Medicinering och självskadebeteende
Ett annat instrument i behandlingsverktygslådan är medicinering. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten Food and Drug Administration har godkänt två atypiska antipsykotiska läkemedel, risperidon och aripiprazol, för behandling av irritabilitet hos barn med autism i åldrarna 6 år och äldre. Irritabilitet avser i allmänhet vredesutbrott, aggressivitet och självskadebeteende.13 Dessa läkemedel har liknande, ibland allvarliga biverkningar, inklusive en risk för viktökning, trötthet och ofrivilliga rörelser som kan bli permanenta. Läkare kan skriva ut olika läkemedel för andra tillstånd, till exempel de som används vid depression, ångest, hyperaktivitet eller humörstörningar. Ungefär 70 procent av personer med ASD kan ha en annan psykisk störning som påverkar humöret eller beteendet.24 Barn som tas in på ett AIC-sjukhus har i genomsnitt tagit tre mediciner.25 Läkarna där brukar se över deras mediciner och doser för att se till att de fungerar effektivt.
Trots framsteg inom beteende- och läkemedelsbehandlingen är det ändå inte lätt att stoppa självskadebeteende. Läkemedel fungerar inte alltid eller deras biverkningar kan visa sig vara alltför besvärliga för vissa personer. Beteendebehandling kan vara svår att hitta i vissa samhällen, tidskrävande och kräver konsekvens från skolornas och familjernas sida. Som dr Iwata och andra konstaterade 2002, ”är det nedslående att konstatera att SIB fortsätter att vara en störning som är mycket svår att behandla. ”23
En del forskare beklagar svårigheterna för personer med självskadebeteende att få snabb, effektiv och, viktigast av allt, tidig behandling som polikliniska patienter. ”Trots nästan 50 års forskning finns det få bevis för att de mest robusta resultaten har översatts till allmänt tillgängliga effektiva interventioner eller strategiska initiativ”, klagade två brittiska forskare 2015.
I åratal har läkare drivit på för en tidigare diagnostisering av autism och tidigare interventioner, för att minska symtomen och öka färdigheterna när barnets hjärna var som mest mottaglig. Skulle ett liknande tillvägagångssätt kunna minska självskadebeteendet? Ett team vid Kennedy Krieger ville hitta ett tidigt varningstecken för självskadebeteende. De teoretiserade att en historia av autistisk regression, som inträffar när ett barn förlorar sociala, språkliga eller beteendemässiga färdigheter mellan 1 och 2 års ålder, gör att barn löper risk att drabbas av SIB.
”Vi letade efter riskfaktorer som skulle kunna varna en behandlare om att ett barn riskerar att skada sig själv, med förhoppning om att barnet skulle kunna hänvisas tidigt för ingripande, vilket skulle förhindra att ett allvarligare problem utvecklas”, säger Dr. Lance, medlem av forskarlaget.
Efter att ha studerat journalerna från 125 sjukhuspatienter fann de dock inget samband.26 Dr Lance sade att större studier som undersökte fler eller olika tillstånd skulle kunna avslöja en riskfaktor. Under tiden uppmuntrar läkare föräldrar och lärare som ser SIB hos barn att söka vård omgående. ”Föräldrar bör kontakta sin barnläkare, neuroutvecklingsläkare och/eller beteendeterapeut så snart som möjligt om deras barn börjar uppvisa SIB”, säger dr Lance.
Fotokrediter: Dr Zarcone och Dr Lance/Kennedy Krieger Institute; Mr Flis/Sheppard Pratt Health System; iStock; Prawny.