Skadlig rökning, som är kopplad till cancer och andra allvarliga sjukdomar, kan också bidra till den ökande andelen kronisk leversjukdom hos vuxna och barn, enligt en ny USC-studie.
Resultaten av studien – som utfördes på möss – visar att exponering för passiv rökning förändrar gener och molekylära vägar som reglerar hur levern bearbetar fett. Dessa molekylära förändringar kan, när de väl har testats på människor, användas som biomarkörer för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede, när den är mer behandlingsbar.
”Ur folkhälsosynpunkt har våra resultat betydande implikationer eftersom de understryker hur miljökarcinogener som passiv rökning, utöver cancerframkallande effekter, kan bidra till metabola leversjukdomar”, säger huvudförfattaren Stella Tommasi, biträdande professor i forskning vid Keck School of Medicine of USC.
Studien publiceras i International Journal of Molecular Sciences.
Enbart i USA drabbas mellan 30 och 40 procent av de vuxna av icke-alkoholisk fettleversjukdom (NAFLD), ett tillstånd som kännetecknas av ansamling av fettdroppar i leverceller hos personer som dricker lite eller ingen alkohol. Bland barn och ungdomar är det den vanligaste leversjukdomen. Dessa fettdroppar försämrar den normala leverfunktionen och kan leda till cellbrott, inflammation och i slutändan levercancer.
Studie finner koppling mellan rökning och leversjukdom
En rad studier har rapporterat att rökning är en oberoende riskfaktor för NAFLD, utöver fetma och metaboliskt syndrom. En svaghet i dessa studier är antalet variabler – ålder, vikt, ras/etnicitet – som suddar ut bilden.
Djurstudier som undersöker passiv rökning och leversjukdom har mestadels involverat möss som också fått en fettrik kost, säger Tommasi, vilket gör det svårt att utreda passiv röknings roll.
De här molekylära förändringarna har potential att bli irreversibla.
Stella Tommasi
”Skönheten – och relevansen – i vår studie är att vi använde en djurmodell under strikt kontrollerade experimentella förhållanden, vilket gjorde det möjligt för oss att undersöka de direkta effekterna av passiv rökning, oberoende av kost och/eller andra potentiella störfaktorer”, sade hon.
För Tommasis studie jämförde hon två grupper av friska möss. Varje grupp fick en standarddiet, men bara den ena utsattes för passiv rökning. Möss som utsattes för passiv rökning uppvisade betydande fettavlagringar i sina leverceller, och fettansamlingen fortsatte även efter en månads återhämtning i ren luft.
”Dessa molekylära förändringar har potential att bli irreversibla”, sade Tommasi. ”Våra resultat ger också en rimlig förklaring till varför barn och vuxna som aldrig röker löper en ökad risk att utveckla NAFLD om de utsätts för passiv rökning i hushållet.”
Som författare till våra resultat har förutom Stella Tommasi även Ahmad Besaratinia från Keck School och Jae-In Yoon från sjukvårdsföretaget HANDOK i Sydkorea medverkat.
Studien stöddes av bidrag från National Institute of Dental and Craniofacial Research of the National Institutes of Health (1R01DE026043 till AB) och University of California Tobacco-Related Disease Research Program (TRDRP-25IP-0001 och TRDRP-26IP-0051 till ST och TRDRP-26IR-0015 till AB).
Mera berättelser om: Hälsovård, Forskning