(nykterhet).
Det är en av de nio frukterna av den Helige Ande i Gal 5:22-23: (den sista).
Christian Bible Dictionary
Dr. J. Dominguez
Källa: Källa: Christian Bible Dictionary
Dygd som gör det möjligt att kontrollera passionerna, särskilt de sinnliga lustarna (2Pe 1:4-8). Begreppet †temperans† används för att översätta grekiskans enkrateia, som betyder att vara självbehärskad (Tit 1:8; Tit 2:2). D. p. är den helige Andes frukt i de troende (Gal 5:23). Paulus predikade för †¢Felix †œom rättfärdighet, d. p. och den kommande domen†, vilket skrämde den romerske guvernören (Apg 24:25). Ordet †”avstå† är besläktat med d. p. Således, †”var och en som kämpar, avstå från allt† (1Ko 9:25), särskilt †”från köttsliga lustar som strider mot själen† (1Pe 2:11). Man måste avhålla sig†från all slags ondska† (1Te 5:22).
Skrifterna lovordar dem som kan kontrollera sin ilska, för†bättre är … den som behärskar sin ande än den som tar en stad† (Ordspråksboken 16:32). Därför uppmanas vi att inte låta ilskan vara för långvarig (Ef 4:26). Vi ska till och med vara vaksamma och inte låta oss påverkas av något, inte ens av legitima saker (1 Kor 6:12). På samma sätt måste man öva sig i att använda tungan (Jak 3:1-10).
Källa: Christian Bible Dictionary
Se Ödmjukhet, Tålamod.
Källa: New Illustrated Bible Dictionary
Uttrycket ”självbehärskning” som sådant förekommer flera gånger i RV60-bibeln och lärs ofta ut i både GT och NT. Självbehärskning, självkontroll (enkrateia) översätts med ”måttlighet” eller ”självbehärskning”. Det är en av Andens frukter (Gal 5:23) och hör till de kristna dygderna (2 Petr 1:4-8). Guvernör Felix darrade när Paulus talade till honom om ”rättfärdighet, självbehärskning och den kommande domen” (Apg 24:25). Idén om nykterhet och lugn betonas i Tit. 1:8 y 2:2. Enkrateuomai, ”att hålla sig tillbaka”, ”att utöva självbehärskning”, föreskrivs i sexuella relationer (1 Kor 7:9), och det krävs av varje man som strävar efter en krona (1 Kor 9:25). Uppmaningen att ”avstå” från sexuella laster uttrycks som ”Guds vilja” (1 Tess 4:2-4) och utvidgas till att omfatta ”köttsliga lustar” (1 Petr 2:11) och avhållsamhet från ”all slags ondska” (1 Tess 5:22). För att inte bli en stötesten för andra troende uppmanades de gamla hedniska kristna således att avstå från omoral och avgudadyrkan (Apg 15:20, 29).
Om den kristne ska ha ett effektivt vittnesbörd och vara en god Guds tjänare måste han utöva den självbehärskning, självbehärskning, måttfullhet och lugn som är avsedd för detta. Dessa egenskaper visar att det finns en samstämmighet mellan hans vittnesmål och hans liv. Det som kommer att vinna mest för Kristus är självbehärskning inom evangeliets frihet och som den enskilde kristna själv påtvingar sig (1 Kor 9:19-23).
Se även Tålamod.
BIBLIOGRAFI
HDAC, II, pp. 553-556; ISBE, V, s. 2929.
V.R. Edman
RV60 Reina-Valera, 1960 Revision
HDAC Hastings’ Dictionary of the Apostolic Church
ISBE International Standard Bible Encyclopaedia
Harrison, E. F…, Bromiley, G. W., & Henry, C. F. H. (2006). Teologiskt lexikon (192). Grand Rapids, MI: Challenge Books.
Källa: Dictionary of Theology
( °vrv1 ”continence,” ”temperance”) översätter gr. enkrateia, som förekommer i tre NT-verser. Adjektivet enkratēs och motsvarande verb enkrateuomai används både positivt och negativt. En annan term som översatts som ”nykter”, nēfalios, hänvisar ibland till att dricka, vilket ofta är fallet med det moderna ordet ”nykterhet”.
Verbet enkrateuomai används för första gången i LXX i 1 Mos 43.31 för att beskriva Josefs kontroll över sina affektiva impulser mot sina bröder. Det hänvisar också till falsk självbehärskning i fallet Saul i 1 Sam 13.12 och Haman i Est 5.10. Enligt Josefus var essenerna ”oföränderliga nykterister” (GJ 2.133) och vissa avvisade äktenskapet som oförenligt med kontinens. Grekerna såg måttlighet som en kardinal dygd.
En mycket viktig användning av enkrateia finns i Apostlagärningarna 24.25. Eftersom en äktenskapsbryterska satt bredvid Felix medan Paulus talade om självbehärskning, är sambandet med otukt uppenbart, och versen kan naturligtvis jämföras med 1 Kor 7,9. Denna begränsade hänvisning till kyskhet förekommer ofta i senare litteratur. Encrathiterna rådde till fullständig avhållsamhet från äktenskap, och idag kan vissa kristna präster inte gifta sig. Denna förvrängda tolkning kallas demonisk i 1 Tim. 4.2-3, och ”nykter” (enkratēs) används för den gifta biskopen i Tit. 1.8 (jfr 1 Petr 3.2).
Sambandet mellan enkrateia och rättfärdighet i Apg 24.25 är parallellt med andra sammanhang där det förekommer i katalogerna över nåder. I Gal. 5.22-23 är den den sista av de nio dygderna, och verkar vara motsatsen till fylleri och festlighet i den motsvarande listan över laster. I 2 Petr 1.6 utgör det ett mellanstadium i en tydlig moralisk utveckling hos den troende, som börjar med tron och kulminerar i kärleken. (Formen på detta avsnitt påminner om de stoiska moraliska prokopē.) De besläktade orden nēfalios och sōfrōn (nyktert sinnad) förekommer i en lista över dygder som krävs av äldre män i Tit. 2.2, 12.
Den exakta hänvisningen till nēfalios, ”nyktert sinnad”, är till berusning, och termen är den exakta motsatsen till ”vinälskande” i 1 Tim. 3.2-3. Det kan dock utvidgas till att omfatta andra former av självkontroll, som i Tit. 2.2 och 1 Tim. 3.11. Denna breddning av dess användningsområde bör man komma ihåg när man översätter verbet nēfo, som °vrv2 översätter ”vara nykter”, men som i allmänhet betyder ”vara vaksam” i sammanhang som t.ex. 1 Tess. 5.6 och 1 Petr. 1.13; 4.7; 5.8. I 1 Kor. 9.25 får enkrateunomai den bredaste möjliga referensen när den kristna idrottaren sägs utöva självbehärskning i allt (°vrv2 ”avstå”).
I NT är självbehärskning i huvudsak ”Andens frukt” (Gal. 5.22-23, °vrv2 ”måttlighet”). En medveten motsättning mellan andligt liv och köttsligt fylleri införs i flera avsnitt som beskriver profetisk inspiration (t.ex. Apg 2.15-17 och Ef 5.18). Världen säger att de troende som ”dricker av Anden” (1 Kor 12,13) är ”berusade”, och det är de verkligen, inte av vin, utan av glöd i den kristna kampen. Denna passion för att vara goda soldater i Kristus uttrycker sig inte i överdrifter utan i nykter disciplin; det är den sanna imitationen av en Mästare vars liv, med Bernards ord, var ”måttlighetens spegel”.
R. L. Ottley i ERE (s.v. ”Temperance”); Arndt; H. Rashdall, Theory of Good and Evil, 1907; H. Baltensweiler, NIDNTT 1, s. 494-497.
D.H.T.
Douglas, J. (2000). New Bible Dictionary : Första upplagan. Miami: United Bible Societies.
D.H.T.Douglas, J. (2000).