Sedlarna trillar nu in i brevlådorna i hela delstaten för de cirka 170 000 personer som begärt att få rösta i sin frånvaro. Medan det har varit debatt om åtgärd 3, som togs bort från valsedeln, och åtgärd 2, som står på valsedeln, har det inte varit mycket prat om åtgärd 1.
Mått 1 togs upp på valsedeln av lagstiftaren efter att ha godkänts av senaten 2019. Om majoriteten av väljarna väljer ”ja” kommer det att avsevärt förändra sammansättningen av State Board of Higher Education.
En av de största förändringarna – det skulle nästan fördubbla antalet styrelseledamöter från 8 till 15, öka deras mandatperioder från fyra till sex år och förbjuda valda tjänstemän från att sitta i styrelsen.
”Styrelseledamöterna var överarbetade, uppgiften var för stor, för överväldigande, så vår lösning var att öka antalet styrelseledamöter så att de skulle få mer tid och tillgänglighet för att arbeta i underkommittéer”, sade en lagstiftare under den senaste lagstiftande sessionen före antagandet av Senate Concurrent Resolution No. 4016.
Sen Joan Heckaman lade fram åtgärden tillsammans med fem andra lagstiftare.
”De anställs inte på heltid. De är inte anställda på heltid, och det gör det mycket svårt att utföra en del av arbetet”, sade den demokratiska senatorn från New Rockford. ”En utvidgning av styrelsen ger dem möjlighet att faktiskt komma in på campus själva.”
Inte alla håller med om utvidgningen, bland annat Erica Solberg som innehar den enda studentplatsen i styrelsen.
”Vår röst, om åtgärden antas, halveras”, sade Solberg, som är sistaårselev vid North Dakota State University med inriktning på statsvetenskap och företagsekonomi. ”Det finns ingen fördubbling av studentplatsen, så jag tycker att det är mycket oroande att se med den här åtgärden.”
Solberg säger att andra studenter håller med henne.
”Jag är i kontakt med studentkårernas ordförande vid var och en av de elva institutionerna, och det jag hela tiden får höra är att de inte vill att styrelsen ska fördubblas, att de inte vill att deras röst ska minska”, säger Solberg.
Sen Donald Schaible säger att idén började när guvernör Doug Burgum lade fram ett lagförslag om att ändra delstatens styrsystem för högre utbildning.
”Det startades i representanthuset och möttes av en hel del motstånd, och det var för att skapa en styrelse för NDSU, UND och sedan en separat styrelse för resten av högskolorna”, säger Schaible.
Men i stället för separata styrelser beslutade lagstiftarna så småningom att utöka storleken på den enda styrelsen, med förhoppningen att ökningen skulle göra det möjligt för ledamöterna att specialisera sig och bilda underkommittéer.
När det gäller studentens plats säger Schaible att det till och med diskuterades om man skulle avskaffa hans eller hennes röst helt och hållet.
”Vi anser självklart att studentens röst är mycket viktig, men när man sitter i en styrelse av den här omfattningen och den här storleken tar det mer än ett år eller två för att ens vänja sig vid den och göra ett bra jobb”, säger Schaible.
Om åtgärden antas skulle den träda i kraft i juni 2021. Åtgärden kommer också med en prislapp: 147 000 dollar vartannat år, vilket är tänkt att täcka de extra resekostnader som är förknippade med att fler personer i styrelsen besöker campus.