Supportgrupper har varit till nytta för många människor som lever med kroniska sjukdomar som reumatoid artrit (RA). Studier visar att stödgrupper för artrit kan förbättra humöret, ge bättre copingförmåga, minska smärta och lindra negativa känslor som rädsla, förbittring och hopplöshet, enligt Vicki Helgeson, PhD, vid Carnegie-Mellon University i Pittsburgh, som har studerat stödgruppernas inverkan i mer än tio år.
Supportgrupper får dock ibland dåligt rykte eftersom vissa kan bli en oändlig negativitetscykel där medlemmarna hela tiden får utlopp för sina känslor, men inte lär sig att hantera och acceptera sin sjukdom.
”En del människor tycker inte om supportgrupper eftersom de tror att de är en medlidandefest”, säger Ellen Fleischer, 67 år, som startade en supportgrupp tillsammans med andra RA-patienter efter att ha lärt känna varandra på sin läkares mottagning i Delray Beach i Florida, USA. ”Men jag tror att stödgrupper för artrit kan vara raka motsatsen. Jag tror att de stärker människor.”
”Vissa stödgrupper kan vara mer fördelaktiga än andra när det gäller att tillhandahålla färdigheter som gör det möjligt för medlemmarna att gå vidare”, säger Helgeson.
En utbildningsgrupp som modereras av yrkesverksamma sätter till exempel en formell takt, medan kamratgrupper eller självhjälpsgrupper är öppna övningar som drivs av en deltagare. ”Jag fann att kamratdiskussionsgrupper fungerar bäst för personer som saknar stöd i hemmet”, säger Helgeson och påpekar att för personer som har betydande stödsystem på plats kan en pedagogisk stödgrupp vara till större nytta.
Oavsett om ledaren är en professionell eller en kamrat bör du fråga om ledarens roll – skulle hon bara underlätta diskussionen eller moderera den så att deltagarna inte delar med sig av felaktig hälsoinformation? Helgeson föredrar de grupper som modereras av en opartisk utbildad ledare.
”När ledaren är involverad i diskussionerna finns det större möjligheter till framgångsrik läkning”, säger Helgeson. ”Det är därför ledarens kvalifikationer är så viktiga.”
Finns rätt grupp
Det finns flera typer av stödgrupper:
Slutna – inte öppna för allmänheten utan föranmälan; kräver att man förbinder sig att delta i ett bestämt antal sessioner.
Gruppterapi – leds av en psykisk hälsovårdspersonal, med ett tidsbegränsat syfte för specifika terapeutiska mål. Vissa lär ut coping- och avslappningstekniker.
Peer – leds av en medpatient och gruppens avslappnade format fokuserar på att dela erfarenheter och lära sig av andras erfarenheter.
Utbildning – innehåller en expertpresentation, med en frågestund.
Online – stöd som finns på Facebook eller chattsidor betraktas som kamratgrupper.
Arthritis Foundation har ett rikstäckande nätverk av kamratledda sociala grupper, nätverk och stödgrupper som kallas Live Yes! Connect SM, vilket stärker vår förmåga att tillhandahålla kontakter, utbildning och empowerment till dem som vill träffa andra som delar deras intressen. För att hitta en Live Yes! ConnectSM-grupp nära dig kan du kolla in den här listan över lokala stödgrupper för vuxna med artrit och JA-föräldrar.