Från att ursprungligen ha betecknat ”himmelsk drake” har Tianlong 天龍 semantiskt utvecklat betydelser som buddhistiska ”himmelska Nāgas” eller ”Devas och Nāgas”, ”tusenfotingar” och ”egennamn” på stjärnor, människor och platser.
DrakarEdit
I kinesiska klassiska texter användes tian ”himmel” och long ”drake” för första gången tillsammans i skrifter från Zhoudynastin (1122 f.v.t. – 256 f.v.t.), men ordet tianlong registrerades inte förrän under Han-dynastin (207 f.v.t. – 220 e.v.t.).
I den antika Yijing ”Förändringarnas bok” finns ett exempel på att man använder tian ”himmel” och long ”drake” tillsammans. Qian 乾 ”The Creative”, det första hexagrammet, säger (tr. Wilhelm 1967:9): ”Nio på femte plats betyder: Flygande drakar i himlen. Det för en vidare till att se den stora människan”. I ”Kommentar till beslutet” (彖傳, tr. Wilhelm 1967:371) förklaras: ”Eftersom den helige mannen är klar över slutet och början, över hur vart och ett av de sex stegen fullbordar sig i sin egen tid, stiger han på dem mot himlen som på sex drakar”. Och i ”Kommentar till bilderna” (象傳, tr. Wilhelm 1967:371) står det: ”’Flygande drake i himlen’. Detta visar den store mannen i arbete.”
Den tidigaste användningen av tianlong 天龍 ”himmelskt drake”, enligt Hanyu Da Cidian, finns i Xinxu 新序 ”Nya förord” av Liu Xiang (79-8 f.Kr.). Den innehåller en berättelse (Yuan 2006:213) om Zigao, hertigen av Ye, som påstod sig älska drakar. Efter att han snittat och målat drakbilder i hela sitt hus kom en himmelsk drake på besök, men Ye blev rädd och sprang iväg.
I Fangyan 方言-ordboken (12) av Yang Xiong (53 f.Kr. – 18 e.Kr.) finns en annan tidig användning av tian och long. Den definierar panlong 蟠龍 ”spiralformad drake” som 未陞天龍, vilket syntaktiskt betyder antingen ”drakar som ännu inte stigit upp till himlen” (Visser 1913:73) eller ”himmelska drakar som ännu inte stigit upp” (Carr 1990:113).
AsterismerRedigera
Tianlong Heavenly Dragon namnger både den västerländska konstellationen Draco och en stjärna i den kinesiska konstellationen Azure Dragon.
Tianlongza 天龍座 ”Himmelska drakens säte/konstellation” är den kinesiska översättningen av Draco (från latinets ”drake”), en konstellation nära den norra himmelska polen. I (1578 e.Kr.) Bencao Gangmu pharmacopeias post för lång ”drake” beskrivs (Read 1934:301) ”en pärla under hakan”, och Read noterar:
Stjärnbilden Draco har utseendet att den vaktar och omsluter den norra polen som är centrum för fixstjärnornas rörelse. De kinesiska målningarna av draken som strävar efter en mystisk ”pärla” har otvivelaktigt att göra med detta förhållande till nordpolstjärnan, även om andra förklaringar ges för detta. (1934:306-7)
Tianlong 天龍 ”Himmelska draken” är den tredje stjärnan i Fangxiu 房宿 ”Rummet (kinesisk konstellation)” och motsvarar den västerländska konstellationen Scorpius. ”Rum” är den fjärde av de tjugoåtta herrgårdarna i den azurblå draken, som är en av de himmelska fyra symbolerna. Wolfram Eberhard (1968:243) noterar: ”När drakstjärnan dök upp på himlen var det brukligt att göra ett offer för att be om regn”, och denna vårliga drakfest äger rum på den andra dagen i den andra månaden.
CentipedeEdit
I Bencao Gangmu-angivelsen för wugong 蜈蚣 ”centipede” anges tianlong 天龍 ”himmelskt drake” som ett alternativt namn. Li Shizhens kommentar går igenom tidigare kinesiska kommentatorer och texter. Zhuangzi (2, tr. Mair 1994:20-21) säger: ”Människor äter kött, hjortar äter gräs, jättelika tusenfotingar smakar på ormar, hökar och kråkor smakar på möss”. Huainanzi (17, tr. Carr 1990:111) säger: ”Den uppstigande ormen kan driva i dimman, men är ändå hotad av tusenfotingen”. Erya-ordboken (15) definierar jili 蒺蔾 ”törnen; punkterande vinstock; brambuske” som jieju 蝍蛆 ”tusenfot; syrsa”; som enligt Guo Pus kommentar liknar en huang 蝗 ”gräshoppa” med stor buk, långa horn och som äter ormhjärnor. Även om jieju också kan betyda xishuai 蟋蟀 ”syrsa”, drar Li slutsatsen att det betyder den ormkontrollerande wugong ”tusenfotingen” som Fangyan-ordboken (11) också kallar maxian 馬蚿 ”häst/jättelik tusenfoting” eller juqu 蛆蟝. Enligt Eberhard (1968:159) var tusenfotingar rovdjur för ormar, och ”fiendskapen mellan orm och tusenfotingar förekommer i många folksagor och sedvänjor.”
Buddhistiska användningsområdenRedigera
I den kinesiska buddhistiska terminologin betyder tianlong antingen ”himmelska Nāgas (drakgudar)” eller ”Devas (himmelska gudar) och Nāgas”.
För det första betyder tianlong 天龍 ”himmelsk drake/nāga” som den första av fyra nāga-klasser i Mahayana-traditionen (tr. Visser 1913:21-2).
- Himmelska Nāgas (天龍), som vaktar det himmelska palatset och bär det så att det inte faller.
- Gudomliga Nāgas (神龍), som gynnar mänskligheten genom att få molnen att stiga och regnet att falla.
- Jordiska Nāgas (地龍) som dränerar floder (tar bort hinder) och öppnar slussar (utlopp).
- Nāgas som ligger gömda (伏藏龍) som vaktar ”Cakravartins” (轉輪王) skatter och välsignar mänskligheten.
Hangzhou Tianlong 杭州天龍 ”Himmelska draken från Hangzhou” var en Chan-buddhistisk mästare från 800-talet som upplyste Juzhi Yizhi genom att hålla upp ett finger. Blue Cliff Record (tr. Cleary 1977:123-8) kallar detta för ”Chu Ti’s One-Finger Ch’an” kōan.
För det andra översätter tianlong 天龍 sanskrit deva-nāga ”Deva och Nāgas”, de två högsta kategorierna i Tianlong Babu 天龍八部 ”8 typer av varelser som skyddar Dharma”. De lägre 6 kategorierna är yecha 夜叉 ”Yaksha; kannibalistiska djävlar; naturandar”, gantapo 乾闥婆 ”Gandharva; halvspöke-musikmästare”, axiuluo 阿修羅 ”Asura; onda och våldsamma halvgudar”, jialouluo 迦樓羅 ”Garuda; gyllene fågelliknande demoner som äter drakar”, jinnaluo 緊那羅 ”Kinnara; halvt mänskliga halvt fågellika himmelska musikmästare”, och maholuluojia 摩睺羅迦 ”Mahoraga; jordiska ormandar”.
Tianlong Babu 天龍八部 är också titeln på en wuxia-roman från 1963 av Jin Yong, översatt som English Demi-Gods and Semi-Devils. Denna kinesiska titel används vidare av filmer, tv-serier och ett rollspel online för flera spelare (Massively multiplayer online role-playing game).
EgennamnRedigera
Tianlong är ett vanligt namn i standardkinesiska. Tianlongshan 天龍山 ”Himmelska drakberget”, som ligger nära Taiyuan i Shanxi, är känt för Tianlongshan Shiku-grottorna (天龍山石窟). Det kommersiella namnet Tianlong ”Heavenly Dragon” används av företag, hotell och gungfu-skolor.
Japanska Tenryū 天龍 eller 天竜, ett låneord från kinesiska Tianlong, är ett jämförbart egennamn. Ett känt exempel är Tenryū-ji 天龍寺 ”Himmelska draktemplet” i Kyoto, som är högkvarter för Tenryū-ji-grenen av Rinzai-sekten. Tenryū ortnamn inkluderar en vattenväg (Tenryū-floden 天竜川), en stad (Tenryū, Shizuoka 天竜市) och en by (Tenryū, Nagano 天龍村). Ytterligare exempel är namn från den kejserliga japanska flottan (den japanska kryssaren Tenryū 天龍) och personnamn (Genichiro Tenryu 天龍源一郎, en brottare).