Även om ditt barn inte kan prata kan det ge dig vissa ledtrådar som hjälper dig att förstå vad det kommunicerar. Eftersom hon inte exakt kan tala om vad hon behöver med ord förlitar hon sig på en rad gnäll, skrik och skrik för att få din uppmärksamhet. Men alla skrik är inte lika.
Babys olika typer av skrik
Bebisar brukar ha olika skrik för att uttrycka olika behov eller känslor. Även om du kanske är en naturbegåvning när det gäller att knäcka koden för vissa typer av gråt, har de flesta nyblivna föräldrar nytta av lite vägledning. Här är några ”vagga”-notiser för att hjälpa dig att få en ledtråd till vad din bebis kan säga (eller skrika):
Jag är hungrig
Lyssna på: Ett lågt, rytmiskt, upprepat skrik i kombination med andra signaler, t.ex. att barnet rotar sig fram till bröstet, suger med tungan, gnäller på läpparna eller stoppar in fingrarna i munnen.
Lösningen: Svara snabbt på hungerskrik så att barnet inte blir för upprört. Om hon är upprörd och börjar suga luft med mjölken kan hon fånga upp gas eller spotta upp, vilket förmodligen kommer att resultera i mer gråt.
Jag är trött eller obekväm
Lyssna på: Ett gnälligt, nasalt, kontinuerligt gråt som ökar i intensitet är vanligtvis barnets signal om att hon har fått nog (som i ”Nap, please!” – vanligtvis tillsammans med gäspningar, ögon- eller öronstryck) eller att hon på annat sätt är obekväm (”Jag behöver en ren blöja” eller ”Jag kan inte sitta bekvämt i den här bilbarnstolen”).
Lösningen: Kom ihåg att nyfödda barn ofta sover mer än 16 timmar om dagen).
Jag har fått nog
Lyssna på: Förbered dig på ett gnälligt, gnälligt gråt. Hon kan försöka vända huvudet eller kroppen bort från överstimulerande syner eller ljud.
Lösningen: När du känner igen detta gråt försöker du flytta ditt barn bort från ljudet, rörelsen, den visuella stimulansen eller vad det nu är som stressar henne. En lugnare miljö, vitt brus från en fläkt eller dammsugare eller en inspelning av naturljud, t.ex. havsvågor, kan hjälpa henne att slappna av.
Läs det här nästa
Jag är uttråkad
Lyssna på: Det här skriket börjar med kurrande (när barnet försöker få igång ett bra samspel), förvandlas sedan till gnäll (när den uppmärksamhet hon vill ha inte kommer), för att sedan byggas upp till utbrott av upprörd gråt (”Varför ignorerar du mig?”), som växlar med gnäll (”Kom igen, vad måste en bebis göra för att få en kram?”).
Lösningen: Lösningen: Det här skriket börjar med att barnet är trött på att inte få en kram: Lösningen: Plocka upp ditt barn eller lek med det och du bör märka att gråtandet slutar omedelbart.
Jag har kolik
Lyssna på: Lyssna på: Intensivt gnäll eller skrik, åtföljt av rörliga rörelser. Kolik uppstår ofta sent på eftermiddagen eller kvällen, och episoderna kan pågå i flera timmar. Den når vanligtvis sin höjdpunkt omkring 6 veckor efter födseln och försvinner när barnet är 3-4 månader gammalt.
Lösningen: Det är svårt att lugna ett barn med kolik, men du kan prova tröstande positioner (lägg henne på mage på din underarm eller över dina knän, stötta hennes huvud och gnugga hennes rygg). Du kan också försöka lägga henne på rygg och trycka upp knäna mot magen i 10 sekunder, sedan släppa och upprepa, i hopp om att få ut gaserna (som tros vara en orsak till kolik) ur henne.
Jag mår illa
Lyssna på: Ljud: Mjuka gnäll som är svaga och nasalt klingande, med en lägre tonhöjd än ”smärta”- eller ”övertrött”-skrik – som om barnet inte har energi nog att pumpa upp volymen. Om du misstänker att ditt barn är sjukt, håll utkik efter ytterligare symtom som motiverar ett samtal till läkaren, t.ex. feber, diarré, förstoppning, kräkningar, utslag och allt annat som verkar ovanligt för ditt barn. Det finns inget mer sorgligt rop som drar hårdare åt föräldrarnas hjärteband än detta.
Lösningen: Bebisar blir sjuka ibland, och ofta är det inget att oroa sig för. Det är ändå viktigt att lita på sina instinkter. Om du är orolig, tveka inte att kontakta ditt barns läkare.
Tänk på att ditt barn också kan gråta om det är för varmt eller kallt, om det är ensamt, om det behöver ett miljöombyte och vill röra på sig, eller om det bara behöver ”släppa ut allt”.”
När du inte kan hitta en anledning till gråt
En del nyföddas gråt verkar helt orelaterad till grundläggande behov. Faktum är att 80 till 90 procent av alla spädbarn har gråtperioder på 15 minuter till en timme som inte är lätta att förklara eller avkoda.
De flesta av dessa gråtperioder sker på kvällen. Det kan bero på att detta är den mest hektiska och stressiga tiden på dagen i hemmet: Alla är trötta, alla är hungriga (och mammas mjölkförsörjning kan vara på sin lägsta nivå för dagen), alla är färdiga, färdiga, färdiga, och det gäller även barnet. Det kan också vara så att efter en hektisk dag där hon har tagit in och bearbetat alla syner, ljud och andra stimuli i sin omgivning, behöver hon bara koppla av med ett ordentligt gråt. Att gråta i några minuter kan till och med hjälpa henne att somna.
Lär dig att förstå bebisens gråt
Det kan kännas som mycket att räkna ut, men när din bebis blir en effektivare kommunikatör och du blir bättre på att förstå henne, kommer hon att gråta mindre ofta och kortare stunder, och det kommer att bli lättare att trösta henne när hon gråter. Du kommer också att lära dig att snabbare identifiera vad hennes gråt betyder. Så håll ut!
Under tiden kan det hjälpa att ha en repetitiv rutin. Om ditt barns dag faller in i ett mönster med matning, en period av vaken lek och sedan en period av sömn, kan det hjälpa dig att veta var du befinner dig i cykeln och snabbt avgöra vad ditt lilla barn behöver. Om hon har en full mage och en tom blöja kan hon vara redo för en tupplur, eller så kanske hon bara behöver en kram.
Överleva gråtattacker
Det kan finnas tillfällen då din bebis verkar otröstlig, särskilt om hon har kolik. Även om man lugnt kan säga att till och med timmar av daglig gråt inte verkar skada en bebis, så sätter det verkligen sina spår hos mamma och pappa. Att lyssna på en babys gråt kan vara upprörande och ångestframkallande, även om man älskar barnet av hela sitt hjärta. Vetenskapliga studier visar att det är kopplat till en ökning av blodtrycket, snabbare hjärtslag och förändringar i blodflödet till huden – med andra ord kan det ta fysisk och känslomässig skada. Här är några strategier som kan hjälpa dig att hantera gråtattacker:
- Ta ett djupt andetag. Påminn dig själv om att gråtandet inte kommer att pågå för evigt. Om det är kolik ska det vanligtvis lösa sig av sig självt efter ungefär tre månader.
- Ge dig själv en paus. Ta hjälp av din partner, en betrodd familjemedlem eller vän, eller be någon anlitad hjälp att hjälpa till så att du kan ta en timeout för att samla dig själv. När du får en paus kan du försöka avspänna dig med avslappningstekniker som meditation eller yoga, eller helt enkelt ta ett varmt bad eller en dusch.
- Håll dig frisk. Se till att du äter hälsosamt, motionerar och får tillräckligt med sömn av hög kvalitet. Om du tar väl hand om dig själv kan du ta bättre hand om ditt barn.
- Känn till dina gränser. Om ditt barns gråt verkligen går dig på nerverna och du är orolig för att du ska tappa kontrollen, lägg barnet på en säker plats, t.ex. en spjälsäng, och flytta in i ett annat rum så att du kan lugna ner dig och samla dina tankar. Om du behöver extra hjälp eller bara någon som lyssnar, tveka inte att söka ytterligare stöd från din läkare, en terapeut, en stödgrupp eller en krisinterventionstjänst.