs, stratifierat, klusterbaserat sannolikhetsurval av den civila, icke-institutionaliserade befolkningen, med ett överuttag av äldre, svarta icke-hispaniska svarta och mexikanska amerikaner (3).

Utvalet för den här studien bestod av 13 938 deltagare i åldrarna 20-74 år. Uteslutna var personer som intervjuades men inte undersöktes (n = 1 318) eller undersöktes hemma (n = 152), som inte genomgick ultraljud av gallblåsan (n = 351) eller vars lumen i gallblåsan inte kunde visualiseras adekvat på ultraljudet (n = 56), som saknade uppgifter om kaffekonsumtion (n = 24) och gravida kvinnor (n = 276).

Gallblåsesjukdom definierades som ultraljudsdokumenterade gallstenar eller bevis på kolecystektomi enligt standardkriterier (1). Baserat på videobandade inspelningar av ultraljudsundersökningar fanns det en utmärkt överensstämmelse om diagnosen gallblåsesjukdom mellan ultraljudsfotografen och den granskande radiologen (överensstämmelse på 99 procent med en kappa-statistik på 0,97). Deltagarna tillfrågades om de någonsin hade fått veta av en läkare att de hade gallstenar. Tidigare diagnostiserad gallblåsesjukdom (bevis på kolecystektomi eller ultraljudsdokumenterade gallstenar med en läkardiagnos) och tidigare odiagnostiserade ultraljudsdokumenterade gallstenar undersöktes individuellt som utfall.

Deltagarna tillfrågades om hur ofta de drack vanligt kaffe med koffein under den senaste månaden. Kaffekonsumtionen kodades som ingen, mindre än 1 kopp per dag, 1-2 koppar per dag och mer än 2 koppar per dag. Ingen information fanns tillgänglig om konsumtion av koffeinfritt kaffe.

Data samlades in om kända eller möjliga riskfaktorer för gallblåsesjukdom, inklusive ålder (år); kön; ras och etnicitet (icke-hispanisk vit, icke-hispanisk svart, mexikansk-amerikansk, annan); kroppsmasseindex (vikt (kg)/höjd (m)2); midja/höftomfång; totalkolesterolnivå i serum (mg/dl), cigarettrökning (aldrig, tidigare, mindre än ett paket per dag, ett eller flera paket per dag), alkoholkonsumtion (aldrig, tidigare, mindre än en drink per dag, 1-2 drinkar per dag, mer än två drinkar per dag) och för kvinnor, antal levande födslar. En variabel för intensitet av fysisk aktivitet skapades genom att summera produkterna av aktivitetsfrekvensen under föregående månad och en intensitetsbedömning för nio vanliga aktiviteter (3).

För statistisk analys undersökte vi sambandet mellan gallblåsesjukdom och kaffekonsumtion genom att först beräkna ojusterade prevalensuppskattningar för gallblåsesjukdom för varje kaffekonsumtionskategori. För att ytterligare undersöka sambandet mellan gallblåsesjukdom och kaffekonsumtion, samtidigt som vi kontrollerade effekterna av kovariater, beräknade vi justerade prevalensskattningar för gallblåsesjukdom för varje kaffekonsumtionskategori med hjälp av binär linjär regressionsanalys (4). Justerade prevalenskvoter för gallblåsesjukdomar beräknades sedan genom att jämföra prevalensen för varje efterföljande kaffekonsumtionskategori med prevalensen hos personer som aldrig drack kaffe. Binär linjär regression användes för att beräkna prevalenskvoter, eftersom udda kvoter överskattar prevalenskvoter för en vanlig sjukdom som gallblåsesjukdom. Prevalensen uppskattades genom minsta kvadratmedelvärden som beräknades med hjälp av SUDAAN PROC REGRESS (5). Beräkningen av 95-procentiga konfidensintervall för justerade prevalenskvoter beskrivs i tillägget. Slutligen beräknades p-värden för trenden i justerade prevalensförhållanden för gallblåsesjukdom för kaffekonsumtion genom att inkludera kategorin kaffekonsumtion i modellen som en ordinalvariabel. På grund av könsskillnader i förekomsten av gallblåsesjukdom och riskfaktorer (1) genomfördes separata analyser för kvinnor och män. Alla kovariater som tidigare hade visat sig vara associerade med gallblåsesjukdom (p < 0,1) i NHANES III-urvalet ingick i de slutliga modellerna. Multivariata analyser uteslöt personer med saknade värden för någon riskfaktor som ingick i modellen. För att undersöka sambandet mellan tidigare odiagnostiserad gallblåsesjukdom och kaffekonsumtion exkluderades personer med tidigare diagnostiserad gallblåsesjukdom från analysen. Ett 95-procentigt konfidensintervall som inte innehöll ett (p < 0,05) ansågs indikera statistisk signifikans. I alla analyser ingick provvikter, stratifiering och klusterindelning med hjälp av programvaran SUDAAN (5).

RESULTAT

Total gallblåsesjukdom hittades hos 1 415 (19,5 procent) kvinnor och 578 (8,7 procent) män. Bland kvinnorna hade 770 (10,6 procent) tidigare diagnostiserad gallblåsesjukdom och 645 (8,9 procent) hade tidigare odiagnostiserad gallblåsesjukdom. Bland männen hade 219 (3,3 procent) tidigare diagnostiserad och 359 (5,4 procent) tidigare odiagnostiserad gallblåsesjukdom. Det fanns inget samband bland kvinnor i univariat analys mellan total gallblåsesjukdom och kaffekonsumtion (tabell 1). I multivariat analys med kontroll för kovariater (tabell 1) förblev total gallblåsesjukdom orelaterad till kaffekonsumtion. Hos män i univariatanalys (tabell 2) fanns det inget samband mellan kaffekonsumtion och total gallblåsesjukdom. Vid multivariat analys med kontroll av kovariater (tabell 2) hade den totala gallblåsesjukdomen inget samband med kaffekonsumtion.

För att ytterligare utvärdera sambandet mellan gallblåsesjukdom och kaffekonsumtion undersökte vi tidigare diagnostiserad och tidigare odiagnostiserad gallblåsesjukdom oberoende av varandra som utfall. Hos kvinnor hittades inget samband med något av utfallen i univariat analys (tabell 1). I multivariat analys (tabell 1) tydde ett test för trend på lägre risk för tidigare diagnostiserad gallblåsesjukdom med ökad kaffekonsumtion (p = 0,027). Prevalensen av tidigare odiagnostiserad gallblåsesjukdom var inte relaterad till kaffekonsumtion. Hos män i univariat analys hittades inget samband med något av utfallen av gallblåsesjukdom (tabell 2). I multivariat analys (tabell 2), även om prevalenskvoten för tidigare diagnostiserad gallblåsesjukdom var mindre än ett för var och en av de tre kaffekonsumtionskategorierna, uppnåddes statistisk signifikans endast när män som drack mindre än 1 kopp per dag jämfördes med dem som aldrig drack kaffe. Prevalensen av tidigare odiagnostiserad gallblåsesjukdom var inte relaterad till kaffekonsumtion.

DISKUSSION

Vi fann inget samband mellan total gallblåsesjukdom och kaffekonsumtion hos vare sig kvinnor eller män. Tidigare studier har undersökt detta potentiella samband antingen vid total gallblåsesjukdom som diagnostiserats med ultraljud eller i undergruppen av symtomatiska gallstenar. Ultraljudsdokumenterad gallblåsesjukdom hade inget samband med kaffekonsumtion i tvärsnittsstudier av en dansk befolkning, irländska prenatala patienter och tyska blodgivare (6-8), även om det fanns en tendens till ett positivt samband i den sistnämnda studien. Däremot var kaffedrickandet omvänt relaterat till ultraljudsdokumenterade gallstenar endast i multivariat analys (p = 0,04) i en befolkningsbaserad, prospektiv italiensk studie där kvinnor och män kombinerades (9). Symptomatisk gallblåsesjukdom bland män rapporterades nyligen att det var mindre vanligt med ökande kaffedrickande i en stor prospektiv kohortstudie av manlig hälso- och sjukvårdspersonal (2). Däremot var kaffekonsumtion inte förknippad med klinisk gallblåsesjukdom i två mindre fall-kontrollstudier på sjukhus (10, 11) och en stor prospektiv studie av manliga collegealumner (12).

Och även om vi inte fann något samband mellan total gallblåsesjukdom och kaffe, fann vi en skyddande effekt av kaffekonsumtion när vi begränsade vår analys till tidigare diagnostiserad gallblåsesjukdom, en kategori som liknar symtomatisk gallblåsesjukdom. En tolkning av ett omvänt samband med symtomatisk gallblåsesjukdom skulle kunna vara att kaffe förebygger symtom från gallstenar. Gallkolik, det mest typiska gallstenssymptomet, tros bero på tillfällig obstruktion av gallblåsans hals eller cystisk kanal (13). Teoretiskt sett borde kraften i gallblåsans sammandragningar och den relativa storleken på stenar och cystisk kanal avgöra förekomsten av kolik. Kaffe (koffein) kan öka gallblåsans kontraktilitet (14), men det är osäkert hur denna eller någon annan potentiell faktor kan förebygga symtom. Det är också möjligt att icke-fysiologiska orsaker kan ha orsakat detta omvända samband. Det kan till exempel finnas okända faktorer som är förknippade med kaffekonsumtion och större ovilja att söka vård för buksmärtor. Kvinnor kan också ha minskat sin kaffekonsumtion efter kolecystektomi eller till och med för subkliniska symtom. De olika möjligheterna till varför symtomatisk gallblåsesjukdom skulle vara förknippad med mindre kaffekonsumtion är dock inte relaterade till vårt huvudresultat att total gallblåsesjukdom inte var förknippad med kaffedrickande.

APPENDIX*

SAS IML software, version 6, first eidtion (SAS Institute, Inc., Cary, North Carolina), användes för att utföra matrisalgebra.

Detta arbete stöddes av ett kontrakt från National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NO1-DK-6-2220).

Författarna tackar Dr. Keith Rust för statistiska råd, Danita Byrd-Holt för hjälp med dataprogrammering och följande personer för hjälp med att planera och genomföra NHANES III ultraljudsundersökningar: Dr Kurt Maurer, National Center for Health Statistics, Dr Michael Hill, huvudradiolog för studien, samt Cynthia Runco och Diane Palmer, ultraljudslärare.